[MichaelB]

Tack Lurarn. Och hoppas att alla slutare har bra start på 2018!

[MichaelB]

Ja, va fan. Nu skärper vi oss. Inga mer undanflykter, inga ursäkter.

Hur känns det den här gången?

För egen del är det heaven and hell som vanligt. Ena dagen är jag en lyrisk slutare, helt övertygad om att jag kommer att fixa det den här gången, andra dagen står jag med handen på tobakskioskens handtag och tycker att livet är skit utan nikotin. Skumt. Men försöker intala mig att jag inte tål snus, att jag typ skulle dö om jag snusade. Ungefär som en kraftigt nötallergisk person som älskar nötter. ”Ja, det är svingott med nötter, men tyvärr dör jag om jag äter dem. Så då gör jag inte det. Inte så svårt, ju.”

Men vågar inte skrika för mycket den här gången, med tanke på mitt taskiga track record.

Jag säger i alla fall: Lycka till!!!

[MichaelB]

Hej, hej.

[MichaelB]

Tack!
De senaste två dagarna har det släppt betydligt. Skönt med en liten paus i väntan på nästa storm…

[MichaelB]

53 minuter till tvåsiffrigt. Men fy för i helvete så sugen jag är just nu. Skulle gärna injicera nikotin. Jävla skit.

[MichaelB]

Tack Mic!

Då ska jag se till att fixa 100 dagar. Men det är ju svårt att sluta snusa. De flesta som försöker klarar det inte. Att ha den där malande känslan av meningslöshet och deppighet och att något är fel i vecka efter vecka är sjukt tungt och kräver bra motivation. Och kanske att man verkligen inser att det till slut går över? Det är tur att det här forumet finns så att man ser att det faktiskt går.

Jag försöker redan nu bygga på mitt försvar för perioden mellan 30 och 50 dagar. Jag vet helt säkert att jag klarar de första tre veckorna av slutandet. Då har jag bra med motivation, känner mig glad (ja, och sjukt förbannad och irriterad och deprimerad samtidigt) för att jag har gjort en positiv förändring i livet och tycker att det är skönt att känna hur abstinensen blir lite lättare för varje dag (även om abstinensen inte följer någon rak, nedåtgående kurva). Men efter fyra veckor börjar motivationen tryta. Jag kan märka hur missbrukarhjärnan långsamt börjar argumentera för att börja igen: ”Om jag ska må så här av att sluta är det inte värt det” och ”Det är nog bättre för min omgivning om jag blir glad och snäll igen” och ”Livet är kort, varför inte njuta av de njutningsmedel som finns” och ”Jag skulle nog få mer gjort på jobbet om jag började igen” och ”Egentligen är det ju inte farligt att snusa” och allt vad det är.

Den här gången försöker jag förstå på djupet att det är just missbrukshjärnan som talar, inte min egen, vettiga hjärna. Jag försöker att verkligen inse att det så småningom blir bättre. Att det faktiskt kan vara värt att må dåligt under ganska lång tid för att till slut må bra utan en drog.

Jaja. Nu måste jag jobba lite.

Önskar alla god kampvilja.

[MichaelB]

Tack så mycket Vante Ante och nikotinils! Fan vilka imponerande räknare ni har…

[MichaelB]

Håhå jaja.

Förra veckan gav jag mig på det igen. Idag lyckades jag hitta min gamla tråd och insåg att jag 2015 försökte sluta tre gånger på typ nio månader. Sista försöket slutade någonstans mellan 45 och 50 dagar. Lite sorgligt att se att jag höll ut rätt länge varje gång, men sedan ändå gav upp. Och att det inte fanns någon bra förklaring till varför. Det var ”oj, det här går ju bra och den här gången är jag övertygad om att jag klarar det” och ”jag ska i alla fall hålla ut 100 dagar, det lovar jag” och så blev det bara skit av det i alla fall.

Så den här gången ska jag hålla lite låg profil. Det känns bra hittills, så mycket kan jag säga. Och jag ska verkligen göra mitt bästa.

Är du tillbaka mic? Såg nog att du ändrat i din profil…

[MichaelB]

Stort tack, alla!

Utan det här forumet är jag säker på att jag hade varit körd.

[MichaelB]

Nu har jag slagit mitt personliga rekord. Hurra för mig.

Dessutom har det lättat nu, känns det som. Den här gången tror jag faktiskt att jag grejar det.

[Författare]

Inlägg