Tack @mic! Jag hoppas verkligen jag snart är igenom det värsta. Känslan av att kroppen dör samtidigt som jag känner mig flottig och sjukt äcklig är inte positiv. Sömnen har jag alltid problem med så jag vet inte hur pass den påverkas… däremot vaknar jag skittidigt på mornarna och kan inte somna om. Jag är normalt extremt morgontrött.
En månad! Wow! Grattis! Jag räknar fortf timmar 
Jag tror det kan hända lite allt möjligt i kroppen, allt från bättre/sämre hy till sömnsvårigheter och dålig mage. De första dagarna var min mage havererad och nu de senaste 2 veckorna har jag varit väldigt trött på kvällarna. Jag måste nog i snitt gå och lägga mig 1-2 timmar tidigare än vad jag gjorde när jag snusade. Sen är det ju säkert mycket som egentligen har med annat att göra, men eftersom man är så sjukligt fokuserad på att inte snusa så kopplar man ihop allt med just snuset, eller avsaknaden av det 
Det är ju absolut en stor omställning för kroppen att inte längre få i sig snus men jag hoppas och tror att man kommer att “normaliseras” igen efter ytterligare några veckor.
Snart lördagskväll! Inga onödiga klavertramp idag boys and girls!
Kör hårt och lycka till!
Dag 24 idag, känns ok men inte mer. Bra dagar och dåliga dagar, denna känns dålig. Överläppen suger efter något och om jag inte sysselsätter mig så går tankarna till snus hela tiden. Har till och med googlat General och tittat på bilder på snusdosor, det hände aldrig direkt när jag snusade. Testade att köpa ingefära i helgen, jävlar i havet vad starkt och gött det var när det brände till under läppen! Jag har en liten bit kvar, men jag har inte använt något substitut tidigare så samtidigt känns det lite korkat att börja nu.
För att sammanfatta så är det jobbigt idag, men absolut inte så jobbigt att jag går till affären och köper snus.
Kör hårt och lycka till alla!
Hang in there Booka! Jag har också haft några tunga dagar, när jag misströstat lite. Trots allt så känns det alltmer avlägset att faktiskt gå och köpa en dosa. Tycker inte du ska plåga dig själv för att du tagit till ett substitut i form av ingefära. Kör på de ett tag om det hjälper dig att få bort tankarna på snus!
Heja!
Tack nikotinils! Dag 25, känns klart bättre idag, inte samma sug som igår. Känns som att suget gärna vill komma fram, men inte riktigt lyckas. Antingen är jag starkare eller nikotinjäveln svagare idag. Går bra nu!
Dag 27 idag, snart helg igen, snart 4 veckor snusfri. Idag har jag nästan inget sug alls, det finns så klart något långt där bak, men väldigt svagt. Självkänslan är på topp och jag känner mig just nu extremt säker på att inte ramla dit igen. Så jag antar att det är nu det börjar bli farligt. Det är nu hjärnan börjar med nya trix som tex “det var ju inte så svårt att sluta, så du kan ju börja igen och sluta sen istället” (den har jag gått på ett par gånger tidigare) Nej, nu räcker det, detta är fan sista gången jag slutar.
Kör hårt och lycka till alla!
Vilken härlig känsla att starta helgen med, Booka. Bra jobbat med pannbenet!
Härligt Booka! Keep up the good work!
Och ja, man får se upp med trixen som kommer… De där små lömska, när man minst anar det.
En månad, bra jobbat Booka! Håll dig borta från allt vad substitut heter…
Denna helg var en prövning!! Men jag är fortfarande fri från nikotin (och substitut), har dock gått åt en del godis, nötter och rödvin. Jag och min sambo har tapetserat, möblerat om och satt ihop IKEA-möbler hela helgen, utan snus, vill jag påpeka igen. Vi lämnade bort barnen och satte igång. Som alla som har tummen mitt i handen vet, så antingen krymper eller sväller taklister när de tas ned från sin “naturliga” höjd, detta är en prövning även med snus. Vi skrek och skällde en hel del på varandra, men förhållandet höll och rummet är (nästan) klart.
4 nikotinfria veckor, jag tror inte jag haft det på 22-23 år. Det brukar alltid bli någon cigg för att “fira” att man slutat snusa (jag vet, idiot). Det känns riktigt bra nu, jättestor skillnad denna måndagen mot förra (dag 23 kontra dag 30), som att suget liksom inte orkar att vara så kraftfullt att det blir jobbigt.
Tack för allt stöd, vi fixar detta, håll i allihop!
En månad fixad, känns sjukt bra! Suget finns fortfarande där, men kontrollerbart på ett helt annat sätt. Inte släppa på garden, inte vackla mentalt, inte tro att man är klar. Kör hårt alla, vi fixar detta!
Jaevlar vad grymt, en månad!!!
Jag är impad av dig och längtar tills jag också får fira en månad!
Grattis som fan! En månad! Wow! Kör hårt och håll i! Du är superduktig!
Påsk, vanligtvis en orgie i alkohol, mat, godis och nikotin. Inte denna gång, känns säkrast att ta det lite lugnt med alkoholen också och istället gå all in på maten! Absolut inte snus eller cigaretter i alla fall! Kör hårt och lycka till alla!
Grattis till en månad!
Bra jobbat och glad påsk!
Tack alla och grattis till dig också Rectrix!
Grattis Booka och ni andra. Din slutasnusa-historia påminner oerhört mycket om min.
Påsken avklarad, har inte blivit sugen en enda gång. Det känns fortfarande riktigt stabilt och bra. Jag har läst ännu mer på denna fantastiska sida och hittat nya saker som motiverar. Det där med att bli den person som INTE för vidare “nikotinstafettpinnen” till sina barn känns oerhört motiverande. Min far rökte, hans far/mor rökte. Man har nästan fått i sig detta sedan modersmjölken. Jag kan inte göra mycket om mina barn ändå börjar snusa/röka, men jag vet i alla fall att det inte är jag som visat vägen. Kämpa på alla!
Ja, barnen motiverar mig också. Jag vill klara det inför dem och vara ett föredöme. Samtidigt bra att de ser kampen inbillar jag mig. Kanske avkräckande eller är det att hoppas på för mycket?
Mina ungar (som är i tonåren nu) stöttar mig ivrigt och helhjärtat. Dottern “tjyvrökte” en period när hon var 14år (hon är 16 idag). Jag visste det, hon visste inte att jag visste och jag väntade ut henne tills hon berättade av sig själv. Vi pratade om det hela och hon slutade framgångsrikt (hon hade inte hunnit hålla på så länge heller) och det var då, i samtalen med henne, som det började kännas riktigt jävligt att jag satt och sög på snusprillor medan jag försökte få barnen att inse hur vidrigt illa det är med nikotin…
Jag rökte förr. När jag blev gravid med min dotter slutade jag rakt av. Utan problem. Höll upp tills lillbror blev 1,5 ca alltså i nästan 4 år… sen skulle jag bara ta ett bloss… pang! Insåg att jag inte ville röka, absolut inte… så jag ta daaaaaa började snusa. Duktigt. Tog ett par dagar bara innan jag var tvärfast.
Min mamma och pappa rökte. Inomhus, i bilen, på badstranden, ja överallt. Det ljuva 70- och 80-talet. Mata unge och rök en cig samtidigt. Jag hatade rök. Men så fort jag kunde så började jag själv.
Mina ungar har börjat fundera över alla sorters beroenden nu när de är väldigt nära och med i min kamp. Socker, mat, träning, nikotin, droger, internet osv osv. Hur lätt det är att hjärnans belöningssystem får fel fokus. Hur vansinnigt svårt det är att sluta när man väl låtit det ta ett fast grepp. Så, ja, jag tror att det KAN verka avskräckande… Beror kanske på ålder och en massa annat också.
Fortsätt kämpa! Om våra ungar trillar dit har vi iaf möjlighet att stötta och hjälpa dem!