[Ziiid]

Jag har uppenbarligen klarat 5 dagar till sen förra inlägget men det har tyvärr inte förändrat något. Idag när jag var ute och promenerade hade jag till och med med mig en dosa i jackan. Planen var att ta en. Jag gjorde det aldrig.

Hur som helst, snart börjar jag igen bara för att slippa tänka på att börja igen. Det är så det känns i alla fall. Fan va jag saknar snuset. Den där värmen som sprider sig genom kroppen, det där dova bultandet som uppstår under läppen. Jag vet att jag snusromantiserar just nu. För tillfället är mitt problem att när jag till och med läser min egen dagbok så biter det inte längre. Det känns som det var för länge sedan och jag har glömt KÄNSLAN kring varför jag slutade, alltså hur det kändes när jag la av. Jag vet varför men känslan är puts veck.

Jag har faktiskt problem just nu och jag vet med handen på hjärtat inte hur det kommer gå.

[Ziiid]

Det du beskriver i ditt sista inlägg – det är exakt där jag är idag. ”Någon gång när jag vill, då ska jag ta en snus…”

[Ziiid]

…men… det finns stora MEN hos mig fortfarande. Jag VET hur sjukt det är att man alltid ska vilja ha ”ngt” att trösta, lindra, hissa, dissa, njuta, slappa med i livet. Men faktum kvarstår: Jag är nog sådan och så är dom flesta. Vad är då egentligen bäst för mig (om jag nu måste ha något)???

* Just nu äter jag dålig mat – gjorde inte lika mycket innan jag slutade snusa.
* Nu äter jag mycket socker som godis och bakverk samt chips etc – gjorde knappt alls när jag snusade.
* Jag har säkerligen sämre värden i min kropp nu än innan jag slutade.

Vad är då bäst? Är det sämre att snusa än att bli fet och få högt blodsocker? Jag blir fan galen på det här. Det var över 250(!!!) dagar sen jag slutade och NU tänker jag varje dag på att börja. Jag har det förvisso både laddat, nervöst och stressigt privat. Nytt barn på väg, gravid fru, sämre ekonomi pga pappaledighet mm. Just nu står det ärligt typ 60 – 40 i favör att börja igen, åtminstone idag. Skulle min fru säga ”jag tycker faktiskt du kan börja, du behöver ju inte gå all-in men du kan väl köpa en dosa om du mår bra av det. Jag tycker du är värd det” så skulle jag vara nere på den lokala ica:n om två röda.

[Ziiid]

Tack Nybro, Cumulus och Issen… Det var det där jag behövde. Tankarna kring att börja känns (relativt) främmande igen. Jag kanske borde slänga de två sista dosorna trots allt. Well, dom gick ju dessutom ut 8/6-13 så det kanske är läge oavsett.

[Ziiid]

Wow. Jag lägger handen på hjärtat och erkänner – den här dagen trodde jag inte skulle komma. För exakt 201 dagar sedan skrev jag att jag var klar här. Jag skrev att snuset var ute i mitt liv. Vad hände då? Senaste två veckorna har jag tänkt på att börja snusa igen varje dag. Jag har fortfarande två dosor i kylen och jag har varit ca en halv centimeter med tungan från en prilla och samtidigt tagit mitt djupaste luktandetag ever. Jag bestämde till en dag att imorgon vid lunchtid börjar jag. Jag såg verkligen fram emot det! Samma kväll såg jag ”Så mycket bättre” och Bo Kasper berättade att hans bror dog i bukspottskörtelcancer. Det fick mig att minnas varför jag slutade en gång i tiden för länge sedan. Jag måste faktiskt erkänna att jag förbannade mig själv för att jag hade sett programmet. Jag var såååå nära att äntligen få börja och så händer detta! Som någon form av röst från ovan som sa ”Nej”. Jag började frenetiskt googla – ÄR det verkligen så att snus kan leda till en ökad risk för just bukspottkörtelcancer? Vad är riskerna med snus? osv osv.

Utan att gå alltför långt i mitt eget privatliv så känner jag att jag förtjänar att snusa just nu. Jag får dra ett extremt lass hemma eftersom min fru är gravid och supertrött. Jag börjar känna att det är min förbannade rättighet att få ta en snus och koppla av lite efter ca 14 timmars hemmaarbete (är pappaledig för tillfället). Slutligen, alla mina kompisar som slutat har börjat igen. Någon ”salongssnusar” säger han. Varför kan inte jag salongssnusa? Han säger att han tar en snus någon gång per dag, som en extra belöning.

Fan, jag är nära nu på riktigt. Åtminstone att ta någon ibland i smyg. Jag skulle aldrig smygsnusa för min familj under en längre period om jag verkligen började igen men om det skulle handla om ett par i månaden skulle jag smyga. Vad händer med mig och varför?

[Ziiid]

Mitt sista tips på slutasnusa.se. Du lever mycket farligt PatrikB… Jag måste till och med vara så hård att jag säger att om du inte slutat med Onico har du inte slutat snusa. Jag talar av erfarenhet. Jag snusade Choice och Onico i 3(!!!) år innan jag började med riktigt snus igen.

Som sagt, du lever MYCKET farligt eftersom du bara klarat av (enligt mig) ca 20% av jobbet – nämligen själva nikotinberoendet. Det svåraste beroendet är vanan att ha något under läppen. Släpp Onico tvärt omedelbart. Det är mitt tips.

Lycka till.

[Ziiid]

Hej alla fighters!

Det är nu dryga två veckor sedan jag var här och jag vill först passa på att tacka för lyckönskningarna.

Det går faktiskt jättebra för mig. Det kan nu (i stort sett) gå en hel dag utan att jag en enda gång tänker på snus. Faktum är att det nog nästan gått två dagar vid något gynnsamt tillfälle.

Återigen, tack för stöd och tack för era berättelser. Det har hjälpt mig att komma ur den här skiten – ni är alla delaktiga till min snusfria vardag. Att få hjälpa andra med mina insikter hjälpte mig till en början men jag känner att jag måste vidare nu och hoppas jag drog mitt strå till stacken och kanske hjälpte eller motiverade någon.

Jag avslutar där jag började fast tvärtom. En liten lista på vad jag älskar med att vara fri:

Jag springer inte huset runt som en jävla galning när jag inte hittar min dosa och blir på dåligt humör
Jag vaknar aldrig med en snus under läppen och blir besviken (igen, igen, igen)
Jag vågar prata nära någon eller kyssa min fru utan att tänka att min andedräkt suger.
Jag kan utan att tänka mig för smaka på min lilla älskade ettåring mat för att kontrollera värmen utan att behöva byta sked till henne efteråt.
Jag slipper vakna kallsvettig av mardrömmen att jag glömt en använd snus framme någonstans som min dotter hittar och sväljer
Min högra hand är ständigt normaltempererad och inte iskall.
Listan kan faktiskt göras lång, sammantaget – jag älskar mitt nya liv som ickesnusare!

Därför säger jag nu hej då till Slutasnusa.se och alla kämpar. Jag kanske tittar in om några månader och ser hur det går för er. Min förhoppning är dock att jag inte kommer komma ihåg att gå in – för då har jag verkligen lyckats.  🙂

Goodbye Knox Portion – will never see you again – do not RIP. Over and out.

 

[Ziiid]

DET CumulusNimbus – DET var årets inlägg!

[Ziiid]

Nej, nu känner jag mig rätt klar med både snus och slutasnusa-forum. Jag tänker (knappt) på snus längre. Det är när jag dricker och under vissa fall på dagarna men det är nu faktiskt snarare sällan än ofta numera. Det kan i och för sig vara så att jag har en väldigt bra dag – vad vet jag – men faktiskt så bubblar tanken ”mission complete” upp i huvudet. Kanske får jag äta upp dom orden? Kanske så snart som inom några dagar, vem vet…

Likväl, det är nu dags att lämna forumet (åtminstone för en lång tid). Det har hjälpt mig mycket faktiskt, speciellt i början. Det fanns faktiskt tillfällen då jag ville börja igen men då jag tro det eller ej kände att jag hade ”svikit” Er här på forumet och känt mig som en lögnare.

Min övertygelse är dock att det inte är lämpligt att stanna här för länge – om man nu någonsin vill sluta snusa. Det handlar om att glömma bort det som handlar om snus – inte att fortsätta leva i ”projektet” och ständigt se sig själv i termerna ”jag har slutat snusa”.

Det var allt för mig på ett tag. Lycka till alla och tack för all hjälp och stöttning. Vi ses förhoppningsvis inte här igen… 🙂

[Ziiid]

Nybro: Grattis till 300 dagar!

Issen: Grattis till 500 dagar!

🙂

[Författare]

Inlägg