Hej! Jag är nu på mitt tredje dygn utan snus och det har varit (periodvis) riktigt tufft, men fram tills nu har jag ändå haft någon slags kraft/j*vlar anamma som varit stark. Det som har hänt nu är att jag ibland får känslan av meningslöshet/apati/depression… Jag tänker att det inte finns ngn mening att göra något och att anstränga mig för livet utan snus känns så otroligt meningslöst. Den känslan är hemsk och jag tappar lusten till i princip allt när känslan uppenbarar sig! Har ni upplevt detta, och kanske har något tips att dela med er av?
Känner precis samma sak, är nu helt fri från nikotin (sen 45timmar). Stolla bergodalbana man åker nu…
Började trappa ner men när jag kom till ett uppehåll på 4timmar mellan prillorna tänkte jag att det är synd att ta en nu när man lyckats hålla uppe i 4 timmar…
Har två fulla dosor som frestar ibland men jag är stark (än så länge).
Sov i alla fall inatt, förra natten var det dock sämre med sömn.
Antar/hoppas att lusten till allt återfinner sig när detoxen är över.
Håll ut och kämpa på, Du/vi/jag är nu en dag närmare ett abstinens fritt liv:-) Vad duktiga vi är!!!
Det är ju helt jävla sjukt att en liten jävla snus kan spela så stor roll. Att man har svårt att känna en mening med saker för att man saknar sitt snus. Det säger väl vilken kraft den lille rackaren har.
Jag har oxå varit där och är till viss del fortfarande, jag har varit helt nikotinfri i 4veckor, så det värsta har lagt sig, men jag har fortfarande en mental uppförsbacke lite då och då. Särskilt om jag känner mig stressad.
Hej!
Jag känner verkligen igen mig i det ni skriver! Skönt att det inte bara är jag, samtidigt tråkigt att även fler drabbas.
För min del kom inte meningslöshets-känslan förrän efter ett par dagar. När man uthärdat den värsta abstinensen.
Jag är övertygad om att det kommer släppa. Först ska det fysiska behovet bort. Därefter tror jag att vanan att snusa glöms bort allt mer. (Hoppas jag iaf). Och då försvinner även meningslöshets-känslan.
Det ordnar sig. När dopaminsystemet åter är intakt så försvinner oftast känslan av meningslöshet också. Men att sluta snusa är en överdjävlig utmaning. Och älskar man inte överdjävliga utmaningar så kan man lika gärna lägga ned direkt. 
Ett liv utan utmaningar är meningslöst! Det är bara snusdemonen som försöker jävlas lite och säger att det finns ju annat som du kan bevisa dig med istället, bara du får fortsätta snusa i fred… Saken är bara den, att något har ju fått dig att allvarligt och seriöst gå in för att göra upp med snuset…så häng kvar i den tanken och känslan! När du väl kommit över den hör delen av det, kommer du att få mycket ny energi och motivation…det är just därför som sluta med nikotin kräver sin man eller kvinna…! Stå på dig och fajtas mot demonen!