Då var det min tur, att skippa en 30 årig gammal vana, jag börjar förstå att mitt tobaksbruk är ett riktigt missbruk, jag e inte herre i min egen kropp... snuset styr hela min vardag. Minst en dosa lös om dagen, plus en mängd cigg, som sista året bara ökar och ökar...
På torsdag spottar jag ut min sista general på kvällen... sen kör jag igång. Fredagen jobbar jag 5 h, lördagen ledig, fast hustrun fyller år... söndagen jobbar jag två timmar... då sticker familjen iväg på tre dagars läger, söndag till tisdag... så jag får några dagar själv hemma... kör en cold turkey, det har jag aldrig testat...aldrig vågat... jag snusar ju inte för kicken längre utan för att slippa abstinensen, e skitskraj för abstinensen, och lever med ständig abstinens... kan aldrig snusa tillräckligt längre...
Men jag förstår att detta blir en rysare i många delar...
Kämpa nu! Det är jobbigt imellanåt men det blir bättre. Allra jobbigast för mig var de 3 första dagarna. Jag har hållt upp i 4 veckor idag och de jobbiga abstinenserna kommer allt mer sällan. Jag kör med bomull under läppen och det hjälper mig en hel del. Jag har snusat lössnus i 29 år så nu jävlar räcker det.
Det blir hemskt de första dagarna men det kommer att gå bra!!! Kan rekommendera färsk ingefära att stoppa under läppen.
Det är tornadovarning på den första abstinensen så det är inte mycket mer att göra än att hänga med och vara. Man kommer igenom det och är rätt sliten och det ligger en del faror även efter detta. Men fysiskt blir det succesivt bättre som bonus för den mentala förödelse man gått och går igenom ett tag till.
tack för uppmuntrande ord... samlat kraft nu... men snart så bränner det till... torsdag kväll...
Nu kör jag hårt, gav bort sju dosor till chefen och sparade en general lös som jag börjat på... Börjar räkna kl 24 i natt...
La ut snusen 22 igår, så nu e det 12 h... E skakig, morgonabstinensen va inge kuhl... Inget känns kuhl... Men jag vill kämpa nu... Nu kör vi...
18 h... det susar i huvudet, infallet att snusa kommer över mig lite då och då, eller rättare sagt hela tiden... har lite dubbelseende, och tunnelhörande... hjärnan har sagt upp sig... hantänker bara på nikotin... har liksom inte möj möjlighet till något annat...
Har ingen ångest att tala om värre än innan snusstoppet... nu är jag snart redo för kampen...
24 h, för ett dygn sedan slängde jag ut en snus som inte gav nåt... jag lät dosan ligga på nattduksbordet... där ligger den kvar... dagen har varit tuff... men inte övermodig... jag har klarat av det...jag e vinnare... såhär länge har jag inte varit fri från nikotin på hela 30 år...
Men nu e jag förbannad... slängt igen dörren och vill bara vara ifred...
Ja det är extra jobbigt det första 72 timmarna, svårt att sova och de andra abstinensen du nämnde ovan.
Men har du klarat det börjar stolthetskänslan infinna sig, och då skulle man få så jävla dåligt samvete om man började igen! Kasta dosan, den psykar dig, "jag ligger ju här och du får gärna ta lite ur mig".
Ta en lång kvällspromenad, eller kört dig riktigt jävla slut i trappor och drick en massa vatten på dagarna!
Det positiva är att om man som jag har ganska dåligt flås, så går det fort att köra slut på sig, haha!
Men orken blir bättre o bättre ganska snabbt!!!
Kör på för fan, om ett år kan vi alla här som lyckas med att lägga av, ta en resa till ett varmt land tillsammans, i Europa iaf, o fira !!!!
Personligen ska jag inte dricka en droppe alkohol den här sommaren, då är det lätt att falla tillbaka , speciellt om man är bland snusande polare!
Haha... det eja jag som tänker psyka dosan... och under högtidliga former begrava henne en dag...ja jag måste komma igång igen... med både kondition och lyft...
Vilk natt, svettats så hela sängen e sjöblöt... en massa gifter och slaggprodukter som kastats ut på det sättet...
Om jag sovit... nej... helt omöjligt att sova ett par timmar i följd...
Mår så illa, 40 h passerade... abstinensen håller mig i ett stadigt grepp... det där med att det sköljer över en har jag ännu inte upptäckt.... jag skakar som ett asplöv och huvudet e upptaget med annat än att vara snällt mot mig...
Nu måste jag ta tag i mig själv och gå ut en vända på stan, utan snus och utan cigg... framför allt utan nikotin...
Tredje natten, vaknat tidigt, e skakig, tryck över bröstet, toner i huvudet, spagetti i benen, ofokuserad, läppen känns stel och i halsen sitter en stor klump...
Det värsta är att jag inte kan koncentrera mig under några som helst omständigheter... och det värsta är att jag vet att det bara ären cigg eller snus borta...
Men jag ger mig inte... skall klara delmålet 100 h... skall klara det och fortsätta...
Stå på. Dette klarer du. Abstinensene bør bli mindre snart. Lykke til.
Tack
Är själv uppe i 72 timmars uppehåll efter 26 års snusande,har gått hyfsat hittills. Har också 100 timmar som delmål så vi syns där
Gutt... snar skall det värsta vara över... sen e det resten av livet som en kamp mot det psykiska...
Räknaren står på 80 h, jag drömmer om att smygröka hela tiden... flera minuter sen jag drömde om snus... fantasierna upptar hela min tid just nu...
Var tvungen att stiga upp vid fem i morse... det gick inte att slappna av och sova...
Hela dagen har handlat om en fruktansvärd längtan efter att röka... skulle slänga mina cigaretter men kunde inte låta bli att tända och dra ett halsbloss... fy vad det snurrade och vad jag mådde illa... sen gick det lätt att knåda ihop paketen och förvisa dem mot soporna,aldrig mer en snus, aldrig mer en cigg... nu har jag sån avsmak.... det positiva är att jag börjar få riktigt hat till nikotinet... och jag vill vinna.... jag tänker inte nolla räknaren för ett halsbloss... det var en äcklig och nyttig erfarenhet... när jag vaknar med fysisk abstinens i morgon så vet jag att det är mitt eget fel... att jag var så dum... så lost... tur att jag inte mulade in en snus... för det hade jag aldrig förlåtit... den mängd nikotin jag fick in nu var nog som om jag suttit bredvid en rökare... inget att snacka om... men så onödigt och så äckligt.... BLÄ....