Forumsvar skapade
-
FörfattareInlägg
-
mumintrollet
MedlemDag 305
Tack irenepanik VanQuijote och eIKa!
10 månader idag, overkligt men det var sommar när min resa startade och nu knackar sommaren på dörren igen.Jag satt en kväll och funderade på hur man ofta hör hur en negativ chockerande händelse ofta kan leda till att man halkar in i ett beroende igen. För min egen del blev det faktiskt tvärtom. I samband med att vi gick olika vägar med min sambo så blev det även en ypperlig möjlighet att rensa hela bordet på samma gång! Jag är faktiskt osäker på om jag skulle ha hoppat på sluta-tåget om det inte var för den händelsen. Helt plötsligt var man tvungen att bryta gamla mönster och dags för nytänkande igen. Fast jag aldrig tänkte över det just då är jag övertygad det hade en inverkan på mig.
Skönt med ännu en snusfri helg, den fyrtiofjärde i ordningen 😉
Kriga på alla gamla och nya slutare, livet är så mycket bättre på andra sidan!
MedlemStarkt jobbat, grattis!
Efter hundra blir det bara lättare och lättare 🙂MedlemJag kommer ihåg just den känslan du beskrev om att bli totalt skräckslagen när man förstår det är klarsnusat inte bara för dagen…men för all evighet.
Första dagarna är man synnerligen trögtänkt och hjärnan fungerar segt, jag var livsrädd när jag körde bil. Det kändes som min hjärna ville fuska hela tiden… orkade inte kika en extra gång jag bara hoppades det inte kommer någon bil..MEN du har absolut ingenting att oroa dig för. Däremot vill jag GRATULERA med ett av de absolut bästa besluten du gjort på mycket mycket länge!!!!
Nu är det bara att börja bocka av dag efter dag. Kämpa på!
MedlemGrattis till 200 dagar!
MedlemDag 300
Varvar ännu ett hundratal, det blir lättare hela tiden.
Jag skulle aldrig vilja starta om och göra de första hundra igen… det finns faktiskt ingen prislapp på det.
Andra hundra hade sina egna utmaningar men vi är inte i närheten av de första.Idag är jag där jag vill vara, startar den fjärde hundringen och tänker på snus väldigt sällan. Det har t.o.m. hänt att en hel dag passerat fast i snitt finns tanken där är ett fåtal ggr per dag fortfarande. Någon kanske är förbryllad att det ännu sitter kvar, men det gör det. Suget och längtan har däremot försvunnit för länge länge sen, det gjorde det nästan genast. I början av min resa trodde jag aldrig det skulle vara möjligt. Jag läste genom andras dagböcker och bara önskade att jag en dag skulle nå dit själv. Man visste ju det var sant, dock kändes allt så avlägset att man verkligen tvivlade ibland.
Till alla tvivlare, det släpper faktiskt! Helt plötsligt har man vridit sig ur snustrollets strypgrepp och börjar leva fullt ut igen utan att tänka på varken snus eller sin sluta-resa alla dygnets timmar som det ju var till en början. Ens bästa vän är tiden, varje timme varje minut varje sekund är ett steg i rätt riktning, när man radat upp tillräckligt många så börjar det gå av sig självt faktiskt.
Tack Anders P och hanna100 (i sin egen tråd) för gratulationerna 🙂
Nu är siktet inställt på ETT ÅR som snusfri.Kämpa på alla, det här klarar vi!
Medlemhanna100 det är vanligt att känna så i början.
Faktum är dock att det inte finns något bra med snus, det är ett förbannat beroendeframkallande starkt gift som gör dig illa och styr hela din vardag.
Så småningom kommer din hjärna att förstå att den inte får nikotin längre och sakta men säkert kommer det att bli normaltillståndet igen, precis som det en gång var som ung människa med hela livet framför dig 🙂
Det du, det är ganska skönt när det börjar gå upp för en att man verkligen får en andra chans.
Kriga på!MedlemDet blir hela tiden ”lite bättre” , men det tar tid. När man till slut har radat upp dessa små små steg efter varandra så börjar man tro det eller ej adaptera sig till ett liv utan snus och glömma bort att man är en slutare.
Kring 50-60 tyckte jag det blev något lättare och kring 90-100 märkbart lättare. Så länge var slutandet väldigt dominant i mitt vardagliga liv.
Själva saknaden av något och/eller känslan av att något är ”fel” finns kvar i flera månader, men det blir kortare perioder och attacker som är lättare att hantera.Kämpa på, det är värt det!
Medlem100 dagar är stort, grattis!
MedlemDag 289
Tack VanQuijote, kul att se att det går bra även för dig!
Själv löpte jag på som en galning under februari och mars, i april blev det mindre när jag varit så upptagen med en flytt. Sista 2 veckorna har det blivit katastrofalt lite, men nu ska jag hugga tag i det igen när jag har lite tid över igen.Börjar närma mig 300 dagar. Jag har märkt att snustrollet tydligtvis gillar att se undantag från rutinerna. Löpuppehåll pga flytt och andra saker jag varit tvungen att prioritera gör att snustrollet knackat på dörren lite mera frekvent än vad jag varit van vid sista månaderna.
Så dumt, så onödigt…. men kanske även bra att bli påmind över att sunda levnadsvanor med regelbunden sömn är väldigt viktigt framöver med.MedlemJag hade också problem med tilltäppt näsa och rinnande näsa om vartannat medan jag snusade. Det blev märkbart bättre nästan genast när jag slutade.
Min varma rekommendation nu är att du koncentrerar dig mera på det positiva som du känner istället för att tycka synd om dig själv. Du har klarat ”redan” 9 dagar och inte ”bara” 9 dagar. Vrid om tankesättet och bara det kommer att göra resan mot det snusfria livet lättare. Tvåsiffrigt i morgon!
-
FörfattareInlägg