[MickeJakobsson]

För att sammanfatta gårdagen helt utan substitut. Skulle påstå att småätandet blev ett substitut i sig. Det tog helt nya höjder, ville mest gå och tugga på något hela dagen. Funderar på om jag skulle fortsätta med mina substitut under läppen tills dess att kroppen och hjärnan helt hamnat i balans efter nikotinavänjningen.

dag 22 idag, jämnt och fint nummer. Ha det fint!

• Det här svaret redigerades för 4 timmar, 9 minuter sedan av MickeJakobsson.

[MickeJakobsson]

21 dagar! Det absolut värsta är över bara 1000000 fallgropar kvar att slingra sig förbi.

[MickeJakobsson]

När jag går och lägger mig ikväll så var det 3 veckor sen jag senast stoppade upp snuttekudden. 3 rätt tunga veckor, 3 rätt oproduktiva veckor, 3 rätt grå veckor. Men för var dag som går så kommer färgerna tillbaka en gnutta i taget.

Nu när nikotinsuget har lagt sig en aning så tänker jag att det är dags att utforska hur jobbigt det ska bli att få bort vanan att alltid ha något under läppen. Idag blir det en hel dag utan substitut! ingen ingefära, inget te, inget hushållspapper. Bara en tom håla bakom läppen.

Ha en fin dag och kämpa på kamrater!

[MickeJakobsson]

God morgon! Ny vecka nya utmaningar. Helgen har gått oväntat smärtfritt, har haft så mycket att göra så har knappt hunnit tänka på snuset. Klart att det kom en pust av snus-sug lite då och då men de gick rätt fort att skaka av sig. Snart är det 3 veckor utan, tiden går fort, kanske för fort i vissa hänseenden men i just fallet sluta snusa så får tiden gärna gå fort. Känslan är att i början räknar man dagar, timmar jag nästan minuter ibland. Tycker att nu börjar tiden gå lite mer sin vanliga gång i det ruskigt snabba tempot man är van vid.

Har funderat lite på hur smart det egentligen är att sluta mitt i vintern. Samtidigt som du slutar ge din hjärna oavbruten tillfredställelse i form av nikotin så är det totalt beckmörker ute. Minus Minus blir plus har vi ju i matematiken, tror dock inte det går applicera i detta fall. Det känns som att jag går runt med en mindre/tillfällig depression som gör mig allmänt trött, tråkig och lättirriterad. Det positiva är väl dock att när väl våren och ljuset kommer så kommer jag kunna njuta av det utan snuset och utan abstinensen. Suget lär väl finnas kvar även om 3 månader men förhoppningsvis betydligt mindre påtagligt än nu.

• Det här svaret redigerades för 2 dagar, 3 timmar sedan av MickeJakobsson.

[MickeJakobsson]

Nu var det dags för mig att lägga snuset på hyllan (Eller rättare sagt så är det dag 16 utan snus). Har 12 år av ungefär 1 dosa om dagen i bagaget. Finns flera anledningar till att jag vill säga adjö till dosan. Ekonomiska, vara ett gott föredöme för mina två döttrar, hälsan mm. Men framför allt är det att jag är så jäkla trött på att vara beroende, att alltid behöva tänka på snuset och sätta det i första rummet. Har försökt en gång tidigare vilket slutade med badtunna, öl och en dosa snusa på en kväll. Då hade jag hållt i 6 veckor. Denna gången blir det ingen festsnus. Ett hårt livslångt uppbrott är målet.

Har läst ett par dagböcker här på forumet och känner att det vore en bra ide att uppdatera här med jämna mellanrum. Delvis för att stötta alla er andra som också har sina slutasnusa-resor men också för att sätta lite press på mig själv att komma tillbaka hit med uppdateringar om mitt nya snusfria liv.

Med det sagt så kommer här min första uppdatering. 16 dagar!
Det har gått lättare än förra gången och det är nog mycket för att nu visste man lite vad som komma skall. Dock är de första veckorna en riktig berg och dal bana. Ena stunden känner man att det är hur lätt som helst, nästa stund står man och trycker i sig ett halvt paket ballerina för att mota snusabstinensen som sprutar ur öronen. I skrivande stund känns det som att den absolut värsta abstinensen har lagt sig, har inga större fysiska besvär längre. Är mest disträ, jäkligt tråkig och energilös. Hoppas det går över snart, kanske kommer det tillsammans med våren framöver.

Vore kul om det fanns några fler där ute som slutade nyligen och ville dela med sig av sina tankar, känslor och ideer.

Syns snart igen // Micke

[MickeJakobsson]

Tja Marcus,

Har kikat runt på forumen här för att finna motivation och tips. Trillade in på din tråd här och starkt jäkla jobbat att sluta första vändan.

Tråkigt att du trillade tillbaka men du kommer fixa det igen. 11:30 den 16 november kastade jag ut min sista prilla efter 7 år med dubbla snus under läppen. Så med andra ord så sitter vi i samma båt just nu (eller likvärdiga båtar). På något sätt känns det lite skönt att vi är flera som sitter och kämpar med samma skit.

Du har skrivit en del om att koncentrationsförmågan ballade ur. Nu 4 dygn in på min resa så skulle jag sammanfatta det med att min koncentrationsförmåga är som bortblåst. Känner inte något överdrivet sug efter att stoppa in en prilla men känner mig helt kork! Fastnar med blicken som ett fån samtidigt som jag är stirrig och har svårt att formulera några vettiga tankar i skallen.
Blir inte skitbra på jobbet där min huvudsyssla är att sitta och tänka och räkna ut saker och ting..

När kände du att hjärnkontoret började bli mer som vanligt?

[MickeJakobsson]

Hej Mumintrollet och alla ni andra som bidragit i denna tråd,

Tack för du tog dig tid att skriva denna blogg, Den har garanterat hjälp många på resan mot att sluta vara snusslav. Jag har nu läst igenom dina första 40 dagar och det du skrivit får mig att känna mig taggad på övervinna alla jobbiga dagar/stunder som komma skall. Mitt beslut att sluta kom tvärt för ca 1 dygn sen. Har tänkt tanken tidigare men igår kom det bara som en överväldigande känsla att det fasen i mig var dags att lägga undan dosan.

Det är nu man börjar inse hur pass beroende man var av prillan (eller i mitt fall dubbla prillor under läppen i princip dygnets alla timmar de senaste 7 åren). Just nu i skrivande stund känner jag mig trög, seg och som att jag är lite frånvarande mentalt (Avtrubbad typ). Suget efter att stoppa upp en prilla är dock lättare att avvärja än vad jag förväntat mig. Hushållspapper under läppen räddar läget när det krisat lite extra.

Jag har valt ha en mental taktik för de första riktigt jobbiga dagarna och kanske längre än så. Jag ser det som att jag utför ett experiment med mig själv där jag verkligen analyserar processen och alla konstiga bieffekter som dyker upp när kroppen skriker efter tobak/nikotin. På så vis så blir jag faktiskt lite taggad på att se vad för tokigheter och utmaningar min kropp/knopp kommer utsätta mig för.

24 timmar avklarat och experimentet fortsätter! Tack för att jag fick komma in här och skriva av mig lite.

[Författare]

Inlägg