Halloj igen,
Efter mycket möda har jag äntligen kommit hit igen där jag vill vara, nämligen kampen mot friheten.
Efter många både korta och lite längre utbrytningsförsök så känns det den här gången helt annorlunda. Men jag vet verkligen inte varför, men det gör det.
Har kämpat med att försöka bli fri från den här förbannade lasten under många år. Är så trött på den här skiten.
Har snusat i totalt 30 år med en del uppehåll. Man har alltid trillat dit igen pga JA VARFÖR HAR JAG GJORT DET?
Snusromantik stavas det tror jag. Men den här gången, så säger jag som en gammal veteran här på forumet sa redan dag 5. “Jag är redan så fast besluten att ro hela det här projekten i hamn, att jag inte låter mig misslyckas igen.”
JA så är det sannerligen.
Jag spottade ut 21-07-20 kl 17:45 så nu är jag redan inne på den 9:e dagen.
Att komma över dag 1,2 och 3 har varit en stor utmaning, men när detta var passerat så har det faktiskt, peppar peppar, varit förvånansvärt enkelt. Och fråga mig inte varför, Det kan kanske bero på att jag är sa fast besluten av att ro detta i hamn en gång för alla. Jag hoppas det i alla fall.
Har snusat 1 dosa om dagen i väldigt många år, men nu får det räcka.
Bra där Nyatag! Vi kör för detta är enda sättet för att må bra.
Må lite skit i början för att sedan må så
Mycket bättre. Jag föreställer mig det iallafall efter att ha läst många dagböcker
Igår kväll blev jag lite full i skratt och smålog åt mig själv när jag insåg vad jag hade råkat ut för tidigare under dagen. Nämligen från ingenstans, arg som ett jätteåskmoln smällde igen dörrar och skrek ut min ilska för mig själv. Men det var ju ingen annan som hörde eller var hemma. :):) Jag skrattade till när jag insåg att det här som hände är helt normalt tillstånd i mitt egna tillfrisknande. Och när jag förstod detta så blev jag glad och varm inombords. JAG BÖRJAR BLI FRISK, även om jag långt ifrån är där ännu.
Samtidigt så har jag inatt sovit blott 2,5h, bara en massa oro i kroppen och klarvaken. Men det som är förvånande är att jag ändå känner mig, på något vis utvilad, jämfört med när jag snusade.
Jag fortsätter kampen, för jag ska kämpa så att jag en gång i framtiden inte ens kommer att tänka på snus, utan bara kunna rycka på axlarna.
Kämpa på där ute vänner.
Intressant läsning som driver även min kamp framåt! Jag håller med dig, att trots mindre timmar sömn, så känner man sig ändå mer utvilad. En dag i taget.
Äntligen tillbaka efter semestern, och efter att ha arbetat med renovering av stugan med fasad och fönsterbyte så kan jag faktiskt fortfarande konstatera att jag är fortfarande med på banan och firar idag 50 dagar utan snus!!
Jag ska ge mig själv en riktigt fin belöning. Ska ta mig en fin bakelse till lunchen tror jag.
det har inte varit lätt, men eftersom jag har varit konstant aktiv så har det varit betydligt mycket enklare än vad jag först intalade mig. Tankarna har funnits där, men eftersom sysselsättningen har gjort att jag inte har haft tid att fundera så löper det på bra.
Självklart har min fru fått stå ut med en hel del stora bokstäver, men egentligen inte mer än vanligt.
Jag tycker det ska bli skönt att sparka igång Sverige igen, men den här gången snusfri, och jag hoppas verkligen att det kommer att hålla den här gången. :)
Som så många gånger förr så har även jag trillat dit efter knappa 2 månader av snusfrihet. Men skam den som ger sig Den här gången ska det gå hela vägen.
Förstår om många tvivlar på mig nu, men det bryr inte jag mig om, Den här gången går det! Jag är så fruktansvärt trött på att behöva snusa, lukta illa, ligga och vrida mig i sängen på kvällarna pga all snus som man har stoppat i sig under dagen. Jag är trött på att vakna helt urlakad på morgonen. jag vill vakna pigg, alert och energifylld.
varför jag trillade dit efter knappa 2 månader i höstas??
enkelt när man har facit. Jag var alldeles för utmattad efter en stor, och då menar jag STOR renovering som tog all kraft från både frugan och mig.
Nu är jag tillbaka och ska gå hela vägen in i mål.
Nu ska jag också försöka vara lite mer aktiv på det här forumet så jag håller mig ifrån snuset.
Nu har jag fixat första veckan, grattis till mig.
Gårdagen var den enklaste dagen hittills.
Vi är fler som återvänt - jag är en av dem. Jag klarade ca 280 dagar för 8 år sen. Trillade dit men kom nu tillbaka efter 8 år och gör nu ett nytt försök (i samma dagbok, därav längden på den :))
Men den här gången känns det bra 120 dagar in i slutandet!
Tack Ziiid, så är det faktiskt, och jag fick litet dåligt samvete när jag läste din tråd utan att jag själv var här inne och skrev
Men 22-01-03 kl. 09:14 spottade jag ut. det har nu gått mer än 7 dygn och jag vet att sluta snusa är väldigt enkelt. det svåra kommer alltid att vara att inte börja igen. Men tids nog så lär man glömma bort att man har snusat! man kommer att få en vardag som är helt normal utan snus, men det tar ett tag att komma dit misstänker jag.
Men det är ju dit vi är på väg, eller hur?
Det var någon som har skrivit 2 regler här på forumet:
1, Spotta ut, skölj munnen, stoppa aldrig in något mer snus i munnen så länge som du lever! = KLART!
2. I alla andra fall så gäller alltid regel nummer 1 i första hand!
Heja heja, jag var här inne 2007. Höll upp i 3 månader. Tog sen 1 snus, säkert som en belöning för något duktigt jag gjort…och så en till i ytterligare 14 år. Slutsnusad nu sedan 3 v på dagen! Vi vet alla hur lätt det är att ramla av sadeln om man är för stöddig. Finns många kaninhål längs vägen.
Haha ja dessa förbannade kaniner… Heja på dig himmelstrutz nu kör vi skiten ur snusmumriken!!!
Någon gång ska det ju gå och då varför inte just den här?
men idag vart det otroligt nära att jag stack iväg för att köpa snus. varför?
Morsan ringde mig tidigt på morgonen och var helt ifrån sig. hennes Taxi dör inte upp och hon skulle vara hos läkaren nu på morgonen.
det var bara att rusa upp, hoppa i kläderna, starta bilen och skrapa rutorna och köra iväg för att hämta henne. Utan frukost, utan kaffe och självklart utan snus.
Jag själv kände mig otroligt stressad och trött efter en natt med mycket lite sömn, och när jag sov så var den även orolig. När vi var framme hos läkaren så ringde taxibolaget och sa att “Nu är vi framme hos dig”…??? En timma försent!
Jag blev mycket lugnare för att det verkligen var så att Taxibolaget hade gjort fel och inte min mor, hon är ju ingen ungdom längre.
Nåväl på väg tillbaka till hemmet och snussuget var ENORMT starkt och tanken slog mig att jag skulle åka förbi macken och handla, men något inom mig sa NEJ NEJ NEJ, men jag fortsatte mot macken. Vid rondellen så la jag i blinkersen för att köra in på macken, men DÅ sa jag till mig själv NEJ NEJ NEJ JAG HAR SLUTAT SNUSA OCH SKA DÄRFÖR HELLER INTE HANDLA MER SNUS!
Sagt och gjort, åkte hem, käkade frukost och känner mig otroligt stolt över att jag stod emot snusmumriken
Vilken bra dag det har blivit trots allt :)
Ahh vilken gottegris du är Ziiid. Längtar till att jag kommer att vara där du är nu!.
Jag ska komma dit så småningom, men samtidigt är jag oerhört glad och stolt över att jag har kommit in på mitt 9:e dygn nu!
Ibland har man verkligen trott att det aldrig skulle gå, men som så många gånger för; JAG GER ALDRIG UPP FÖRRÄN DET ÄR KLART!
Den här gången kommer vi att vinna, jag klarade ju av att vara kvar i matchen idag, så då ska jag väl även klara av detta framöver?
Alla har vi gått tillbaka till snuset någon gång tidigare annars söker man sig nog inte till detta forum… Bättre att se det som en erfarenhet än att se det som ett misslyckande! Kämpa på Lurarn! Denna gången går det!
Halloj igen kära dagbok Nu är jag inne på dag 12! Vilket arbete jag gjort för att komma hit, behöver berömma mig själv lite grann, i tisdags var det nära att jag åkte förbi macken och handlade, meeeen jag har ju sagt till mig själv att jag har slutat handla snus, för jag har nämligen slutat snusa
Ja det har inte varit några som helst problem efter i tisdags, okej då snusromantiken har väl visat sig lite var dag, men detta har varit väldigt enkelt att sopa under mattan.
Jag hoppas och tror att det kommer gå vägen den här gången, men på något sätt så känns det så självklart att jag inte ska stoppa in det bruna giftet i munnen mer. Det ska bara helt enkelt gå. Känslan är sådan just nu iallafall.
Nåväl nu är det snart helg, min andra helg utan snus, och när jag kommer till jobbet på måndag morgon då kan jag bocka av 14 dagar. Under mörkaste höstmånaderna kändes det som en utopi att ens komma så här långt, men det ska gå någon gång, och varför inte den här gången. Bättre utgångsläge vad jag har nu, kommer jag aldrig mer att få.
För mig så är det här den absolut bästa tiden att sluta snusa på. Man kommer att trycka ner sig emmellanåt, eller rättare sagt Snusmumriken kommer att se till att man gör så periodvis. Men nu blir det ju ljusare och ljusare för var dag fram till midsommar. Detta borde verkligen vara en vinnar grej
2 Veckor !!
Jag är väldigt stolt mallig och glad över att jag har kommit så här långt.
det har verkligen inte varit enkelt och har varit fly förbannad några gånger. Men den här gången verkar jag ha en strategi som fungerar även då jag både är trött och irriterad, eller som man också kan säga en grinig gubbe :)…
Nej då resan hit har samtidigt varit betydligt enklare än vad jag först har trott. Det handlar bara om att bestämma sig, aldrig vika ner sig och vara benhård i sitt beslut.
De dagar som är mindre bra behöver man verkligen komma håg varför man har slutat snusa. Man ska Aldrig ifrågasätta varför man har slutat utan bara fortsätta kampen timma för timma, dag för dag, vecka för vecka.
Men jag är fantastiskt stolt över det här nu. Nu behöver jag inte räkna timmar utan nu kan jag snart börja räkna VECKOR!!
2st är väl en vana?
Har jag ångrat mitt beslut att sluta snusa? Inte ännu iallafall…
Nu ser jag fram emot 3:e helgen utan snus och 3 veckor. Den här gången vill jag att det går hela vägen.
Hej Dagbok, vilken dag det är idag. Knappa 2 veckor kvar till 1:a månade, men vilken huvudvärk man har idag.
Snusgropen suger och vill ha snus mest hela dagen. Inget starkt sug, bara en svag molande känsla som övergår till hjärnan som vill skrika eter snus… men hjärnan kommer inte att få sin vilja fram…
Har massor att göra på jobbet men får ingenting gjort. Sitter i princip och försöker hitta motivationen där, men när man mår så här så fungerar inte jobbet.
Jag inbillar mig att det kommer bli så skönt när man har kommit en längre bit på resan för då borde man slippa dessa tunga dagar.
Jag skrattade till när jag insåg att det här som hände är helt normalt tillstånd i mitt egna tillfrisknande. Och när jag förstod detta så blev jag glad och varm inombords. JAG BÖRJAR BLI FRISK, även om jag långt ifrån är där ännu.