Började med Mini Catch, senaste åren Gbg Rapé White Portion.
Kan lätt snusa 2 dosor om dagen. Gärna 2 åt gången. Inte så mkt in public, men annars konstant.
Har försökt sluta en gång. Började smaka cigg av en kompis istället och insåg snabbt att slaget var förlorat och jag började snusa igen.
Nu vill jag verkligen sluta snusa. På senaste tiden har jag blivit väldigt skakig, ostabil i händerna och handlederna. Ibland känns det som om jag är ostabil i andra leder också? Jag snusar direkt på morgonen och lägger ut den på kvällen. Är singel, så jag ser snuset som min bästa vän och det bästa sällskapet när jag inte umgås med mina vänner. Jag har liksom aldrig tråkigt så länge jag har min dosa. Vi hittar alltid på någon kul ihop…typ eh.
Är jättenervös just nu, har inte tagit en snus på 3h. Har en dosa i en jackficka. Läste det tipset här och tänkte att det kanske kan vara smartigt? För som de säger - man blir aldrig så snussugen som när man är helt tom och springer runt i huset och gräver i alla fickor man kommer åt.
Min stora rädsla är: att jag bara känner “äh va fan, jag har ju inget vettigare för mig och ligger här själv och ser på Veckans Brott! Klart som fan jag ska ha en snus till detta!”
FAN! Man borde ha en pojkvän ENKOM för detta?! Man borde sluta TILLSAMMANS med någon, SAMTIDIGT!
Då kan man vara grinig och gnällig och få en kram och ge stöd tillbaka. Man kan göra saker tillsammans, vara aktiv tillsammans på många sätt och vis och peppa varandra!
Men nu har jag ingen sån så hoppas jag kan få pepp här.
Jag vill gärna att killar skriver här hur äckligt och ofresh det är med tjejer som snusar. Kom igen!!! Det är sånt jag behöver höra just nu!
Heja! Bra beslut och bra början! Jag snusade också så mycket fast general portion. Den största vinsten hittills är munhygienisk. Så himla skönt att aldrig behöva oroa sig för att vara ofräsch och jag som jobbar hemma mestadels har till och med ibland börjat glömma att borsta gaddarna på mornarna. Helt underbart att slippa den där unkna snusbeläggningen. All lycka nu under dina första dygn, you can do it!
Tack! 8h utan snus!
Nu längtar jag nästan till imorgonbitti… Vill veta hur jag mår jag är tokladdad på att möta känslorna och ta kontroll!!
Ska vakna, gå upp, smacka på I Got the Power på skithög volym och tagga till!! Känns som om jag ska spela en viktig match imorgon… Kanske är en fördel att jag är idrottare och har lätt att se tävlingsmomentet i saker och ting?
Hoppas det. Nu kör vi!
Gaaaaahhh!! Det var så märkligt att vakna imorse! Det kändes som om armarna och benen var på väg någonstans… Det kittlade och jag klarade inte av att ligga kvar länge. Upp och drack kaffe… Tog ingefära under läppen, spottade i nävarna, vred på kepsen och började dagen.
Nu sitter jag på jobbet och känner mig lite smått frånvarande. Blinkar mycket, det tar tid att fokusera blicken. Jag har svårt att koncentrera mig och det känns allmänt konstigt!
Jag är inte lika skakig i händerna? Kan det verkligen gå så snabbt? Annars har jag haft problem med det på senaste tiden… Jävligt ostadig och skakig och har varit nervös att någon ska fråga varför jag är så skakig.
Alltså… jag går ändå igång lite på begäret! Att jag ska tackla det, vinna över skiten! Det är liksom på riktigt… Kampen.
Ska ta en till kaffe. Gå på ett möte och ta en bit ingefära. Kom igen nu!!!
Lycka till! Dag 1-3 är en jävla resa, riktigt jobbiga dagar. Jag var extremt frånvarande vad jag än gjorde, kunde för fan knappt läsa Nu är jag bara förbannad på allt, det är mycket bättre… Kämpa på, jag tror på dig!
Kämpa!! För mig var de första 3 dagarna lätta. Sen slog det till och det rejält! Håll i! Ge inte efter! Det går! Man kliver lite in och ut ur helvetet i den här resan. Kom igen bara, vi kan!
23 timmar utan snus.
Kära dagboken. Livet känns lite tråkigare faktiskt. Går snart mot ett helt snusfritt dygn.
Längtar tills jag slutat jobba, då vill jag riva av ett långpass och lyssna på min argaste playlist.
Kommer kännas ensamt sen i soffan när jag kommer hem. Kommer sakna att umgås med min Rapé… Min trogna vän.
Vi hade fan aldrig tråkigt du och jag.
Det får bli en stor påse lösvikt istället. F my Life, forever alone.
24h utan snus.
Mår… Rätt ok? Eller? Ibland känns det som om jag pausat på livet och bara väntar på att få ta en snus och börja leva igen?Samtidigt är jag nyfiken på hur det kommer kännas imorgon…
Så uttråkad. Har varit ute och sprungit mina mil, ätit och la mig ned en sväng framför tv:n. Går inte!
Nu ska jag stoppa in en bra podd och dra ut och gå… Känns bättre när jag gör något.
Vänner har hört av sig och vill hitta på saker, men jag känner att jag vill vara själv just nu. Jag litar liksom inte riktigt på att jag kan vara balanserad och ha kontroll. Har inte berättat för dem heller för jag vill inte att de ska veta att jag bestämt mig att sluta!
Låter som du har det tufft just nu! Håll ut bara! Jag skrev ut/berättade all over the place den här gången. Det har hjälpt mig att inte backa ur. Igen. Men vi är alla olika! Jag hejjar på dig! Kämpa!
Jahapp!! Klockan är 06 dag 2 och jag ligger i sängen och vet inte vad jag ska ta mig till.
Det kittlar i kroppen. I händer, armar, fötter…
Jag SKA fixa idag också!!!
Jag tyckte jag var assmart som passar på att sluta snusa nu när jag är olyckligt kär. (Jag är kär i han, han är inte kär i mig.) Tänkte såhär: då kan alla se jobbiga känslorna som bubblar upp börjar tänker på honom kanske hamna i skymundan? Mina känslor för snuset kanske övertar känslo-tronen och gör hela den här olyckliga-kärleksgrejjen enklare. Fan.
Känns som dubbelångest just nu.
Nej det här är inte kul alls. Om en kvart har jag gjort 45h.
Förutom kärleksproblemen, sluta-snusa-problemen så dök det upp ett annat jävla skitproblem idag. Ett sånt där problem som kräver att jag tänker, känner efter, sorterar känslor osv. Har NOLL funktion för det just nu!!!
Det enda jag vill göra är att ta en snus, sätta mig någonstas och bara fundera på hur fan jag ska lösa allting.
Känns som om jag ska ut och kriga men någon har kapat av mitt svärd? Gjort min lans trubbig? Slagit knut på bajonetten liksom???
Jag har inget försvar, inget att sätta emot!!!
Tankarna och känslorna bara far runt i huvudet och jag har ingen chans att sortera dem eller behandla dem.
Vad ska jag göra? Jag behöver något! Någon!
Motion hjälpte mot mina värsta plågor ett svettigt HIIT pass.
Men det är sjukt jobbigt har själv en del problem vid sidan om snuset jag lagt ner.
Man vill ha denna tröst som snuset ger. Försöker intala mig själv att allt kommer bli bra, ta ett varmt bad- ring vänner/päronen
allt för skingra tankarna och därefter försöka ta tag i problemet. När man är i abstinens klor så är man disträ minst sagt, svårare ha kontroll på alla tankar mm. Har du inga substitut alls?
Jag har skjutit upp slutandet länge. Väldigt länge. För att det aldrig funnits ett bra tillfälle. Ena ungens diabetes som krånglar, depression, ekonomi, relationsproblem, relationsbrist osv … sakerna bara avlöser varandra. Tänker inte outa min situation här men jag vet vad bekymmer innebär och föder… Jag slutade bara nu. För det kommer alltid komma nya bekymmer. Stora och små. Jag har inga substitut alls. Inte ens socker. Jag tillåter mig känna varje del av det här. Tillåter mig att inse att snuset varit min vän och hur sjukt det är.
Det kommer bli bra. Skillnaden sen kommer vara att när problem uppstår kommer vi kunna hantera dem utan att vara slavar under nikotinet!
@LinaMie och @Outdoor Tack för er support och uppmuntran! Jag känner mig urusel som inte pallade för trycket idag. Skäms ärligt talat för att säga det här, men jag gav upp idag och snusade. Nu mår jag ännu sämre än under de knappa 50h jag var utan!!!
Mår som en påse skridskor. Det var inte ens gott. Jag blev förbannad på dosan och den lugnande effekt jag så hänsynslöst krävde av den. Den levde inte upp till förväntningarna och jag blev arg och less.
Ni skriver så bra. Att det ALLTID kommer dyka upp duster i livet, små som stora. Då vill jag inte vara den jag var i dag, hon som tror en snus kan vagga mig lugn. Jag vill vara större än så.
Jag har ett, i mina ögon, krävande jobb där det händer saker snabbt och plötsligt. Idag var en sådan då speciellt. Jag trodde jag var beredd och intalade mig själv att det skulle gå bra och att jag var fjantig som oroade mig. Men så blev det ett jobbigt fall och efteråt ville jag bara vara. Ville sätta mig ned och sortera tankarna som jag brukar och sen på nått vis resa mig och gå vidare. Men idag gick set inte, jag kunde inte slappna av.
Så jag tog den fega vägen och mår jättedåligt över det nu.
Ikväll har jag resonerat fram och tillbaka. Jag vill verkligen sluta. Blev fasiken rädd för mig själv idag när jag insåg att jag nästan inte klarade av mitt jobb utan den där “andningspausen”.
Jag ska jobba imorgon och lördag också och befarar liknande situation om inte värre. Långhelg som det är…
Sen är jag ledig söndag-torsdag. Jag ska sluta på söndag har jag bestämt! Talar jag som en sann addict nu? En jojo-bantare som bara ska äta upp det som finns kvar i kylskåpet först? Jag vet inte vem som talar längre
@abrakadabra Damn! Du vet nu att du kan sluta och har viljan, men vi kan alla falla tillbaka faila men vi ska inte ge upp nu va!?.. försök bara att tänka på just exakt det tillfälle som utlöste denna helvetiska reflex att lägga in en snus under läppen. Har själv varit extremt nära att bara springa till närmsta affär för att köpa dosan. Har sådana jävliga abstinens besvär även nu när jag skriver detta hehe. Förlåt dig själv och anklaga dig inte mer att du valde ta en snus… Jag liksom andra här stöttar dig att sluta med denna lömska och lockande drog"
Tycker det är åt helvete att du ska jobba denna helg i den situation du nu är i …ta ledigt? Nej vetduvad kör på söndag efter det nya tag ok?!
Nu är jag bara förbannad på allt, det är mycket bättre… Kämpa på, jag tror på dig!