Tack ska ni ha! Nej det är troligtvis inget fysiskt eller kemiskt beroende kvar. Det är väl lite andra spöken. Kanske är det så att man börjar känna sig lite kaxig och experimentlysten när man tycker sig ha knäckt nöten. Det verkar ju inte helt ovanligt att folk experimenterar lite efter ett år… och lär sig en läxa ibland, och kör i diket ibland.
Jag körde utan substitut från början, ska fortsätta på inslagen bana. Det här var ett snedsteg, men nu har jag varit utan Onico 1 vecka och det har gått bra. Upp på vägen igen, gard upp och vidare i livet.
Hoppas det går bra för er också, Lars, MaestroM och Jajo! Och alla andra också!
Jag vet inte varför det är så svårt med att låta bli att ha saker i munnen Jajo. Munnen har väl tråkigt kanske. Man får vara lite mer frikostig med sina pussar kanske, så den har nån sysselsättning. 🙂 Grattis till 20 tusen sparat!
