Overkligt

Dagbok
1

Ok, så efter att ha snusat sedan jag var 13, nu är jag 35, så ska jag alltså sluta snusa. Jag tog sista snusen 29/8-13 kl. 17.26 (eller ja, då spottades den sista ut) och nu är den den 31/8-13 kl 12.45.

Jag känner mig helt overklig. Har problem med koncentrationen något så grönjävligt. Munnen känns helt underlig. Jag har svårt att uttrycka mig. Jag darrar i kroppen. Min rumsuppfattning känns skev, som om jag inte har “koll” på vad som händer omkring mig riktigt. Huden i ansiktet stramar och sticker lite.

Allvarligt, ska detta pågå i en vecka eller två? Jag kommer inte att börja snusa igen, men HELVETE vad jobbigt detta är. Tänk om man kunde åka tidsmaskin tillbaka till sitt 13-åriga jag och på något sätt övertyga den lilla ligisten att snus INTE är ballt…

2

snart 45 timmar utan snus… Funderar på att dra och träna, men orkar inte. Det regnar och jag känner mig yr.

3

Hej på dig. Kag tyckte att de tre första dagarna var värst, kände igen alla symtom… Men det blir bättre

4

Tjenare Maffe och tack ska du ha. En dag till av pina med andra ord. Jag kan ta det. Hur känns det för dig nu då, efter 17 dagar?

5

Du KAN åka tidsmaskin tills du var 13 år innan du började. Issen och Nybrocorner här har varit hos en hypnosman som verkar grym. Etts slags control+alt+delete och sen automatiskt reset till den icke-snusare man var innan. Väldigt mysko men det verkar faktiskt fungera.

6

Okej, det kanske kan funka… Jag testade faktiskt en ganska udda grej redan dag ett: Jag gick till en dam som satte en lasermaskin på olika punkter på ansiktet och händerna. Hon/hennes hemsida sa att detta skulle ta bort all abstinens och det funkade för alla som kom till henne. Man skulle få två stycken behandlingar, för 2100.- totalt, och 80% av alla som kom till henne behövde inte de andra behandlingen.

Well, nu vet jag ju naturligtvis inte hur jag skulle ha känt mig idag UTAN hennes laserbehandling, men att det funkade så bra som hon sa, nej - det gjorde det definitivt inte…

Jag får gå igenom detta genom ren vilja istället. Detta forum är ett stöd, skönt att läsa att man inte är ensam och framför allt att det blir bättre!

7

Det känns bra varannan dag, stor frihetskänsla, ren i munnen, yrseln gått över, men ibland kommer huggen, mental snus- sug. Är ibland trött, grinig. Men frhetskänslan är störst. Tips- drick inte alkohol eller kaffe då blir iaf jag grymt sugen på giftet.

8

Lycka till, du e just i det roligaste och jobbigaste… sen blir det bara lättare och tråkigare… :-)…
Men som sagt denna sidan e ett gott stöd…
Och jag vill önska dig ett gott nytt nikotinfritt liv… du slipper undan 10år innan jag slutade, vilket betyder att du är ung, fräsch, har krafter kvar och mycket liv att se fram emot… kör hårt…
Ja… hypnosmannen var en vändpunkt för mig… sjukt bra…

9

Vaknade idag och kände mig mycket fräschare. Tänkte att nu kanske det vänder lite. Njae, inte direkt. Nu efter frukost så börjar abstinensen göra sig påmind. Känningar i kinderna, yrsel och overklighetskänsla; check.

Bara att genomlida och kämpa på. HOOOAA!

10

Bra jobbat! Tänk vilket gift snus är, med tanke på vilka reaktioner/ abstinenssymtom som visar sig när man slutar!!!

11

Ishney, jag har samma historik som dig gällande debut och antal år, och bortsett från skev rumsuppfattning åkte jag på liknande symptom, jäklar vad kroppen körde igång. Efter ett par dagars inledande abstinens med skakningar/svettningar (vilka även resulterade i koncentrationssvårigheter modell grövre) åkte jag på sömnrubbningar de luxe, främst natt 3-6 vill jag minnas. Jag var riktigt trött men kunde ändå inte somna förrän ca 02, bara för att vakna 2 timmar senare och vara hur pigg som helst. Alltså pigg så att ligga kvar i sängen var inte att tänka på, ut på promenad-pigg snackar vi. Dag 4 eller 5 stod jag inför ett vägskäl, antingen ge upp eller…

…istället som jag gjorde, jag mailade mina kollegor och min chef att om jag mot förmodan skulle verka lite stingslig så berodde det på att jag höll på att sluta snusa efter 23 år. Det var en effektiv metod att sätta press på sig själv, antingen avstod jag snus framöver eller så fick jag stå där som ett viljelöst våp till allmän beskådan ungefär :wink:

Viktigast av allt var dock insikten att jag aldrig mer skulle/skall snusa. Testade hålla uppe ett år mellan jag var 18 och 19 eller liknande, men då var jag inte färdig med snuset. När jag verkligen slutade berodde det på att jag alltmer insett att morgonsnusen inte var den guldkant den en gång varit, utan snarare något som behövdes för att göra morgonen uthärdlig.

Jag tog min sista snus juldagen 2011 och det var inte någon slump att det skedde i samband med ledighet, hade förberett mig på det värsta och visst var det jobbigt som satan, främst första veckan, men absolut värt det. För att minimera risken för ett misslyckande hade jag satt slutdatum ett par veckor innan, detta enl rekommendationer bl a på denna sajt men även utifrån någon bok av en Paul Uberlacher eller liknande där jag minns att “prillan” ingick i titeln.

På minussidan ligger +10 kg, var dock rejält smal tidigare, så nu väger jag 75 istället för 65 fördelat på 180 cm. Jag gick ordentligt i godisfällan bör erkännas.

Enligt vad jag minns borde du vara på någon slags peak av jävlighet just nu, men bli inte förvånad om kroppen ställer till med lite sömnrubbningar nu för att få dig i fällan. Dessa är väsentligen mer lätthanterliga än första dagarnas direkta ap-abstinens.

Jag var så körd på snus någon kan bli, den var en del av min identitet kan man säga. Jag var Per-som-gillar-kaffe-och-snus ungefär. Att jag skulle kunna sluta fanns inte på världskartan.

Därmed sagt, alla kan sluta snusa. Lycka till broder.