[Jessi]

Jag vet inte om det är svårare eller lättare, tror att det har mindre betydelse. Däremot kanske jag har en fördel och det är att jag har jobbat mycket med mig själv, mina egna beroenden som inte varit av kemisk karaktär. Situationsberoende är en annan typ av beroende, ex. medberoende, spelberoende, sexberoende, matmissbruk mm. Samtliga påverkar samma ställe i hjärnan och samma substanser utan att vara kemikalier. Jag har lärt känna mig själv en hel del, mina tillkortakommanden och styrkor, mina besattheter, mitt förnekande och alla mina sorger och rädslor och det tror jag hjälper mig en hel del.
Angående om heroin skulle vara lika svårt att sluta med som nikotin så finns ingen sån vetenskap, det finns inga sådana skalor just därför att det inte går att mäta sådana saker. Det man vet är att heroin är fettlösligt och försvinner ganska långsamt från kroppen, precis som cannabis. Och den kemiska abstinensen på heroin är fysiskt ganska plågsam och den ställer till extremt mycket tok i dopamin-systemet och det kan ta lång tid innan det är återställt. Tror till och med att det aldrig blir återställt på en del. Därför är det väldigt svårt att sluta med heroin.
Det är inte ditt fel att du har en sjukdom. Visserligen var det du som tog första prillan och även den andra och alla andra därefter, men det är så sjukdomsutvecklingen fungerar. Det är en del av sjukdomen. Däremot är det du som ska ta ansvar över den.

[Jessi]

Jajo: Tack för att du delar med dig av din insikt på din resa. Jag tror att slutandet är individuellt på många sätt och jag tycker att det är väldigt roligt att du hittat det som passar dig.
Jag fattar beslutet varje dag, att just den här dagen ska jag inte snusa eller använda någon annan nikotin eller ersättning. Och när dagen är slut ägnar jag en stund åt tacksamhet. Att besluta sig för ett helt liv är på riktigt för oöverstigligt och overkligt för min del och hur jag ser på sjukdomen beroende.
Nikotinmonstret är mycket vedertaget i beroendesammanhang, men kallas då för ”Missbrukaren”. Och jag tror att de flesta av oss kan hitta Missbrukaren i oss. Han/hon som ens en gång snusade trots att det är så ohälsosamt, han/hon som påstår att just du inte kan sluta, han/hon som försöker få dig att börja igen, han/hon som kanske säger att det är coolt osv. osv. Det är iaf inte jag som påstår dessa saker. Läs ”Missbrukaren och jaget” av Craig Nakken (en stor idol inom missbruksvården) Nikotinberoende har samma funktioner som alkoholism och narkomani, det skiljer sig såklart åt med i stort är det samma. Beroende är en sjukdom som är mycket komplicerad, den är inte enbart kemisk. Varför super alkoholisten fast de vet att de kommer att dö? Det kemiska försvinner även där ganska snabbt och hur länge det rör sig om är väldigt individuellt sedan återstår den kluriga biten som inte är kemisk, de flesta börjar igen då den kemiska delen är avklarad. Varför? Jo, för att det handlar om mycket mer än kemi. Beroende är en komplicerad sjukdom, det har varit delade meningar om det länge, men nu har WHO fastslagit att det är empiriskt bevisat att det är en sjukdom. Och det blir fler och fler anhängare till sjukdomsbegreppet.
Jag är utbildad beroendeterapeut och har jobbat med att hjälpa alkoholister och narkomaner till ett nyktert och drogfritt liv och det är ingen lätt sak. Kanske mest för att det ser så olika ut, alla har sin väg tillbaka allt beroende på genetik, kognitivt schema och massa annat. På riktigt glad att du hittat något som passar dig!
Soffipropp: Så glad att du hänger med och att du fortfarande är snusfri! Heja, du grejar det här!

[Jessi]

Tack!
Två veckor, fjorton dagar, det va en lördag för två veckor sedan! Som jag slutade snusa.
Sover dåligt, vaknar en massa gånger under natten. Sov med öronproppar i natt och sov faktiskt bättre, kanske beror det på att jag är extra lättväckt av ljud nu. Fortsätter med öronproppar iaf.
Min väninna har också slutat nu, så glad att jag inspirerat henne till det!! Och det verkar gå bra för henne också på sin femte dag idag. Tycker alla borde sluta snusa, kanske ska bli en sluta-snusa-taliban. Fast nej, vet ju att det inte går att få någon annan att sluta. (mer än inspirera, vara förebild, visa att det är möjligt)

[Jessi]

Tack Motivation. Det går faktiskt bra. Jag kan vara lite orolig att jag plötsligt för en stund blir ett jätte-pucko av nikotinmonstret och tänker att jag ska ta en snus och gör det! Tänk om nikotinmonstret sas kidnappar min hjärna och plötsligt sitter jag med snusen i munnen! Huvva hemska tanke. Men oftast tror jag att det här håller. Jag märker att jag är lite argare, på Stockholms gator och t-bana är det ganska lätt att bli arg. Oj! Jag blir lite chockad över den ilskan jag känner mellan varven på dessa ego-stockholmare som bara går rakt på helt hänsynslöst. Tänker igen…tänk om jag slår någon. Ja lite så är det nu, har inget skydd, ingen stötdämpare och det känns som om jag inte riktigt vet var jag har mig själv. Men oftast är jag lugn och tycker det är plätt-lätt.

[Jessi]

Martin
Hoppas det är lite mer upp som en sol nu, om inte hoppas jag du har tilliten att solen snart är hos dig. Läser vad Motivation skriver och hoppas du får just tillit av det.
Hejar ju på dig!!

[Jessi]

Grattis Jajo, det e f-n enormt 🙂
Tack för ditt pepp, kan ana den där glädjen som växer dag för dag.
Mår du bra i din nikotinfrihet? Eller har du fortfarande svårigheter?

[Jessi]

Tio dagar. Jag är väldigt trött under plötsliga stunder, koma-trött. Men ganska pigg däremellan. Det känns lite nytt, jag känner mig på något sätt ny. 🙂 Och jag är så glad att jag klarat det så här långt, super-coolt! Jag blir så glad när jag tänker på att jag framöver inte kommer peta i mig nikotin. Jag har varit helt utan i tio dagar nu så det är fullt möjligt att jag är utan resten av mitt liv, en dag i taget.
Kämpa på till alla som vill!

[Jessi]

Jag tycker att det är jobbigt, men det går att härda ut alla stunder och vissa stunder är enkla och andra jätte-enkla.
Jag har gjort nio dagar nu och jag är ändå förvånad över hur bra det gått.
Kämpa på, det går att lyckas. Du kan! Det är värt!

[Jessi]

Det går bra! Fortfarande snusfri! Kämpar mellan varven, är lite känslig (sentimental, åsså en och annan tår), faktiskt lite ångest också om man bortser från irritationen eller klådan inombords. Det är jobbigt men ändå rätt så enkelt. Känner mig ändå rätt så duktig men livrädd för att drabbas av högmodet före fallet. Det går tillräckligt bra, en dag i taget.
Jag är SÅ tacksam för att du hejar på mig. Du betyder! Och jag hoppas så mycket att det går bra för dig med. Snart 100!

[Jessi]

Hoppas du fortsätter att kämpa på och att det gå bra!

[Författare]

Inlägg