Forumsvar skapade
-
FörfattareInlägg
-
martin_1Medlem
Hej igen!
Tack så mycket för gratulationerna! 7 månader nu, det rullar på bra!
Ni har rätt, man ska inte tro att man är botad bara för att man har nått något mål som man själv subjektivt har satt upp. Jag är redo!
Jag har suttit på händerna och låtit bli att skriva nått här på forumet, men jag har varit inne och fulläst en del. Jag vet inte varför, men jag har svårt att släppa det.
En gång senaste månaden har jag för en kort stund övervägt, eller åtminstone lekt med tanken att ta en snus. Jag var på en tillställning och satt och drack en öl och samtalade med en person när han plötsligt tog fram dosan och tog en snus. Han såg inte plågad ut då han ogenerat kastade in en ettan portion i gapet och la den till rätta med tungan. Han skrattade obekymrat och bubblade vidare om något som hänt honom nyligen.
Alkohol gör en dum och ens perspektiv så kort! Jag såg en man som njuter av livet och tar sig en snus bara och är nöjd med det. Inget att tala om. Han gillar smaken och känslan. Så han snusar.
Jag blev avundsjuk.
Det borde jag inte ha blivit, vad jag borde tänkt är:
Snus är bara ett beroende. Inget annat. Det är beroendet som får det att smaka gott och känslan att vara bra. Hade man tagit ur nikotinet och gett till en 15 åring som aldrig snusat så hade han/hon kastat det i papperskorgen och sagt att det smakar skit och känns onaturligt. Det är jag helt övertygad om.
Att snusa är att aldrig vara nöjd. Hur kan det komma sig att folk går från att få en dosa minisnus att räcka ett par dagar till att snusa dubbla portioner och där en dosa stark inte räcker en dag ens?
Aldrig riktigt nöjd? Så fort man råkar byta tidigare än vanligt eller ta något starkare så vill hjärnan inte gärna backa tillbaka. Mer mer meeeer!Uch, jag vill inte gå tillbaka till att ständigt försöka mota tillbaka abstinensen. Fy fan för känslan av att lägga in en snus och ändå vara sugen på en snus.
Nä, han kan sitta själv i sitt ekorrhjul och löpandeband mata snus i munnen dygnet runt tills han kommer till insikt. Jag har klivit av och behöver inte längre lura mig själv att snus är något annat än vad det faktiskt är, ett beroende. Och ingen vill vara beroende så jag har inget att vara avundsjuk på!
martin_1MedlemTja!
6 månader!!
Jag mår bra! Känner mig inte beroende längre. Tänker dock på snus i bland. Det är nog svårt att komma ifrån helt. Hjärnan är väll ett spindelnät av minnen som man skaffat i samband med att man snusat.
0-tolerans! Det är det som gäller framöver. Har man en gång missbrukat nikotin så kan man inte ta det igen utan överhängande risk att falla tillbaka i missbruk. Det tog 15 år att sluta den här gången, hur lång tid tar det nästa gång??
Jag har det under kontroll så mycket som jag kommer ha över det. Jag ska försöka distansera mig från forumet framöver, även om jag kanske inte kommer överge det helt. Det är dags att sluta leva i slutandet och börja leva i frihet!
Tack för all hjälp och peppning! Jag önskar alla slutare lycka till!!!
Friiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii!!!!!!!!!!!!! 😀 😀 😀
/Martin
martin_1MedlemHoppas det går bra! Kämpa på! Det bästa är att slippa beroendet!
martin_1MedlemGrattis till 3 veckor! Bra jobbat! Hoppas sömnen blir bättre snart! Kämpa vidare!
martin_1MedlemHoppas det går bra för dig, fast livet krånglar ibland. Nikotin kan inte lös några problem! Kämpa på! Det blir bättre tillslut!
martin_1MedlemHoppas det går bra fortfarande! Kämpa på!!
martin_1MedlemGrattis till 100!! 😉
martin_1MedlemDu kanske lider av dopaminbrist fortfarande. Om du njuter mer av saker som släpper dopamin menar jag. När balansen är återställd så kanske du inte känner lika mycket. Men du slipper det negativa med humöret och småsuget också!
Du har kommit långt! Du fixar det här lätt! Keep on trucking!
martin_1MedlemKör hårt! Jag hoppas det går bra för er!
martin_1MedlemTänk ut en plan för hur du skall lösa konflikter. Jag satte sluta snusa projektet först och undvek,backade ur och kompromissade mig igenom konflikter mer än vad jag skulle göra normalt. Man är inte som vanligt så man bör inte försöka sköta konflikter som vanligt.
Men det är svårt. Annars kanske träning eller nån form av avslappning för att hålla förståndet intakt? 🙂
Hoppas det går bra i alla fall! Lycka till!
-
FörfattareInlägg