Skriver 3 år utan snus och nikotin. Är väldigt stolt. Tänker inte alls på snus längre, saknar det inte heller. All romantik och associationer kring snusande har helt försvunnit.
Jag snusade i 25 år. Vill ge er som håller på att sluta några uppmuntrande ord kring utifrån mina egna perspektiv:
Tiden löser mycket. Ju längre tiden går ju mer försvinner allt som har med snus att göra. Håll ut, va en viking i början. Stålsätt dig. Ut å gå, spring.
Nikotin är extremt beroendeframkallande, du tror att du behöver det, men det gör du inte. Det finns inget romantiskt kring det alls.
Idag exakt 5 år utan snus. Enligt appen har jag sparat 133 000kr. Eller 63 kg icke snusade portioner. Det går men man måste bestämma sig för att sluta. Det är inte enkelt men det går. Och det är värt det. Idag när jag luktar på general portion tycker jag det luktar vidrigt. För fem år sedan älskade jag doften.
Tack David, inspirerande läsning.
Är mest rädd att jag aldrig mer kan dricka öl.
Skulle du säga att normalläget idag gällande lycka är som när du hade en snus under läppen förr? Och förr att utan snus var mer eller mindra depression
Bra jobbat Tomas! Instämmer i allt du skriver. Jag har sparat ca 75000:- i skrivande stund.
Tack Ziiid! Jag minns många peppande inlägg här under min jobbigaste tid, mycket hjälpsamt då.
Keiko, jag tänkte precis som du gällande ölen. Oroa dig inte för det :). Den kommer smaka godare sen. Håll ut.
Angående normalläget är jag lyckligare utan snus, detta mest pga slaveriet man blir kvitt.
Det är bara nikotinet som får dig att tro att du är lyckligare med snus. Du kan inte styra över din romantiska association kring snuset när du brukar det eller håller på att sluta. Det är din nikotinaddiktion som talar. Det är när du kommit ut det du inser hur dumt det låter! Du behöver ”bara” stålsätta dig den första tiden!
Efter ett tag kommer du förmodligen komma till samma insikter….
Spotta ut. Skölj. Stoppa inte in något med nikotin i kroppen igen så länge som du lever. Klart. Det var ju busenkelt.
Så skrev jag för snart 10 år sen och det stämmer. Att förändra ett beteende sitter helt i huvudet. Om man bestämt sig på djupet att förändra ett beteende, så går det blixtsnabbt att göra det.
Den fysiska abstinensen går över på några dagar. Nikotinreceptorer i hjärnan degenereras på tre månader. Att komma bort från “summan av lasterna är konstant” mentalitet är klurigare och tar längre tid att lista ut.
Många kompenserar med att öka sitt intag av kaffe, alkohol, självsex, spel, internet osv. De smartare tränar, gör yoga, utvecklar sina relationer, går i kognitiv beteendeterapi för att utveckla strategier att förhindra återfall. Sunda saker som stärker motståndskraft och själtillit.
På längre sikt hamnar man till slut i Black Swan situationer. Hunden dör, man får en sjukdomsdiagnos, partnern gör slut och flyttar ihop med en ny, vänner försvinner, nära och kära dör… Typ samtidigt…
Då finns det tålmodiga och lojala snustrollet där, för det har aldrig lämnat en. Trollet kan man lita på.
“Du har alltid mig, jag kommer aldrig att överge dig”. Snustrollet har rätt, man är nikotinist på livstid. Trixet är att aldrig blinka i “vem blinkar först” leken med trollet.
Det finns bara två regler:
Stoppa under inga som helst omständigheter in nikotin i systemet igen, så länge som du lever.
I alla övriga situationet så gäller automatiskt alltid regel nummer 1.
Vilka visdomsord Cumulusnimbus Gött att se någon som varit i skiten och tagit sig ur, samt 10 år senare fortfarande går in här och stöttar oss som inte riktigt kommit lika långt som du ännu Tack.
Ja Cumulusnimbus… trodde inte man skulle få se en “legend” som dig här inne igen! Jag minns nästan dig och NybroCorner som Slutasnusa.se:s “pappor” när jag hängde här för ca 8 år sen.
Tråkigt för mig att jag inte lyssnade på alla råd men desto roligare att jag nu har 93 snusfria dagar på kontot och ännu roligare - att du har ca 10 år. Bara att lyfat på hatten och säga grattis!
Gött att se någon som varit i skiten och tagit sig ur, samt 10 år senare fortfarande går in här och stöttar oss som inte riktigt kommit lika långt som du ännu