Nu har jag klarat 6 månader och 4 dagar, jag kan väl säga att den här resan inte alltid varit lätt precis. De senaste dagarna har jag känt mig låg. Kan till viss del bero på snuset, men jag tror nog mer att det handlar om stress och ett arvsskifte jag har varit tvungen att lägga ner mycket tid på, och då kommer många minnen av den avlidne upp. Minnen som jag aldrig glömmer och aldrig vill göra heller. Livet är kort. Ett år är ingenting, inte i min ålder i alla fall.
För att citera en text jag fick på mitt födelsedag:
Du må vara äldre än vad du någonsin varit. Men du är yngre än vad du någonsin kommer att bli.
-Från en som vet.
Tyvärr, så har båda mina barn tagit efter mig med snuset. Jag var inte klok nog att sluta tidigare, men nu skulle min kropp inte klara av en enda snus. Det var anledningen till att jag slutade att min kropp inte orkade längre. Trots ovanstående så ger jag inte upp - aldrig. Och jag är tacksam för den här vändningen som kom sent i livet. Jag tänker som så att jag kommer att få en bra 60 års ålder fritt från gifter av alla de slag som finns de år jag har kvar. Hur många de blir vet varken jag eller Gud, men att de blir betydligt bättre än vad de någonsin varit är ett som är säkert.
Har läst en del om nikotin och hur det påverkar både kroppen och hjärnan, varje cell i kroppen påverkas negativt. För hjärnan är det en stimulans under en viss tid, därefter är det enbart ett underhåll av abstinens. Så det är fullkomligt värdelöst att använda nikotin i vilken form det än är. Snuset är mer beroendeframkallande än andra nikotinprodukter, det visste ni säkert redan.
Jag är mäkta stolt som lyckats bryta det här mönstret/beroendet efter 45 år, och eftersom jag är en beroendeperson så blir vinsten så oerhört stor och självförtroendet har skjutit i höjden rejält!
Har slutat ta bilen till jobbet vilket jag har 6 km till, numera går jag både dit och hem = 12 km/dag 5 ggr/vecka, och känner mig stark och frisk av det. Humöret är på topp just nu, andning och puls har gått ner och jag känner mig friskare och friskare för var dag som går. Hjärnan är mycket klarare. Kroppen känns lättare. Ja, allt har förbättrats betydligt och det här släpper jag inte ifrån mig frivilligt det vore urbota dumt. Hellre frisk, fräsch och stark än att vara ett offer och slav under något så fullkomligt värdelöst som snus.
Den här natten var hemsk. Vaknar och känner ett sug efter snus, som jag inte gjort på länge.
Tror det är sammankopplat med romantik, att vara kär i livet och andra romantiska tankar.
Jag är medveten och bestämd, men känslor går inte att styra över såvida det inte blir överloppsgärningar.
Jag vill för allt i världen inte känna mig som jag gjorde i början. 8 månader utan byter jag inte bort, hur jävligt det än kan vara ibland. Den som säger att allt är smärtfritt tror jag inte på.
Jag har blivit en gladare och lättsammare person att umgås och befinna i umgänge nu, sedan jag slutade med snus och kroppen var inställd på att “så här livet”. Inte alls, lögn och förbannad dikt alltihop!
Nu kan jag glädjas åt att äntligen vara fri från den drogen, jag lovar ni kan också få uppleva samma känsla och få ut mer av livet!
Egentligen är det här inte så svårt som ni föreställer er. Ett väl taget beslut, sen går det faktiskt ganska lätt om du är motiverad.
Bra jobbat! Mitt rekord är någonstans runt 20 dygn CT. Nu äter jag Champix och tänker inte trilla dit igen. Vad jag förstått finns det ett nikotinmonster med i bilden som försöker lura tillbaka till missbruket. Precis som du skriver, det är bara att tjura och tillslut kommer man över detta.
När jag känner ett smått sug efter snus, så tar jag en klunk vatten sen är det över. Inga stora saker, om ni känner ett större sug så ät något. En tom mage är nikotinmonstrets bästa vän. Nu är ljuset och våren här, vilket kan inbjuda till falska hägringrar av diverse slag. Ät, vila och sov om du är i starten av slutandet. Det är bästa rådet jag kan ge förtillfället.
Hoppas det var till någon nytta.
Kämpa och njut av den här årstiden!
Heja!
Drygt 8 månader utan snus nu, men visst finns det instämplat i pannan att jag har varit snusare av stora mått.
Tankar på snus kommer och går, då gäller det att parera och försöka tänka på något annat och att vara noga med att äta och dricka annars sjunker blodsockernivån och det gillar snustrollet. Som någon skrev, så är det grovt tatuerat i en att man har varit snusare, och det lär nog sitta kvar så länge man lever. Jag försöker vända på tankegångarna och se mig själv som en ickesnusare och det hjälper mig. Att sluta snusa tar många år, om det ens finns något slutdatum jag tror inte det. Men det underlättar om man ändrar sina livsvanor och provar på nya saker som berikar livet. Sånt som jag velat göra, men som aldrig blev av när jag snusade. Personlig utveckling är intressant och ger mycket, när man upptäcker sidor hos sig själv som man inte trodde fanns.
Jag vågar mycket mer nu! När jag snusade så hände det praktiskt taget ingenting, och den tiden vill jag aldrig gå tillbaka till. Never! Aldrig!
Kämpa på alla!
Hej Inkognito.
Dina rader gör mig lycklig. Känner precis så jag också
att det är en slags utveckling & att lära känna sig själv
ordentligt.
En ökad medvetenhet väcks på många plan är min
egen erfarenhet. Att tänka nytt så rätt
Jag ser det som en stor styrka att besegra
nikotinet.
Le mycket & ofta. Var stolt
se igenom drog romantiken.
Nu känns det riktigt bra! Har passerat 9 månader och är i bättre fysisk form än vad jag någonsin varit. Har byggt upp mig under den här tiden och mår bra. Jag glömmer aldrig varför jag slutade och hur dåligt jag mådde, innan jag var modig och förnuftig nog att ta beslutet att lägga av med snuset. Det är viktigt att aldrig glömma det, vad det var som fick mig att sluta och jag tror att det är lättare om man avskyr eller t.om hatar allt vad snus och nikotin är, jag gör det, skiten höll på att förgöra mig. Magen kollapsade, hjärtat slog dubbelslag och jag hade ett skört skelett. Känns som jag är en helt annan människa nu, glad, frisk, stark och pigg.
Javisst Vante Ante, det här är en personligt utvecklande resa man gör när man slutar med nikotin. Och att komma närmare sitt ursprungliga jag och förvalta det man har, som person. Men också att tänka i ny banor, våga ta till sig det som följer med under resans gång. Och det är aldrig försent. Ingenting är försent så länge man lever, kom ihåg det!
Lugnet. Att få känna sig lugn utan strid är det bästa jag upplever utan snus.
Utsätter mig inte heller på samma sätt som tidigare, har dragit en tydlig gräns när jag inte orkar med vissa saker och sammanträffanden. Respekt för mig själv, mina tillkortakommanden vs styrkor är uppenbara.
Det finns inget som heter “du klarar det aldrig”. Vi människor har mer styrka än vi tror vad det än gäller.
Slutandet har för mig inneburit en total livsomställning, kroppen och framförallt hjärnan lär sig något nytt för varje dag.
Ta hand om dig själv. Försök att lösa alla situationer på bästa sätt efter dina förutsättningar.
Snus och nikotin är bara en sak, på det stora hela i livet så är det större. Giftet styr din vardag som helgdag.
Gör dig fri. Jag kan. Du kan också om du gör det för dig själv. Du har inte förlorat något!
Må väl alla därute, ni är värda det.
Semester och en aktiv sådan utan en tanke på snus, att vara ute och vandra, fiska och uppleva den underbara norrländska naturen oavsett väder - det här är livet det! Hade jag suttit och snusat, så hade jag aldrig fått uppleva detta fantastiska.
Falhgan har alldeles rätt. Den värsta tiden som det tog mig att sluta var 9 månader! Då var det värsta överstökat.
Året närmar sig med stormsteg, det går fort om man sysselsätter sig med något konstruktivt och som främjar välmåendet.
Till er som är nya eller funderar på att sluta, gör det! I början kan det kanske kännas som att tiden kryper fram, men jag lovar med tiden så får du också uppleva glädje och ett helt nytt liv.
Jag önskar er alla oavsett var ni befinner er på resan - en fortsatt härlig sommar.
Semester avslutad och det var en upplevelse som jag inte har upplevt, på åratal.
Funderade på hur mycket jag själv har växt som människa, på det här knappa året och det är mycket.
Ibland finns det också motgångar, som jag måste lösa för livet är inte rosenrött bara för att man slutar snusa.
Motgångar får man leva med precis som med allt annat i livet, men att falla tillbaka i snuskoma finns inte hos mig.
När jag står inför ett dilemma eller låt oss säga någon svårare uppgift, så både tänker och agerar jag på ett mer förnuftigt sätt nu än vad jag gjorde tidigare, och jag glömmer aldrig kvällen när jag tog beslutet ut mot friheten.
Jag vet varför jag slutade, och vet man det så blir själva slutandet mycket lättare.
Ha det bra därute, och hoppas ni vet och känner tillfredsställelse med ert personliga slutande, och livet i övrigt.
Jag lyfter inte på ögonlocken längre, den som vägrar att inse att snus och nikotinmissbruk är ett förgiftat tillstånd begriper inte vad eller substanser av gift innebär. Ger man upp hela sitt egna jag för att bli kvitt det, då är man riktigt klar och färdig med allt vad gifter är och som sabbar din kropp. För du vill väl leva ett gott liv, utan att se när din svartklädde tjänare kommer, så ge dig det liv du alltid velat ha, men som ditt psyke sätter stopp för. Det är inte svårare än att djävulen inom dig vill dra ännu en vals ner i fördärvet med din person, ditt liv, din personlighet - det som är du.
Släng en blick på tillvaron, och hur du kan förbättra den för din egen skull.
Din svartklädde tjänare kommer tids nog ändå.
Äta bör man äta gör man men dör ändå. Snusar gör vissa till vilken nytta? Ingen alls.
Ett år har jag klarat nu! Grattis till mig själv! Den här resan har varit både jobbig och intressant ur olika perspektiv.
Jag fortsätter, för att jag behöver det och förhoppningsvis så kan jag hjälpa andra på vägen mot ett giftfritt liv under resans gång. 1.Bestäm dig 2. ge inte upp vid minsta motgång 3. Tänk på vad du själv vill göra, med ditt liv. 4. Var inte snarstucken och fördömande varken mot dig själv eller andra. Jag tackar så mycket Sussilull, snart har även du uppnått året som fri från skiten vi gapat i oss. Att snusa och tro att det är en problemlösning är falsk.
Vi kan uträtta så mycket mer av våra liv, och må bättre utan att stoppa i oss gifter, där snus är det värsta som finns i jämförelse med andra. Att bli våldtagen av det giftet går jag inte med på längre. Känns avlägset att jag att ta en enda för min personliga del.
Har du bestämt dig, så gör slag i saken, fatta beslutet. Sedan lovar jag att det inte finns någon återvändo, som du kommer att ångra någonsin. Tack till er som delar med er, oavsett tillstånd och hur långt ni nu kommit på er personliga resa utan snus och nikotin.
Haha ja, det är sant. Blir lite småförbannad på alla dessa tvivlare här, vill de inte sluta så säg det på en gång istället för att hitta på ursäkter. Tack Vante Ante!