[mumintrollet]

Grattis Vante Ante!
Otroligt skoj att det har gått vägen.
Önskar dig en fortsatt trevlig vår!

[mumintrollet]

950

Börjar sakta men säkert närma mig mina sista delmål, magiska tusen dagar samt tre år. Det primära och definitiva målet kommer alltid att kvarstå dvs nikotinfri livet ut. I dagsläget finns inget som tyder på att det skulle gå i stöpet.

Förra helgen deltog jag i en riktigt blöt tillställning där majoriteten på plats var nikotinister, många rökare och exceptionellt många snusare. Rökning har aldrig varit ett problem i sig men mängden snusdosor som var utplacerade kring borden väckte utan tvivel många minnen till liv.
Någon form av nyfikenhet eller andra dumdristigheter triggades dock inte, det kändes tvärtom behagligt att luta sig tillbaka och förstå att jag verkligen är klar med snus nu och för alltid. Däremot vaknade numera anti-snus predikanten inom mig till liv, jag började berätta kring bordet om hur jag för 2,5 år sedan slutade snusa och blaaa blaaa blaaa och efter en halv minut insåg att antalet lyssnare var noll 😀
Jag hoppas att även de en dag vaknar upp och förstår själva att detta med nikotin är slöseri av både hälsa och pengar.

Lycka till alla nya slutare, när dagarna blir längre blir även kampen lättare, så kände jag det och jag är övertygad om att även ni kommer att känna likadant.

[mumintrollet]

Jag vet mycket väl vad du menar znyder, jag stod själv i samma stövlar som dig för ca 2,5 år sedan och försökte sluka all information som bara fanns tillgänglig. Jag ville veta steg för steg hur mitt tillfrisknande kommer att se ut men det finns inte så mycket att hitta om ämnet.
Ett antal dagböcker på forumet var ovärderliga för mig, framförallt antalet dagar de hade på sina inlägg när de skrivit av sig. Själv bestämde jag mig också för att följa upp och under hela mitt första år jämförde jag mina egna dagar och hur jag kände mig med vad som blivit skrivet här.
Att det stundtals kan kännas lite mysko i hjärnan helt upp till ett halvår efter att man slutat är en information som är svår att hitta. Vad jag menar är att det faktiskt kan komma enstaka skitdagar senare också som jag själv iaf helt klart kunde uppfatta som snusrelaterad låghet. Helt plötsligt kunde exvis dag 11 faktiskt kännas enklare än dag 137 för att nästa dag återgå till det normala igen. Det är inget att oroa sig över, MEN det är bra att vet om.

Det finns inga genvägar, tiden är ens bästa vän. Ett gott råd på vägen är att undvika alkohol, iaf i stora mängder. Att pricka in en dag där du känner dig bakis, låg och har sömnskuld och sen kommer andra motgångar i tillägg är riktigt gruvsamt första halvåret. Ett annat råd är att omedelbart slå bort alla tankar om snusromantik, sådant existerar faktiskt inte.

[mumintrollet]

901

Missade jämna hundra för första gången tror jag.
Som så många har erfarit så har man ett tydligt behov att ersätta snusandet med något annat när man slutar. Är det i tillägg något hälsonyttigt så slår man flera flugor på en smäll.

Man ska ändå vara lite uppmärksam med denna nya livlinan, allt går inte alltid som planerat här i livet. Det är bra att ha en plan B i beredskap, men även en plan C och D i bakfickan. Jag själv är tveksam hur det skulle gått för mig min första slutar-höst om den skulle varit denna hösten jag upplevde nu två år senare.

Senare hälften av fjolåret var en enda lång sjukstuga. Envisa skador höll mig borta från löpningen under långa stunder och när jag överkommit de problemen så slet jag sista kvartalet med ett antal infektioner i kroppen som krävde intensivvård och tunga mediciner för att kurera bort. Min enda livlina löpning var utesluten för långa perioder och jag hade aldrig ens funderat ut någon backup.

Det krävs beslutsamhet för att hålla näsan ovanför ytan de första 180 dagarna. Motgångar hör till, det böljar mycket fram och tillbaka i starten men det minskar allt eftersom dagarna går. Efter 50-60 dagar börjar det bli lite lättare och kring 90-100 dagar börjar man må markant bättre. Den slutliga vändpunkten för mig kom strax efter halvåret, självförtroendet var på topp och jag hade en energi som jag saknat de sista 20 åren.

Det är kul att se att det kommit in en del nya slutare nu efter nyår, det har under perioder varit ett ganska sömnigt forum. Läs varandras inlägg, skriv av er lite, det är ett stort stöd man kan få här av likasinnade.

Till alla nya slutare: Håll ut nu i vintermörkret, ni kommer att greja det om ni bara bestämt er. Jag kan lova er att ni kommer att få uppleva den absolut bästa våren på mycket mycket länge!

[mumintrollet]

God Jul på dig Vante Ante!
Inte länge kvar till fyrsiffrigt nu 🙂

[mumintrollet]

Grattis!

[mumintrollet]

Härligt, fortsätt så!

[mumintrollet]

Du ska känna dig lyckligt lottad att kollegorna stöttar dig. Själv kommer jag ihåg jag upplevde det tvärtom, fick ofta ytterst naiva kommentarer såsom ”-skulle det inte smaka gott med snus nu?”. Sen upplevde jag det också som om ingen egentligen brydde sig om jag snusar eller inte, det var helt och hållet min egen fight.

Hur man upplever sitt slutande är väldigt individuellt, något som fungerar för en kanske inte fungerar för en annan.
Jag själv kände i princip aldrig något sug efter första dagen, varför? Därför att jag verkligen på djupet hade bestämt mig att jag ska sluta, kosta vad det kosta vill, det är över.

Det att man vill kompensera med något är helt normalt, så upplever nästan alla det. Man ska inte tänka över det alltför mycket i synnerhet de första veckorna. Det man ska hålla sig undan är nikotinersättning och låtsassnusar, då är man en bra bit på vägen. Sen gör man sig också en björntjänst om man även styr undan alkohol, att känna sig nedstämd och lite bakis är bortemot den sämsta combon man vill uppleva de första 3 månaderna.

Bara att bocka av dagar, friheten är närmare än du tror 🙂

[mumintrollet]

Så kul att se att du loggade in för en kort sammanfattning.
Jag kommer aldrig att glömma bort ditt första inlägg. Nästan allt var som om jag själv skulle ha skrivit, mamma rökte, pappa rökte, inomhus, i bilen, överallt. I princip föddes man som nikotinist och det var väl endast en tidsfråga innan man var dum nog att trilla in i ett beroende själv.

Idag är vi fria, så skönt! Hoppas du har haft möjlighet att hålla igång med löpningen, själv har jag haft ett uppehåll på en månad nu (långresa + sjukdom) men hoppas komma igång igen nästa vecka. Kroppen bara ropar efter att få sluka kilometrar igen 🙂

[mumintrollet]

Härligt att höra, grattis!

[Författare]

Inlägg