Nu räcker det!

Dagbok
1

Jag är livrädd.
Har snusat i ca 6 år. Anledningarna till att jag började var flera men den största var att jag ville dämpa min hunger och sötsug för att gå ner i vikt (även fast jag inte alls behövde). Snuset hjälpte mig även att bli fri från en lättare variant av ätstörning. De första ca 2 åren var jag öppen med att jag snusade men att “jag var inte beroende, de va lite nice ibland bara” sedan 4 år tillbaka har jag på riktigt smygsnusat för allt och alla. Det har krävts en stor planering från min sida (resor, biobesök, långa middagar etc.) och en blandad ångest. Vissa gånger har jag dragit nödlögner, vissa gånger har jag tvingats ha snusen inne i flera timmar… Jag har aldrig riktigt erkänt för mig själv att jag är en snusare men mitt beroende har bara blivit värre. Var upp i ca 1,5 dosa per dag och när jag var själv hade jag ALLTID två prillor inne samtidigt… ibland tre.
Här om dagen kände jag bara att nu är det ta mej fan nog. Jag vet att jag vill sluta, jag vet att jag måste sluta, jag vill bli gravid etc. etc. Läsa runt i alla dagböcker här och kände bara “vad fan är det jag väntar på egentligen? bara lägg av med det”
Min stora rädsla ligger dock i att utveckla en ätstörning igen… i synnerhet om sötsuget blir för starkt och jag ökar i vikt… Försöker tänka att det iallafall är bättre än att snusa men det är svårt…

Iallafall har mina första dagar som niktoinfri varit ett rent och skärt helvete. Även om jag är en person som när ja bestämmer mig för någonting så har jag bestämt mig. Jag är inte orolig att trilla tillbaka och köpa snus igen men däremot känner jag ba “är det såhär livet ska vara?”. Jag vill bara ha snus för att känna lite glädje igen, försökt me ingefära, papper, god mat, promenader men inget gör mig glad. Känner mig sjukt ensam utan snuset och ledsen över att ja inte uppskattade varje prilla som som legat under min läpp som om det vore den sista haha! Det hjälper mig att läsa alla era inlägg, de inspirerar mig och gör mig sjukt peppad till att aldrig vilja börja om och gå igenom det här helvetet igen. Och jag kan inte fatta ni som snusat i 30 år och lagt av - SJUKT imponerade!

Behövde skriva av mig lite och dela det med några som jag vet gått igenom samma sak och som jag kan vara ärlig mot. Kämpa kämpa!

2

Sjätte dagen som snusfri, det trodde jag aldrig för två veckor sedan då jag bestämde mig väldigt tvärt. Humöret är ganska stabilt får jag erkänna men rastlösheten och dalarna som kommer är inte att leka med. Jag saknar snuset något oändligt… Kan faktiskt inte svara på om det blivit bättre eller ej, det saknas liksom något hela hela tiden. Under dagen kommer tankarna “äh, ska ja skjuta upp det här och sluta senare, de hade ju bara varit sådan ren lycka att lägga sig i sängen och snusa nu”. Men tänker jag att alla ni som skrivit här har ju faktiskt sagt att begäret minskar så ja fortsätter ett tag till ändå.

Eftermiddagarna är värst för mig. Pluggar till läkare och har två år kvar. Väldigt svårt med fokusering och koncentration de här dagarna. Läser jag en bok så kommer jag två meningar innan alla ord smälter samman. Kanske inte optimalt att sluta snusa nu men när skulle det ha varit optimalt då? En bra grej är dock att jag sover mycket bättre, framför allt somnar jag väldigt fort. Känner också en vinst i att lägga undan de pengar som jag nu sparar. Lägger undan varje vecka till ett nytt sparkonto och känner mig stolt! Kämpa!

3

Fortsätt kämpa kämpa kämpa, 37 dagar idag du är grym! Även fast du sitter här med bomull under läppen på varje sida, tänker att ica bara är 100 meter bort, känner den magiska känslan av att stoppa in en snus och njuta, fast du i huvudet hittar på alla möjliga bortförklaringar till att få snusa lite som att köpa ett paket cigg och ta en cigg på kvällen/morgonen när suget är som värst. Fast du gått upp 4 kilo det är okej det är inget farligt och det går att få bort men inte med snus för det är inte värt det! Du står emot och jobbar fram tanken “jag har ju aldrig varit en snusare så vad vet jag egentligen” fortsätt med det och fortsätt döda alla tankar på att snus gör allt jobbigt bättre. Ensam är stark och du är stark som tusan!

4

grymt gjort smygisen!! över en månad är en bra milstolpe. nu kan inget stoppa dig!! jag längtar till 1 månad
fortsätt så!