Nu är jag nere på sista trappsteget. Sista plåstret i går, från och med nu är jag nikotinfri!
Har de senaste femton åren varit en snusfantast och när jag tänker på det så har jag snusat ganska exakt halva mitt liv. Har alltid jobbat och befunnit mig i miljöer där många snusat och snuset har alltid varit en självklar del i vardagen.
För snart sju veckor sedan gick jag in på apoteket och köpte ett paket plåster. Ett infall. Var så gräsligt trött på att konstant mala in den där sörjan i munnen. Tänkte inte mer på det och tog inte någon mer snus den dagen, paketet oöppnat. Nästa morgon tänkte jag att jag kan ju lika gärna låta bli i dag med. I två veckor höll det tills jag tog ett halvt plåster. Sedan dess har jag trappat ner med 1/4 av mitt tidigare nikotin intag per dag.
Kan tycka att det varit skönt att kraftigt reducera nikotin intaget och inte ta hela smällen på en gång. Men jag kan inte låta bli att tänka tanken på att om jag inte tagit plåstret så skulle jag kanske varit helt fri i dag, sju veckor senare och sluppit denna vansinnes abstinens. För indirekt har jag hållit abstinensen vid liv genom att i små doser tillföra nikotin. Rätt eller fel? För mig tror jag det var rätt.
Jag minns tydligt känslan av att efter en hel dosa på en dag sätta mig på kontoret och knappt känna smaken av kaffet. Kvalmig, mosig, uppsvälld och alldeles trasig i munnen. Fy f*n! Jag minns däremot inte hur det är att vara oberoende av nikotin. Men jag skall ta reda på det igen. Det var ett tag sedan. Jag börjar dock bli riktigt matt och sliten efter sju veckors abstinens vilken stundtals varit fruktansvärd. Ser dock glädjen i att inte tagit någon snus, vilket jag tror underlättar. Nu är det bara sista skvätten nikotin som skall dräneras ur systemet.
Gårdagen var ungefär lika seg som jag väntat mig. Påminde lite om söndagen 17 oktober då jag tog min sista snus.
Dagen i stort:
- Huvudvärk
- Yrsel
- Apati (hade inte karaktär att tvinga mig till gymmet)
- Film i soffan
- 1 st kvälls-Onico. (Märklig känsla, första under läppen på 44dagar)
- Nästan inte irriterad på hela dagen. Märkligt eftersom jag varit "Falling Down" förbannad senaste sju veckorna.
- Sovit oroligt (beror nog mer på vetskapen om att jag inte tillför nikotin, snarare än bieffekterna av att vara utan. Fast det är kanske samma sak?)
Nu är jag på väg till gymmet trots huvudvärk, i vanlig ordning. Hoppas inte xylitol på något sätt är giftigt. Min kropp består till 50% numera av xylitol.
Starkt jobbat! Abstinensen försvinner snart så ge inte upp! Försök att hitta något som hjälper dig när det känns som värst, t.ex. träning eller tuggummi. Halka inte tillbaka nån gång. Det är så lätt att tillåta sig fler gånger. Jag har slutat ett flertal gånger tidigare och halkat tillbaka just på grund av att jag tillåtit mig en snus, som blivit till en dosa, och sen är jag fast.
Själv är jag snusfri sedan två månader och det går bra med abstinensen, trots att jag trodde att jag var döende i början. Snusar dock ett nikotinfritt som heter kickup och har väl tänkt att fortsätta med det tills jag reser bort i januari, sen är det slut med det också.
Tränar tre pass i veckan och min kropp binds numer ihop av xylitol... magen uppochner, humöret fruktansvärt dåligt och jag känner mig "speedad" all vaken tid. MEN jag är nikotinfri och precis som du skall även jag klara det! Tillåter mig tre onico om dagen, vilket avhjälper det värsta. I går var jag f*n i mig som förbytt, kände inte igen mig själv. När jag tagit mig igenom detta har jag lovat min fru en "tack för tålamodet belöning". Med tanke på hur kärvänlig jag varit under denna avgiftning så stannar belöningen nog inte på tresiffrigt belopp Hon har varit en klippa!
Hoppas ditt eget slutasnusa arbete går bra och att du får en riktigt trevlig Julhelg!
Börjar på riktigt kännas bättre. Har dock gått upp knasmycket i vikt (7kg) trots träning. Men, jag sade till mig själv att det är lättare för mig att gå ned i vikt än att sluta snusa igen, så nu e det bara att göra det.
De senaste dagarna har varit fördjävliga! Är konstant på väg till butiken för att köpa en dosa, men håller emot! Ska det va såhär så undrar jag om det är värt det, fy fan!
Hallå hallå...nu får du inte ge upp..du har ju kommit jättelång väg...tänk att göra om allt du gjort...Jag tror de tre första veckorna är värst...men tänk egentligen vad mycket "grejs" som finns i plåstret..jag menar du har ju varit från snuset 62 dagar...det är ju en halv evighet.
Det blir bättre, en dag i taget....ingen promenad till butiken med avsikt att handla annat än bröd och mjölk...kanske lite godis... Du fixar det här...tänk efter..egentligen är det ju en baggis..Vi kan inte ge fter för dessa receptorer i hjärnan som gör sitt yttersta för att ta kommandot igen...nu är det VI som har kommandot över livet och dess innehåll...och det innehåller definitivt inga snusar...Må så gott...
64 dagar utan snus, varav 20 helt nikotinfri. Visst är jag nöjd men just nu är det en riktig kamp. Mår riktigt illa varje dag. Nedstämd, illamående, småapatisk och ingen gnista what so ever. Jag brukar klämma in små käcka "komigendå" meddelanden till andra som har en tung period i sitt slutande, men nu e det riktigt nattsvart. Kommer nog ta mig igenom denna ovanligt djupa dipp men det tar på krafterna. Skulle ge mycket för att få tillbaka min vanliga livsglädje och gnista, iaf över julen. Har riktigt svårt att ta mig i kragen o smila. För egen del skulle jag kunna stänga in mig i ett halvår och ta mig igenom detta, problemet är ju störst för familjen... vill ju vara den gamla vanliga... hoppas det släpper snart...
Snusmupp! Bit ihop! Det kommer att ge med sig! Nikotinfritt snus är kanske kan vara ett alternativ när det är som värst? Själv körde jag en del med nikotinfritt och det behovet upphörde efter ett tag. Kände att jag inte behövde det längre. Något nyårslöfte behöver du knappast och våren kommer bli riktigt mycket behagligare, det kan jag garantera! Som sagt, var mycket stolt över vad du klarat och bit ihop!
Snusmupp...det är klart du ska le över julen..tänk på vilken fräsch mun du numera kan le med...omgivningen kommer att lägga märke till det..bara le....Det är klart att det släpper, och jag tror att din familj kan stå ut, men det är klart..man får ju verkligen bita ihop ibland. Tänk egentligen vilket enormt gift man har sett till att ens kropp behöver för att fungera optimalt...för att man helt enkelt ska må bra. Du får inte ta en snus..tat lugnt ta ett toy, kompis..
Jag skall inte sammanfatta hur jag mår just nu för då kommer ingen som läser detta sluta snusa... eller jo, det e ju en del av charmen :twisted:
+ SNUSFRI 65 dagar!
+ Nikotinfri 21 dagar!
+ Swedish Match är 2745kr fattigare.
+ Jag är 2745 kr rikare.
+ Har ätit godis och druckit glögg för ungefär 2745 kr.
+ Godis och glögg är gott.
+ Parallellt med mitt abnorma mat och godis intag tränar jag frenetiskt....???
- Stötsover ett par timmar i sträck, vaknar konstant.
- Huvudvärk.
- Illamående.
- Svårt att fokusera blicken
- Helt kokko i huvudet
- Nedstämd och mycket känslig (känner inte igen mig själv)
- Mitt bogvisir till pannben börjar rosta efter 65 dagars kamp...
Ett hjärtligt tack till henkeohenke som skapat detta forum, vilket jag upplever har en mycket ödmjukare ton och jargong än andra i dess slag. Och tack till alla forum-medlemmar som pushar och kämpar!!!
Kickup (blå) Nikotinfritt Snunsmpp, OM det nu ett måste, det hjälper otroligt mycket, Föra gången jag försökte sluta utan hjälpmedel var det in i helv!!! kämpigt och jag gav upp efter 2 dygn, nu är det 10-11 dagar sen jag bojkottade General och jag sa som du, nu är jag 13000 kr rikare om året, och EXAKT som du så har jag lagt en del pengar på annat för att dämpa ner de obehagliga känslorna, Kickup hjälpte en heeeeeel del men det är bara en kort period sen är vi friaaaaaaa och normala människor igen.
Och du! Din inlägg är så roliga, de får mig skratta och ger mig insperation iaf ,
Kom igen, vi kan utmana varandra om du vill, fast som sagt jag kör med Kickup (nikotinfritt) då och då.