Jag har snusat i 5 år ungefär. På tok för länge egentligen. Men smaken från snus speciellt brunsnus (grov portion, LD Salmiak) har gjort att det har varit svårt för mig att låta bli. Kan faktiskt jämföra det som godis vilket är något som står mig varmt om hjärtat.
Har velat slutat under två års tid men har lurat mig själv varje gång och tänkt att jag kan sluta nästa måndag...eller nästa månad...eller vid nyår . Ja ni förstår säkert vad jag menar. HAr även inbillat mig själv att jag mår hundra gånger bättre med snus.
Men har kommit på mig själv till varför jag har skjutit upp det:
Är så rädd för abstinensen. Och tveksamheten om att jag kommer klara det eller inte har också gjort att jag har fortsatt.
Att folk i min omgivning har sagt till mig att sluta triggar mig ännu mer till att snusa. Tandläkare, "vanliga" läkare samt barnmorskan har försökt att få mig sluta men det funkar inte för mig. Jag måste sluta när JAG vill itne för att DOM vill.
Men nu börjar det dra ihop sig. Jag känner för varje dag som går nu att jag har mer å mer styrka att kunna sluta. Egentligen borde jag bara lägga av så där helt tvärt. Men nej.
Nu har jag bestämmt mig för att den dosan som jag har kvar är den sista dosan jag ska ha. Kommer efter denna köpa NIKOTIN FRI snus. Och jag SKA klara det.
Hoppas verkligen att jag gör det och att jag får all stöd som finns från mina nära och kära. Antar att det gäller att tro på sig själv och bevisa för sig själv att man kan om man vill. För visst är det så att snus kostar pengar - mycket pengar i längden.
Tack så mycket för erat stöd Det hjälper mig att lättare förbereda mig mentalt inför den stora dagen ! Håller just nu på att förbereda mig som sagt mentalt och peppar mig själv så fort jag kommer in på "fel" tankar. Har gjort som så nu att när jag är sugen på en snus så väntar jag i tio min ungefär innan jag tar den, så jag tar ingen när suget är som värst så att säga. Har även trappat ner lite lätt. Istället för att ha tagit 15 snus idag så kanske jag "bara" har tagit 8-9.
När dosan är slut - då ska jag bli snusfri , för alltid !!
Ser att det är så många andra som har lyckats som har snusat betydligt mycket mer och längre än mig, så varför skulle inte jag kunna sluta ?
- Det har inte alls gått bra ! Ljög för mig själv åter igen. Jag köpte en ny dosa för fyra dagar sedan. Och jag skämms.
Men när jag kom hem idag vid 16.00 så hade jag fem snus kvar i dosan, MEN jag slängde allt !! Det enda som finns i hemmet nu är nikotinfri snus och tuggumin !!
Finns egentligen ingen bra ursäkt för varför jag köpte en dosa till...var bara en korkad grej.
Just nu när jag skriver så har jag inte tagit en snus på snart tre timmar. Tre timmar är lång tid för mig och säkert för många andra...Men hitills så går det bra Tror dock att det blir lite lite jobbigt innan jag ska sova. Men vi får se !!
Att somna igår gick bra . Jag kände innan jag la mig att jag var lite sugen på snus men det gick över fort.
Idag vaknade jag vid halv tio. Det lilla småsuget var där men tillät inte mig själv att tänka på det.
Gick upp och satte mig vid datorn. Har druckit läsk.
Känner mig lite tung i bröstet men inget som är jobbigt.
Men det går hitills MYCKET bättre än vad jag trodde att det skulle göra.
Nu har det alltså gått 18 timmar sen jag kastade all snus jag ägde.
Jag bor hos min bror och han snusar också. Just nu så sover han men hans snusdosor ligger framför mig på bordet....visst är det lite frästande , skulle lika gärna kunna ta en av hans (Jag har nikotinfria) , men NEJ aldrig . Inte när jag har klarat 18 timmar utan några problem.
Jag är på väg mot mitt första mål och jag tänker inte sabba det genom att ta en förbannade snusjävel som kommer försöra allt.
Haha precis så känner jag när jag ser dosan , antar att det är bra att bli arg över det
Jag har bara sagt till två stycken att jag ska sluta. Å det är till min ena syster å min ena bror !!
Tänkte säga det det resten av familjen när jag har klarat mig i några dagar..Fast kan ju vara bra å säga det till mamma ..så hon kan stötta mig?
Det är bara jag och en kompis som vet att jag slutat snusa.
Min familj och många i min omgivning vet inte att jag har snusat senaste 13 åren. Jag har helt enkelt tjuvsnusat. Har det varit julfirande eller någon annan högtid, så har jag snusat innan jag åker dit och sedan håller jag mig den tid jag är där.
Nu har det gått 24 timmar !! och det går så otroligt bra. Så mycket bättre än vad jag trodde. Detta gör mig ännu mer motiverad till att fortsätta köra på
Hade mina föräldrar vetat om att jag snusade då jag började när jag var 12 år - ja då hade de slitit av mina öron. Så därför smög jag med det tills jag var 18 år och bestämde själv över mitt liv. Och väl i denna myndiga ålder tyckte jag att det inte gav mig något att berätta min stora hemlighet sedan flera år tillbaka - snuset. Så därför valde jag att fortsätta smyga med snuset. Nu har det gått 7 år, ingen vet - men nu har jag slutat. Kanske erkänner för min omgivning när jag är 30-40 år att jag var en tjuvsnusande "storsnusare" mellan 12-25 års ålder !!
Hahaha, jag var tjuvsnusare i drygt 30 år:) Men jag misstänker att någon nära måste veta eller åtminstone misstänka att jag är/varit nikotinmissbrukare.
En av mina bröder visste om det, men å andra sidan tjuvade han också nikotin. På det någon kompis till mig.
Det är också en av anledningarna till att jag slutar. För allt detta smygande med snusen och dess planering så fort det blir familjemiddag, julefirande, hälsa på släktingar etc. Man attacksnusar före, sedan lider man sig igenom besöker med stor abstinens. Man vill bara därifrån - hem till snusdosan. T.ex. i Julas snusade jag före, sedan drog vi och firade julen och åt god mat. Sedan for jag hem 1 timme för att snusa, sedan återvände jag.
Ni kanske undrar varför jag aldrig berättade något för att slippa alla dessa knäppa fasoner, exempelvis smita därifrån osv. Jag ville inte, jag skämdes lite inför att visa öppet för min nikotinfria familj att jag håller på med sådana dumheter!
Alltså, jag trodde att jag var den enda person som tjuvsnusat på detta vis:) Precis som du har jag aldrig berättat pga att jag skämts över att snusa. Jag hade alltid med mig nikotintuggummin att stoppa i mig vid familjemiddagar etc.
Nu är jag nikotinfri sedan 107 dagar mha hypnoterapi som har visat sig funka suveränt på mig. Har testat det mesta innan men alltid misslyckats men den här gången kommer jag att lyckas.
Om jag skulle ta en snus igen så kommer jag att trilla dit för alltid. Jag kommer inte att orka sluta igen, så är det bara. Så, om jag skulle ta en prilla igen så kommer den att kosta mig ca 0,5 miljoner kr... och jag har bara sisådär 30 år kvar att snusa. Vad skulle din nästa prilla kosta?
okej ! ja när man är 12 så förstår jag att man inget vill säga haha
Det har nu gått 39 timmar sen jag tog sista snusen. Märker att nikotinet inte var något som lockade mig speciellt mkt utan det var mest att ha något under läppen. För när de börjar krypa lite i kroppen och jag tar en Onico så slutar det o jag blir som vanligt - nästan haha.
Fortfarande inga svettningar, skakningar,oro eller ångest. Så ska snart börja ta bort även onico men den får hänga med lite till
Har sovit väldigt bra med. Vet inte om det är för att jag inte snusar eller för att jag mår som jag mår ,
Vaknade exakt 03.00 i natt och var klarvaken. Låg o surfade en stund på mobilen. Tänkte gå upp och fixa mig men äh. La mig ner igen och efter en stund så somnade jag om
Humöret är bra. Känner dock av att jag kan bli lättare irriterad lite granna men de gör inget - inget som skadar haha
3,5 månad har du nu klarat. Vad du än känner och hur du än mår - KÄMPA. För det är nu närmare faktiskt tills det helt skäpper för dig, tills nikotinmonstret ger upp och lämnar din kropp - än vad det var första veckan. Nästa gång det blir jobbigt kan det vara sista gången, eller näst sista som den hoppar på dig. Så håll ut, inte värt att FAILA när det kan vara sista gången.
Haha vad roligt att läsa att andra har tjuvsnusat. Det har jag också gjort Har snusat "offentligt" förut men fick för mig att sluta. Det gick jättebra i några veckor och sen började jag tjuvsnusa och har gjort det sen dess!!
Jag tror att det har därför varit extra svårt att sluta eftersom man inte har haft något stöd från omgivningen. Därför känns det så otroligt bra att ha den här sidan där man kan få motivation och peppning från andra i samma situation