Forumsvar skapade
-
FörfattareInlägg
-
irenpanikMedlem
Härligt kämpat! Bara att fortsätta! 🙂
Det är nog som du säger, att många tycker det blir för segt, och ger upp. Därför det gäller att verkligen ha bestämt sig så man har en chans att vinna de jobbiga fighterna med sin motivation, särskilt de diskussioner man för med sig själv om det verkligen är värt det. Den sega processen sållar de som verkligen VILL från de som t ex gör det för utmaningens skull men när marken skakar för mycket hellre hade velat haft kvar sin snuttefilt.
Jag har också känt som du när det varit riktigt jobbigt, att man helst hade velat gå i ide tills det är över. Men faktiskt tror jag det är bra att ta sig igenom det, och göra så gott man kan med att ”leva” ändå, även om det kan vara helt ok med perioder där man inte får mycket vettigt gjort. När man väl tagit sig igenom det kommer det vara bra att ha utsatts för utmaningar, att få lära sig hantera sin vardag och jobbiga situationer utan snuttefilten nikotin, och att få lära om sina vanor i vardagen.
Men än lär du få många tillfällen att träna på det, man måste såklart inte ta allt på en gång när det är som jobbigast!Kämpa på! 🙂 Du gör det bra!
irenpanikMedlemNu mår jag rentutsagt skit! Fast mest i skallen, och mer av andra omständigheter än pga snusbrist.
Till stor del är det mitt eget fel, men man skulle mycket hellre få en andningspaus än en katastrofhelg! 🙁
Det känns som att jag är en katastrof-magnet när jag ska sluta snusa. Denna gången tänker jag absolut inte luras att tro att någonting blir bättre av att börja snusa igen, tanken har inte ens slagit mig men jag nämner det ändå om någon funderar på det med tanke på vilket forum vi är på. 😉
Men efter i helgen vågar jag fan knappt ta mig utanför dörren för att allt jag gör verkar ha potential att bli katastrof! 🙁 Det känns på sätt och vis som slöseri med energi att försöka lugna nerverna, ändra tankebanorna osv, när jag vet att jag inte hade tänkt såhär om inte snusbristen och Champixen hade sabbat hjärnan. Och förr eller senare lär det ju gå över av sig själv. Men helst FÖRRA VECKAN tack! 😛Nu har jag t ex råkat ut för så mycket extra kostnader att den sista ”Plan C”-semestern måste strykas. Om jag ska ha råd att åka någonstans överhuvudtaget på semestern (annat än enstaka dagsutflykter till grannstaden typ) lär jag få försöka extraknäcka den första av de fyra semesterveckorna eller försöka sälja iväg grejer eller något i den stilen. Men det känns rätt meningslöst det också för om det fortsätter som hittills kommer det bara hända ännu något mer som snor åt sig dom pengarna också. 🙁
irenpanikMedlemTack! 🙂
Nej jag tog Champix i 8 veckor, började ca en vecka innan jag skulle sluta snusa (man ska börja 1-2 veckor innan så man liksom fasas över på medicinen så slutandet inte känns lika jobbigt).
Folk verkar reagera väldigt olika på Champix, för mig vad den ingen hit, men den kan ha hjälpt på så vis att man tänker mindre på snus även om man mår dåligt under avvänjningen.
Nikotinreceptorerna i hjärnan lär väl ha haft att göra under tiden jag tog medicinen även om det var betydligt mindre än om jag hade snusat.irenpanikMedlem3 månader idag! 😀
Siktet är dock inställt på 100 dagar, vilket borde bli söndag om lite över en vecka.Har fortfarande en del abstinens kvar. Antingen är det jag själv som drar ut på det genom andra laster (kaffe, sötsaker) eller så har nog Champixen fördröjt nedmonteringen av dopamin-receptorerna i hjärnan. Det går åt rätt håll men så långsamt att jag knappt märker någon skillnad. Håller verkligen tummarna för den magiska 100-dagarsgränsen! Men fruktar att jag kanske gjort att det kommer ta längre tid. :/ (Champix)
irenpanikMedlemSnyggt, bra kämpat av dig! 🙂 Räknar med att se dig här om två månader igen med fler glada besked!
irenpanikMedlemKämpa på, du har lika stor chans att klara det som vemsomhelst av oss andra här! 🙂
Tror att det är bra om man försöker hitta morötter så viljan att lyckas blir större än rädslan att misslyckas. Försök hitta positiva målbilder och tänk att en dag ÄR du där!
Sen kan nog självförtroendet få en boost om man kan känna sig säker på att man verkligen bestämt sig. Så att hjärntvätta sig med varför man inte vill fortsätta snusa är nog bra också, om det kan hjälpa till att ta en ännu mer åt det hållet – att man verkligen inte vill gå tillbaka till snusen.
Kämpa på! Det blir lättare även om det känns som det går långsamt! 🙂irenpanikMedlemHaha, en smygis med humörförändringarna! Bra kämpat Anders P, nära nu! 😀
Grattis till de 3 månaderna passerade hittills!irenpanikMedlemDu kämpar fortfarande på bra ser jag! 🙂 Man får väl gärna se det som positivt för varje sån utmaning man tar sig igenom, för man kommer nog oundvikligen få gå igenom en del brottande med sin egen skalle om man ska hålla sig snusfri. Och ju mer man tränar på att överlista sig själv/snustrollet, desto bättre blir man på det!
Bli inte avskräckt för att man kan ha abstinens i flera månader. För det första så är den abstinensen inte alls lika extrem som den handikappande zombie-framkallande abstinensen de första dagarna. För det andra så är ”flera månader” en väldigt kort del av resten av ens liv, får man tänka på! Framförallt får man låta bli att få det framstå som evigheters evigheter i ens skalle. Visst kan det kännas så, tiden går plågsamts långsamt när abstinensen är riktigt illa, men då får man försöka ta en timme i taget, senare en dag i taget, och glädja sig åt varje liten avklarad milstolpe på vägen. Så kommer tiden gå snabbare och snabbare allteftersom! 🙂
Heja på!
irenpanikMedlemMindre än 2v kvar till 100 dagar nu! 😀 Och inte många dagar kvar till 3 månader!
Vid 100 dagar tänkte jag fira, vet dock inte hur än. Och efter det tänkte jag ta tag i sockeröverskottet jag tillåtit mig på senare tid. Beach-formen är redan körd med +8kg, men det har varit skönt att inte behöva vara restriktiv med ”allt” samtidigt.Jag provade pausa med Rosenrot-tabletterna och ja, nu känner jag mig lite mindre konstig av kaffet. Fast det kan vara en tillfällighet, att det där suget skulle gått ner lite under den tiden ändå. Märkte hur låg/deppig jag känner mig nu utan rosenroten som hjälpmedel. Jag var inte direkt glad när jag åt dom heller så därför undrade jag väl lite om dom ens gav någon effekt, men kontrasten är tydlig. Velar lite med om jag ska tjura på utan dom och hoppas att dopaminnivåerna i hjärnan rättar till sig snabbare när man inte tillför dom så mycket, eller om det är bättre med hjälp ändå så man slipper känna sig så nere och apatisk mest hela tiden. Hursomhelst lär det väl rätta till sig någon gång förr eller senare!
irenpanikMedlemDu gör det bra citrus! Lycka till med nya jobbet! 🙂
Hoppas det blir en spännande upplevelse trots abstinensbesvären! -
FörfattareInlägg