[Sorgen]

Tack för ditt inlägg fallera. Kram

230 dagar. På midsommar råkade jag tappa självkontrollen, tog ca 4-5 snus och en cigg. Det psykiska beroendet tilltog ordentligt i några dagar förmodligen eftersom en av snusarna gav mig en underbar nikotinkick. Blev jävligt orolig dagen efter att jag skulle få extrem abstinens. Men det gick bra, resonerade med mig själv många tillfällen om det är värt att börja igen dock. Men efter allt jag gått igenom är det omöjligt för mig att börja igen. Och efter allt reflekterande emot snus. Nikotinkicken är en jävligt bra flytväst men ett nikotinfritt liv är ett mer företagsamt, glatt, fräscht & stabilt liv.

Mvh
/S

[Sorgen]

Jag följer din resa Irenepanik, Tack för du delar med dig!
Hjärnan är plastisk & formbar – strävar alltid efter jämvikt. Håll ut!
Ett råd jag kan ge är att tänka lite extra på kosten. Jag vet att du redan gör det men du kanske inte tänkt på att äta mat som innehåller mycket Tryptofan. Det är byggstenen till lyckohormonet serotonin.

Hittade en bra artikel: http://ladenberg.se/tag/tryptofanrik-kost/

Allt gott
/S

[Sorgen]

Tack Vante Ante för ditt meddelande!

210 dagar motsvarar ca 7 Månader snusfri. Hade det inte varit för jag fått medicin hade jag känt mig väldigt stolt. Känns inte bra att vara tvungen att gå på medicin. Jag mår iallafall ganska bra & det är väl huvudsaken just nu. Sen nån gång kanske jag inte behöver medicin heller. Dagen då jag flyttar hemifrån kommer nog mitt mående lyftas ytterligare. Det är mitt nästa mål. Jag har haft som inställning det senaste året att allt man behöver för att må bra kommer inifrån. Men jag måste säga att det är ganska mycket yttre omständigheter som ska vara på sin plats också! Om man inte är en Indisk Guru på 103 vårar typ.

Jag ser ljust på framtiden
/S

[Sorgen]

Över ett halvår nu som snusfri…

Efter att ha totalt isolerat mig själv från min sociala krets, känt stark ångest & spändhet & efter min berg och dalbana till humör. Så i förrgår fick jag sån ångest så jag tog fram lustgas (som hänt flera dagar i rad nu) men så tänkte jag; behöver jag göra detta för att må bra så måste det vara något fel på mig. Så jag ringde till vårdcentralen gråtandes och fick en akuttid. Till sist uppmanade vårdcentralens läkare mig till akut mottagningen för psyk, för att hon såg hur jag led. Nu har jag medicin och jag mår äntligen bra. Ibland kanske man måste inse att det kanske är något fysiskt fel på ens hjärna och man behöver medicin. Fick medicin mot bi polär Sjukdom. Bara gått två dagar med medicinen. Men har kunnat gråta ut. Slappna av. Kunna somna fint. Prata med folk utan att bli spänd. Mitt livs vändning känns detta som.

SÅ till alla er som känt att det är något allvarligare än snusproblematik här; ni hade rätt! Visst, alla som slutar snusa får uppleva hur det är att ha en tillfällig obalans i hjärnan, men så som jag haft det har inte varit normalt. Känner bara hur fruktansvärt sjukt helvetes jävla stark jag varit. Hur jag totalt brutit ner mig själv är helt obegripligt egentligen. Allt för att vilja må bra.

[Sorgen]

Grattis till 100 dagar! Vi har besegrat snustrollet. Segern är vår!

[Sorgen]

Verken du eller jag behöver göra mer framsteg i år. Vi har varit snusfria över 100 dagar. Den prestationen är så stor så det är svårt att inse! Skönt att det börjar lätta för dig!

Mvh Sorgen

[Sorgen]

Ja det är väl så att det är ganska många pusselbitar som ska vara på plats för att man ska må bra. Det är ju bara att titta på Maslows triangel. https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/60/Maslow’s_Hierarchy_of_Needs.svg/2000px-Maslow’s_Hierarchy_of_Needs.svg.png

Idag känner jag mig trött och ensam.

[Sorgen]

Åh jag känner din frustration Irenepanik! glöm inte bort att det Alltid löser sig. Du behöver väl inte åka iväg och spendera massa pengar på semestern. Det gäller väl bara att vara lite mer kreativ & hitta på sånt som inte kostar så mycket! Försök slappna av, gör det som får dig att bli lugn så tror & hoppas jag att det blir bättre.

Mvh Sorgen

[Sorgen]

insikter:

* När jag tillåter mig att tänka på positiva effekter jag fick när jag snusande, kommer jag bli läskad, oavsett längd på uppehåll

* När jag inte mår bra, kommer tankarna gå till snus, så länge jag inte har hittat något annat som kan få mig att må bra. Vilket jag börjar göra. Träning & Yoga. Jag vill hitta fler saker jag tycker om att göra.
(Nu går det inte att sitta och göra ingenting, framför datorn eller Tv;n etc) Som icke snusare tvingas jag att bli mer kreativ, hitta mig själv och göra saker.

* Under abstinensen den första tiden fanns det inget som kunde få mig att må bra, eftersom dopamin, vårt glädje hormon i huvudet, var ur balans. Så att vänta ut tiden, var ibland det ända jag kunde göra. Vilket gjorde det väldigt plågsamt.

* Nu när jag mår dåligt, kan jag inte skylla på snuset längre, vilket betyder mer ansvar på mig själv för mitt mående, vilket är frustrerande, när jag inte kommer på varför jag mår dåligt.

* En intention jag fått på mitt liv är; Jag är fullständigt ansvarig för mitt mående, mina känslor, min kropp och min framtid. För det är jag som tillåter mig själv att göra destruktiva saker, tänka destruktiva tankar etc. Och det vi gör NU är det som avgör vad som händer i framtiden. Buddha sa; What you think you become. Jag skulle dock säga att vad jag TILLÅTER mig själv att tänka. För jag finner mig själv i tankar ofta. Det är inte så att jag VILLE tänka. Jag förlorar mig i mina tankar. Därför mediterar jag för att bli mer MEDVETEN om mina tankar & känslor så att jag kan bryta mina tankemönster och inte förlora mig själv i tankarna. Varje tanke utlöser en känsla i kroppen, oavsett om jag tror på tanken eller inte. Men genom att bli medveten om tankarna, bryter jag hjärnans vana att tänka destruktivt. Vi är MEDVETANDE, inte hjärnor. Hjärnan är Känslor, Tankar, Minnen, Alla sinnen osv. Men stillheten bakom allt som händer i hjärnan, MEDVETANDET om allt, är det vi är. Denna insikt har fått mig ur mitt snusande. Utan den hade jag aldrig orkat med min resa.

Mvh Sorgen

[Sorgen]

Jag lider med dig, förstår hur du känner dig. Lyssna till din kropp och tillåt dig att sova. Tillåt dina känslor, som du gör, gråt ut, jag har och hade svårt att gråta ut vilket inte är bra. Jag minns många kvällar då jag låg och tittade rakt upp i taket och inte kunde finna En anledning till att leva vidare. Men det är väl så vi känner oss när våra känslor är så ur balans. Känslorna och hjärnan återhämtar sig dock varje sekund som snusfri & balansen som kommer efter hand som snusfri är tusen gånger bättre än balansen som snusare.

Vad snustankarna än kommer på (snustrollet) så är livet som snusfri värt att vänta på. Låt snustrollet svälta och förtvina. Ge hen ingen uppmärksamhet.

Jag tror på dig!
Kram Sorgen

[Författare]

Inlägg