Det känns ju lite pinsamt såklart att börja om igen. Var utan ca 4,5 månader sist innan jag lurade mig själv med "bara en liten festprilla…! Vilket man ju vet egentligen är en stört dålig idé.
Har försökt måånga gånger till och från nu under ca ett halvår att börja om, kanske får svälja det här inlägget också om ett tag… heh… 
Men känns ändå värt det för oddsen brukar öka när man nånstans för någon känner att man får stå till svars för det.
Vet iofs inte om det är just några aktiva slutare här nu?
Nikotinet har väldigt hårda klor i mig särskilt när det fortfarande är så pass nytt och man både har “snusfyllekänslan” färskt i minnet och även giftet kvar i kroppen gissningsvis (eller förhoppningsvis bara) ca 4 dagar till. Har kedjesnusat starka grejer.
Ärligt talat känns det fortfarande som gambling med omständigheter om jag ska lyckas denna gång eller inte, litar inte på mig själv i sammanhanget, särskilt inte än medans det är färskt. Men det får la ta så många försök och så lång tid det tar, jag vet ju egentligen att jag vill och bör vara snusfri.
Passar på att skicka hejja-hälsning till alla duktiga som lagt av! Om man missar någon aktiv. Heja heja! 
Aj då, där kom svaret på frågan (som jag ställde till dig i min tråd). Bara att borsta av sig och hoppa upp i sadeln igen då. Misströsta inte. ALLA snusare är med om detta. Det är en del av resan.
Tack för tröst! xD kan behövas… Just nu är det svåraste att ställa om igen. Har ju vetat hela tiden att jag vill vara snusfri, men någonstans finns det en felande länk som inte tycker det är tillräckligt i sig för att stå emot snusdjävulen som vill ha påfyllnad/snusfylla
Annars hade jag lyckats “börja om” redan för ett halvår sen
Upp igen, Irenpanik. Man lär sig av att falla tillbaka. Du vet nu bättre hur trollet skall betvingas.
Jaa, sant det!
Men det är både och, Jag har erfarenhet men även svagheter som trollhelvetet utnyttjar såhär i början haha
Hoppas hitta tillbaka till där man känner att man har större andel egen makt
Statusuppdatering: Givetvis på grund av egentligen ganska korkade grunder i sammanhanget, i vanlig ordning, så beslutade jag att skjuta på slutandet ytterligare en gång.
Som om det inte var illa nog att anledningen var dum nog från början så var det på falska grunder. 
Skjöt upp det för länge (med samma dåliga ursäkter, måste kunna fokusera på att komma ikapp med … klarar det inte utan snus!! Panik!)så det började närma sig att jag trodde att jag eventuellt skulle börja på nytt jobb. Så jag planerade in att komma ikapp och samla nya krafter till om några veckor, köpte en stor jäkla laddning snus (för att jag gått och velat såhär så länge att jag i princip dagligen gått och köpt bara en dyr-kiosk-dosa, bara projektet att dra iväg och så totalpriset på det blev tröttsamt).
Nu befinner jag mig iallafall (högst självförvållat och välförtjänt) i den ganska obekväma situationen att det inte blev något jobb nu (har annat som måste göras dock), men kanske eventuellt om några veckor. Det är inte ett jobb man vill gå och ha snusabstinens på om man kan undvika det så ska det slutas så bör det helst vara “i tid” före så att säga. Samtidigt som jag fortfarande känner mig lite väl panikslagen över sysslor jag måste få gjorda, och framförallt, sitter på motsvarande ca 2 stockar snus hemma. Velande-historiken hittills gör ju att man får panik bara att tänka på att kasta dom (och sen ändå gå och köpa nya).
Är det någon som har några konkreta tips eller kloka ord att bidra med som inte bara innehåller: släng skiten, you can do it!! så vore jag väldigt tacksam! xD
Om du inte känner dig helt klar med snusen blir det svårt. Jag tänker att sluta snusa är så jävla jobbigt att det vill jag inte göra fler gånger i livet. Det får räcka med trettio år.
Det som hjälpte mig var att skriva o läsa här samt att träna.
Irenpanik - måste fråga dig; varför vill du lägga av? Tror det är viktigt att komma till insikt med den frågan först. Annars är det väldigt svårt att behålla motivationen över tid - tror jag. Personligen skulle jag aldrig ha lagt av om jag inte kände mig absolut tvungen att göra det.
Hoppas att du hittar “nycklarna”.
Lycka till!
Snusdoktorn; håller absolut med egentligen, det är alldeles för jobbigt att hålla på och vela på detta viset eller börja om igen flera gånger i allmänhet. Bland annat är det nog det som orsakat så väldig ångest/dåligt självförtroende i sammanhanget till denna gången. Men jag är ju hellre utan än fast, därav att jag ändå vill försöka om och om igen tills det lyckas. (Förutom att det inte är hållbart att hålla igång övriga livet till slut om det blir alltför många/frekventa försök på kort tid).
Himmelstrutz: Jag “måste” lägga av, av flera olika anledningar, den insikten finns redan och alltid där. Även känslan att man hellre är utan än tar en. Räcker inte som motivationsfaktor på grund av den där rösten “men du kan inte just NU!” I lite olika varianter.
Tror att det handlar mycket om en känsla av att inte räcka till och hinna med i vanliga livet och sabbat självförtroende efter alla försök + snusmonstrets styrka i sig i kombination med det. Det är ju inte som att det inte är sant, kommer knappast bli mer skärpt i skallen till det jag behöver göra på ett tag efter slutande. Och man brukar få ta en del misstag eller tapp att ta igen, att man inte för fem öre är på topp, åtminstone under en tid.
Samtidigt tror jag snusen är en stor bov i den där halvt prokrastinerade sidan. Jag vill vara mer aktiv och göra saker utan. Så hade det inte varit för hjärnstrejken i samband med slutandet så hade det varit ett ypperligt argument redan från start.
Just nu klurar jag på sätt att boosta självförtroendet och få känslan av att “vara ikapp” livet och på när man med gott samvete kan slänga all den där kvarvarande snusen. Jag SKULLE VILJA göra det redan exakt just nu, men då skulle jag fortfarande vara orolig över det där hur f*n ska jag orka med allt jag behöver göra för att hinna ikapp nu då? Aja. Återkommer när jag lyckats slänga skiten igen!
Tror att du gör rätt Irenpanik, det går inte att vara nästan färdig med snuset eller vackla i beslutet. Det är ingen ide, snusa klart. Sedan sätter du ned blyfoten, och bestämmer att aldrig mer.
Det finns ingen blyfot, tyvärr, ska jag vänta på den kommer jag ligga i graven vid det laget.
Hur går det? Har du lyckats hålla igen på begären?
Jag är själv inne på 8 dagen. Vill ha någon som är med mig i denna resa så man inte faller tillbaka
Nja det kan jag väl inte påstå att jag har gjort hittills förutom att jag försökt men inte ens tagit mig igenom de första dagarna…
Hoppas det går bättre för dig!
Sitter just nu och velar “in i det sista” om det är dags att köpa en ny dosa eller att slänga skiten. Inte jättebra (inte jättedålig heller) timing och sånt blir jag ju alltid nervös över när jag vet att inte hjärnan kommer funka på ett tag. Men lätt värt förstås egentligen, bara inte andra jätteviktiga saker blir alltför lidande.
Det är lite av en paradox för min del för bara tanken på det kan får mig att fega ur, särskilt under tiden man fortfarande är under starkt nikotin-inflytande (upp till ca 4 dagar för min del) eller när man får den där känslan att man behöver kunna tänka men det är halvt omöjligt att fokusera. Samtidigt som snusen i sig inte gör det ett dugg bättre då den stjäl energi/gör att man konstant är mer uppe i varv och personligen blir jag lättare slö/prokrastinerad av den. Inte lätt att vara beroende! Så har du lyckats vara fri 8 dagar, se till att fortsätta med det! xD
Jo men övertänk inte det hela. Bestäm dig bara, det är klart du klarar det.
En dag i taget brukar vara det lättaste sättet.
När 1 veckan är passerad så är det bara att koppla av och låta dagarna flyta på
16 dagar in för mig nu och känns lättare för varje dag
Haka på mig så slutar vi ihop!!
Dag 22 idag. Inte försent att joina mig så blir vi snusfria ihop, va sägs först till 100 dagar!?