[Pap]

Hej,
Det har gått ett tag nu. Jag har faktiskt klarat mig ända sedan jag slutade 23/2 tidigare i år efter 35 års snusande. Trots att många hävdar motsatsen så fungerade det för mig med nertrappning. Jag höll på och trappa ner i ett halvår ungefär innan jag förmådde sluta. Det var tungt ändå.

När jag nu ser tillbaka på tiden efter att jag slutat så har det, för mig, inte varit de platåer jag läser om här och var. Det har snarare sakta runnit av mig. Fortfarande känner jag dock sug varje dag, många gånger. För mig har det också funkat bättre att ställa in mig på någon sorts långt skyttegravskrig, snarare än ett snabbt avgörande där jag lider i en månad men sen är allt bra.
Det är först nu, efter dryga halvåret, som jag kan komma på mig med att det gått flera timmar utan att jag tänkt på snus. Jag kan också provlukta i kompisarnas dosa och alla fall känna aromen. Det luktar lika lockade idag som någon gång tidigare. Jag kommer på mig med att, som de flesta andra som har slutat, tycka att ”nu har jag bevisat att jag kan så jag kan börja igen”, men har hittills kunnat låta bli. Ska jag gissa så tror jag att jag har större risk för återfall nu än direkt efter att jag slutade eftersom jag då var så motiverad.

Nästa sak som jag funderat på är eventuell uppsida, rent fysiskt, av att sluta. Jag hade ju sår under läppen vilka naturligtvis försvunnit. Det är bra. Jag upplevde dock egentligen inga andra fysiska problem av snusandet. Efter att ha slutat tycker jag att jag behöver mera Novalucol och sover sämre än jag gjorde tidigare. Om det verkligen är så eller ej är oklart, men det är min känsla. Livet har blivit lite mer i svart-vitt sedan jag slutade. De små toppar som kom av morgonsnusen har jag inte hittat någon ersättning för. Jag gick upp några kilo i takt med att jag trappade ner, men de har jag lyckats skaka av mig.
När jag nu då reflekterar över slutandet i sig med lite distans så är jag ändå nöjd så här långt. Det som gjorde att jag ville sluta var, i mitt fall, att jag inte kunde kontrollera beroendet. Jag gick från att snusa hela tiden till att snusa ännu mer, även när jag sov. Det kändes, helt enkelt, som en vana jag var tvungen att bryta innan den bröt ner mig. För mig har det känts bra att inte ha diverse ultimata krav på mig själv. Jag trappade ner för att jag inte var bekväm med mitt beroende. Först var inte avsikten att ens lägga av helt. Det hade jag inte klarat. Efter ett halvårs nertrappning så var tiden mogen. Nu ett drygt halvår senare har jag klarat mig utan. Skulle jag inte klara det i framtiden, av någon anledning, har det alla fall varit skönt att vara utan snus ett tag.

In alles.
Ja: Det var ett korrekt beslut. Jag är väldigt glad att åtminstone, till stor del, slippa beroendet. Jag har för avsikt att inte börja igen.

men

Nej: Det gick inte över snabbt. Jag har inte hittat något annat att ersätta snuset med. Yup, det är ett tråkigare liv. Jag känner fortfarande sug varje dag..

[Pap]

tack.. För min del har problemet varit att jag egentligen inte varit särskilt stark i min önskan att sluta. Jag har, i många år, tänkt att det här kan jag väl hålla på med i 50 år till. Problemet har dock varit att jag inte kunnat hålla vad jag tyckte var lagom nivå. Det känns inte helt vettigt att snusa dygnet runt och jag fick stora sår under läppen som tog allt längre tid att läka och allt kortare tid att komma tillbaka.

Det var i det läget jag kände att hjärnan måste besegra kroppen. Om jag kunde dra ner till att inte snusa efter jag borstat tänderna på kvällen och inte före frukost så skulle mycket vara vunnet. Jag skulle plötsligt vara snusfri si så åtta timmar per dygn… Det var jobbigt först, men trots allt fick jag ju snusa typ kl 8 på morgonen  och såpass kunde jag uthärda… Att byta till äckliga påsar från god lössnus bidrog även det..

Det var först på slutet som jag tyckte att det var realistiskt att lägga av helt. Det fanns ingen sådan avsikt alls. Jag har aldrig använt nåt surrogat, jag har inte förbjudit mig att snusa och jag har inte bannat mig själv när jag haft bakslag. Syftet har helt enkelt varit att snusa mindre. Det har heller inte gett mig något att räkna timmar och dagar. Det innebär inte på något sätt att det har varit lätt…  Senaste veckan har jag haft några rejäla sug som överraskat mig. Tyvärr har jag fallit till föga och köpt mig några rejäla räkmackor vilket jag ju vet är en garanti för att gå upp nåra kilo till..

Dagens avancerade insats bestog dock av att plocka fram cykeln trots rejäla minusgrader för att alla fall göra något fysiskt innan man får fetslag…

trevlig helg…

[Författare]

Inlägg