Hej, första inlägget men har varit inne och läst lite smått innan.
Jag har snusat i ungefär 13 år (portion, aldrig lös) och har försökt att sluta snusa en gång tidigare och då höll det i 2 månader ungefär innan jag föll tillbaka… tyvärr. Men det var nog ca 10 år sedan, så jag har blivit äldre, visare och festar inte lika mycket
Jag har under tre månader gjort lite livsändringar och lyckats gå ner 14kg (101kg till 87kg). Detta har varit en av de största ändringarna jag har gjort på länge och det har gått jättebra, känner mig pigg och alert. Om jag nu har lyckats med att gå ner 14kg i vikt så borde jag kunna sluta snusa för gott men har alltid varit rädd för att gå upp i vikt när man slutar snusa. Men om jag fortsätter att träna/äta som jag gjort de senaste tre månaderna så bör det fungera att sluta snusa utan viktökning eller minskad viktökning iaf…
Jag slutade snusa 1 januari (inte något nyårslöfte utan det kändes bara rätt) och har hittills haft huvudvärk och ett riktigt otrevligt temperament. Lite lugnare dag 2 även om jag letar efter dosan direkt efter jag har ätit lunch/middag. Har som svårast när jag sitter i soffan och tittar på tv, då kommer suget
Tror inte på placebo utan det gäller att sluta tvärt för att det ska fungera för mig.
Det är bara ett stort lycka till och grattis till ett bra beslut. Jag lovar att du kommer inte ångra dig.
Kampen är dock stentuff, men den kommer du att fixa galant.
När du känner att et är tufft så surfa runt här så ska du se att du även tar den värsta kampen med snuset.
Lurarn: Tack Försöker läsa när det är som tyngst som du skriver och det fungerar faktiskt när man läser att andra har liknande problem.
Dag 4:
Ja, det börjar närma sig en vecka med stormsteg Idag har varit en smidig dag, abstinensen har endast slagit till två gånger hittills och det var vid kaffet efter lunch och efter middagen. Då söker handen automatiskt efter snusdosan i framfickan för att i panik inse att dosan är borta (!!) tills jag kommer på att jag håller på att sluta snusa. Känslan är en av de värsta som finns (samma som om man tappat nycklarna fast dem ligger i andra fickan).
Nu är jag endast 4 dagar in och undviker mänsklig kontakt så mycket som möjligt eftersom jag vet att mitt humör blir extremt lidande. När jag umgås med min dotter (4 år) så verkar det, som tur är, fungera alldeles utmärkt. Ni som har 4-åringar hemma vet hur de kan testa en men det går utomordentligt bra och jag börjar undra om kroppen har en liten “snusdepå” som snart kommer ta slut och abstinensen/humöret kommer ridande med stormfart!
Jag kämpar vidare och det känns bra att det finns flera som kämpar mot dessa demoner i samma tid Jag kommer försöka att uppdatera så ofta jag får lugn och ro för framtida “sluta snusare” därute.
P.S! Jag har motionerat (power-walk) i lite mer än tre månader och hade satt om mål att lyckas jogga 7km (min sträcka) till sommaren. Men redan 4 dagar efter snusen var kastad så lyckades mitt flås klara av att jogga 7,12km (6.55min/km). Nu är nästa steg att öka flåset och tiden till runt 5min/km till sommaren istället och om jag håller mig undan snuset så vet jag att det kommer att gå
Dag 6:
Nu är jag inne på 6:e dagen och känner att jag måste skriva av min abstinens ;D Känslan att jag fortfarande letar efter dosan på morgonen och efter måltider är fruktansvärd jobbig och man inser vilka rutiner det här sjuka beroendet har skapat. Att vid just det tillfället komma på att man försöker sluta skapar en känsla som är svår att beskriva men den försvinner väldigt fort också som tur är.
Mitt humör har blivit bättre, jag blir inte irriterad av varje bokstav som kommer ur någons mun.
Det som är jobbigt är om någon inte förstår vad jag berättar/säger och jag måste upprepa mig, då blir det rött och jag måste gå iväg och andas. Det beteendet, i eftertanke, är så sjukt att jag blir arg på mig själv…
Sambon har varit väldigt förstående och jag har varnat folk i min närhet att inte ta mitt beteende på allvar i början. Igår kväll var den första gången sedan jag slutade snusa som vi kunde ha ett normalt samtal och jag kände mig lite stolt. Var hos en kompis igår som snusar och stirrade snett på dosan några gånger men fick inga speciella känslor eller snussug så det tog jag som ett stort steg
Nu är det helgen som ska avklaras, då är första snusfria veckan avklarad!
Dag 7:
Sömn?! Jag har alltid sovit bra, mer eller mindre. Gått och lagt mig 22-23 och sovit tills väckarklockan ringt. Men de senaste nätterna har jag vaknat 04-05 och inte kunnat somna om på ett bra tag. Började såklart surfa runt på nätet mitt i natten om sömnproblem när man slutat snusa och hittade lite luddig information.
Vissa säger att deras sömnvanor blir mycket bättre när de har slutat snusa medans andra säger att dem sovit jättedåligt de första veckorna. Jag letat länge och noga innan jag hittade ett reportage med en läkare som skrev att kroppen kan bli “suget” på snus/nikotin mitt i natten och därav helt enkelt väcka dig! Helt sjukt och jag blir bara gladare och gladare att läsa sånt här eftersom det stärker bara mitt val att få bort beroendet!
Får känslan av att kroppen/sinnet/beroendet försöker sitt allra bästa att få en tillbaka till dosan “Vafan, han snusar ju inte på dagen! Nä, nu jävlar ska vi väcka han mitt i natten å då ska han tammefan ta sig en snus”…
Det är faktiskt det värsta som händer just nu, jag behöver min sömn men ska inte få det här att slå mig för jag inbillar mig att sömnen kommer att bli bättre när det här har lagt sig, sömnen kommer att bli bättre än den varit på 13 år!
Dag 8: (Vecka 2)
En vecka utan snus avklarad! Är det inte efter en vecka som nikotinet ska ha försvunnit ur kroppen? Nu tar jag fighten mot beroendet och rutinerna. Eftersom jag har gått ner i vikt/går ner i vikt så har jag koll på vad jag äter samt hur mycket och jag har klarat mig bra på maten jag ätit hittills, MEN! När jag slutade snusa så har hungern och suget ökat! Finns mig ofta gå i kylskåpet eller skafferiet för att hitta något gott att äta…
Eftersom vi, vanligtvis, inte har något sött att äta hemma så brukar det bli en skiva skinka eller té med honung. Det stillar begäret. Försöker att undvika att ersätta snusberoendet med ätberoende så det är en ny kamp men som är helt klart enkel att ha och göra med hoppas jag
Inatt var det första gången sen jag slutade snusa som jag sov igenom hela natten (23-07) och det kändes väldigt bra, jag hoppas att det fortsätter så. Jag märker även att snusberoendet/abstinensen gör sig värst för mig på kvällen när jag sitter i soffan och tittar tv. Det går inte längre och jag måste göra något annat samtidigt som jag tittar på tv för att slå bort tankarna, det är lite irriterande.
Grattis till ett bra beslut. Själv är jag något av en veteran vad det gäller antalet gånger som jag försökt sluta. Det enda jag gjorde annorlunda sista gången när jag verkligen lyckades är att jag inte körde med något substitut. Inga pappertussar under läppen, ingen ingfära eller andra dunderkurer för att stilla abstinensen. Tio och fyrtiodagarskrisen blev lite enklare att genomlida och sedan lättade det avsevärt efter 70 till 80 dagar. Sedan efter 100 dagar vill jag minnas att jag kände mig helt fri. Lycka till med den fortsatta kampen och se till att inte ge upp.
Kalkonen: Jag håller med att substitut endast håller ett litet tag, sen måste man få bort det beroendet också på något sätt. Jag slutade “cold-turkey” och är glad att jag inte använder något istället. Förra gången jag slutade försökte jag med starka tuggummin och ingefära men det gjorde suget startar efter riktigt snus tyckte jag
Dag 10: (Vecka 2)
Ja, det går förvånansvärt bra nu. Känner att humöret är på att plana ut och jag är inte förbannad/irriterad 24/7 längre Kan ha längre diskussioner med min sambo även om hon har blivit förbannad på mig två/tre gånger även fast jag har försökt förklarat men förstår henne såklart. Suget efter snus kommer max 2 gånger/dag men vanligtvis endast en gång och det är vid första kaffen. Begäret är inte kraftigt utan det är fortfarande “vart har jag lagt snuset?”-känslan och den nästkommande känslan/depressionen att man har slutat. Men det håller endast i sig i 5 sekunder och sen är det lugnt igen Jag har tänkt på att sluta dricka kaffe men vill inte riktigt göra det utan har dragit ner på styrkan och mängden istället.
Den mest underbara känslan är att komma på sig själv att man inte har tänkt på snus på en längre tid Låter sjukt men kan komma på mig själv tänka tanken: “Just det, jag har inte ens tänkt på snus på förmiddagen” t.ex. Jag väntar fortfarande på ett större bakslag som kom förra gången men är bättre förberedd.
Eftersom jag tränar 3-4 ggr/veckan (löpning nu) samt äter mat i mindre mängd och nyttigare så har jag möjlighet att “unna” mig något extra när suget väl kommer. Jag har gått ner -0.5kg från att jag slutade snusa antagligen p.g.a. träning/matrutiner som jag satte in 3 månader innan jag slutade. Jag hoppas att mitt snusfria liv inte behöver börja med att jag lägger på mig 5-6kg men det återstår att se och jag antar att det även kan vara intressant eftersom många är rädda att sluta snusa p.g.a. viktökningen (inkl. mig själv) och det har varit den största boven i det valet. Jag kommer att följa min vikt (en gång/veckan) för den som är intresserad.
Dag 12: (Vecka 2)
Börjar bli svårt att komma på saker att skriva i dagboken eftersom det egentligen är samma känsla som för två dagar sedan. Begäret ligger i bakhuvudet men jag har inga problem att slå bort tanken. Det jag kan understryka är att jag har blivit hungrigare (läste någonstans att snusandet ökar ämnesomsättningen och du bränner ca: 200kcal mer än en icke snusare, men hur sant detta är vet jag inte). Jag försöker att inte trycka i mig massa onyttigheter utan håller mig till té med honung i på kvällarna för att stilla sockerbegäret.
Idag är iof. den första dagen då jag inte har haft något riktigt SUG efter snus. Jag har sett kollegors snusdosor på borden men inte gett det någon speciell tanke förutom att jag vill läxa upp dem och fråga varan dem snusar för. Not my place, not my place…
Jag kämpar vidare och förbereder mig fortfarande för något ordentligt bakslag eftersom det går “för lätt” just nu…
Dag 23: (Vecka 4)
Var ett tag sedan jag besökte forumet och jag börjar förstå (enligt min åsikt) varför forumet har så pass lite aktivitet.
Om jag utgår från mig själv så har jag kommit till ett stadie där vardagen går framåt utan att jag tänker något på snus och att då gå in på slutasnusa.se och skriva och läsa andras snusbegär är för mig ett sätt att börja tänka på snus igen
Men jag kommer fortsätta att skriva i min dagbok, om än färre intervaller än tidigare.
Jag tränar 3-4 gånger i veckan för egen vinning samt att minimera viktuppgången som ev. kan komma när man slutar snusa. Jag har gått upp 0,6kg sedan jag skrev sist men har börjat träna seriöst med löpningen nu så jag vet inte om jag kan lita på vågen längre eftersom det byggs muskler vid löpning, muskler jag aldrig haft tidigare. Något jag vill inbilla mig iaf…
Suget efter snus har varit nästintill obefintlig. Det finns fortf. mornar när jag är trött och dricker kaffe, då styr kroppen automatiskt för att leta efter snusdosan. Det händer inte lika ofta som förut vilket tyder på att det går åt rätt håll. Mitt humör har stabiliserat även om jag kan bli grinigare när jag inte ätit än när jag snusade… Det är något som är enklare att kontrollera och hitta nått litet att äta för att bli normal igen
Jag ångrar inte en sekund att jag har slutat snusa och glädjen kommer tillbaka mer för varje dag som går
Har du inte slutat snusa än så gör det! Du kommer inte att ångra dig.
Idag har varit en smidig dag, abstinensen har endast slagit till två gånger hittills och det var vid kaffet efter lunch och efter middagen. Då söker handen automatiskt efter snusdosan i framfickan för att i panik inse att dosan är borta (!!) tills jag kommer på att jag håller på att sluta snusa. Känslan är en av de värsta som finns (samma som om man tappat nycklarna fast dem ligger i andra fickan).