För mig har det varit så tidigare, men inte sen jag började tänka på vad jag stoppar i mig och redan kört “kurer” för att maghälsan ska bli bättre (keto och allmänt hälsotänk med kosten senaste ca halvåret).
Innan har magen varit en av de största utmaningarna, rejält plågsamt i uppemot en månad när man försökt sluta. Denna gång peppar peppar har magen sagt “tack!” och lugnare direkt efter jag tagit ut snusen. Förutom smågrejer som mer är tecken på att det händer saker än att det är så värst obehagligt (bubbel eller kurrande t ex). Men jag är väldigt överraskad över det, kan hända att man tagit ut segern i förskott med den biten.
Du kan säkert hitta sätt för dig att lindra men det lär ju vara väldigt individuellt vilka ens största mat-bovar är och vilka huskurer som kan funka. Trösten blir ju att magen lär må några snäpp bättre när den väl ställt om sig från snusen.
Om huruvida den kommer tillbaka så skulle jag säga; oroa dig inte. Om du inte vet att du har större näringsbrister redan eller alldeles för låg kroppsfetts-procent. Folk idag har ju till säkert 99% snarare för stor aptit och sug på mat, och tillräckligt med fett för att överleva i veckor eller t o m månader/år på bara vatten. När man vattenfastar tillräckligt länge börjar man inse att de flesta idag åtminstone inte på vardaglig basis någonsin känner på riktig hunger, man känner av “suget” och vanan, ibland i ren tristess eller för att man saknar smaken. Om kroppen är programmerad till att kunna bränna kroppsfett kommer den egentligen inte behöva signalera riktig äkta hunger förrän du börjar få slut på kroppsfett. Kroppen kan också själv producera och återvinna mer näring än vad man tror.
Nu känns allt som vanligt igen och dagarna flyter på riktigt bra utan snus. Tänker inte så ofta på snus heller. Bara ibland när man har tråkigt eller ser en snusdosa i affär eller kollegans dosa.
Ganska skönt faktiskt att slippa beroendet och jag vill hålla mig snusfri. Det är ju faktiskt ganska fult med en prilla under läppen.
Nu är det den svåra biten att inte falla dit igen.
Så många gånger jag har varit på väg att köpa en dosa då jag kommer på massor av ursäkter till varför jag bara skulle kunna testa en just då och sen kasta dosan. Jag vet att det skulle vara enormt svårt och hög risk att falla tillbaka så inget jag borde göra. Orolig att motivationen nu ska minska med tiden och att man faller för dessa impulser.
Skulle snabb ladda bilen och satt där vid laddstolpen och knappt 100 meter bort låg en mack med butik. Jag var så nära på att gå in och köpa en dosa då. Kändes ju jätte konstigt att bara sitta där och bara, ja ha här sitter jag och gör ingenting! Vet inte varför det skulle bli så mycket bättre av snus. Antar att jag haft det som tidsfördriv när man väntar på saker som bussen eller att bilen ska ladda.
Rationellt/logiskt sett tycker jag det är lätt att låta bli och att förstå varför man inte ska köpa en dosa eller ta bara en prilla, problemet är väl att man inte alltid hinner diskutera med sig själv eller är så där rationell som man borde jämt. Så kan man förebygga att man ens kommer på tanken tror jag det är bäst, t ex nu när du vet att du kom på tanken på grund av tristess kanske du kan komma på något annat tidsfördriv? Något app-spel till exempel, det är ju lätt att ha med sig.
Sen om du mot förmodan inte skulle veta det redan eller behöver en påminnelse, så är det är snusmonstret i huvudet som har hjärntvättat dig till att tro att snusen kan göra en massa som den egentligen inte kan, utan t o m oftast är den som har ställt till med från första början (i avsaknad på intag). Rastlöshet och tomhetskänsla t ex.
Personligen tycker jag det är svårast att inte vilja ha snusfyllan som man ganska garanterat kan få av EN snus efter att ha varit utan länge. Men man får försöka bestämma sig på nytt att det inte är värt dom där kanske 15 minuterna som känns bra (om dom ens gör det, kanske spyr för att man inte är van längre), men man vet ju helt enkelt, tyvärr, att det är nästintill omöjligt att inte ta fler, och även om man skulle lyckas just då på kort sikt så kommer skriket efter nikotin börja om igen med större styrka efter att man matat receptorerna, så risken blir ju överhängande mycket större inom några dagar efteråt också. Det är ju så himla onödigt när du redan kommit så långt i processen att svälta ut receptorerna!
Men angående att “komma ihåg abstinensen” så tror jag egentligen inte det är rimligt att man kan göra det hur länge som helst, jämför t ex med mitt gamla sockerberoende, jag kommer inte ihåg det som särskilt jobbigt att sluta (men det var det säkert…) utan man får helt enkelt “veta” att risken att man kommer vilja ha mer är jättestor och att det är så mycket lättare att inte starta igång den processen, men förankrat i anledningen till att man ville sluta, inte bara i allmänhet för att undvika att få det jobbigt.
Som anledningen att jag inte vill köpa en ben & jerrys glass är förvisso å ena sidan att man ser den överhängande risken att sätta igång en kedja händelser som gör att man går upp 20kg igen och blir jättejobbigt att bli av med, men det är inte dom argumenten som brukar vara starka nog (bl a för att det är lätt att glömma hur jobbigt det var) utan 1. vetskapen att det inte ger mig något, tvärtom förgiftar det mig, 2. om jag aldrig äter det kommer jag inte känna att jag missar något, åtminstone inte alls i samma grad som om man käkar en burk glass, mår dåligt, och likförbannat känner sötsugen igen ett random antal gånger efteråt.
Så kan man förebygga att man ens kommer på tanken tror jag det är bäst, t ex nu när du vet att du kom på tanken på grund av tristess kanske du kan komma på något annat tidsfördriv? Något app-spel till exempel, det är ju lätt att ha med sig.