SÅdärja alla snusmumrikar, då var det dags igen. Sensast jag var här var 2008 (el 2007?) Var så länge sedan så minns knappt själv. Höll då upp i ca 3-4 månader. Inte så illa, men inte heller imponerande. Storkonsument sedan 30 + år. Först lössnus (ordentliga mullbänkar skulle det vara). Därefter portion, men aldrig bara 1. Alltid dubbel. Trippel i perioder. Tänkte jag skulle ge det ett försök efter nyår. Tog dock blodtryck idag och det var ingen rolig läsning. Beslöt mig därför, i ren förskräckelse, att lägga ner redan idag. Köpte 1 ny härlig stock i förrgår så den får jag väl slänga i soptunnan.
Det här var en mycket impulsiv handling så vi får se hur det går…en sak är säker. Om jag kan lägga av (vilket än så länge inte gått så bra) så kan vem som helst lägga av. Tror detta försök kommer underlättas om jag skriver av mig i detta forum. Någon sorts utlopp borde det väl ha. Har hållt upp i 2 timmar nu…inbillar mig redan att det känns jobbigt…forts. följer…vet knappt vem jag är utan snus. Bara det är ju lite sjukt egentligen
Som seden bjuder får man gratulera till ett bra val! Du inbillar dig säkert inte att det är tufft - det ÄR tufft och kommer vara tufft i ca 20-30 dagar. Sen kommer det lätta. Jag är inne på min 99:e dag idag och det är tufft ibland man oftast ganska enkelt numera så håll ut!
Tänk dock på att det här är en bra, nyttig, klock och på sätt och vis en spännande resa som du precis påbörjat. Räkna dagar och sluta aldrig med det. För varje inräknad dag så “kostar” det mer att börja igen. Ta heller aldrig EN snus. För EN snus är snart 10 000 snus.
Tro mig - när jag tänker att det var 99 dagar sen jag slutade så tror jag knappt att det är sant. Så fort går ändå tiden. Första veckan är värsta men mellan ca dag 40 -100 så rullar bara veckorna på i ett rasande tempo.
Håll ut.
Mitt starkaste tips är att hitta styrka i allas dagböcker (vi som skrivit här). För mig har det hjälpt otroligt mycket att ha min egen dagbok samt läsa andras. Skulle till och med säga att det varit helt avgörande i många situationer. Aktiviteten här är inte jättehög och man ska numera ha lite tur om folk är aktiva. Dock, är ingen aktiv, läs som sagt och hitta styrka i andras berättelser.
börjar bli balans på slak lina nu. Litar inte på mig själv. Kanske skulle man böja den här resan efter nyår ändå nu när jag har en hel stock som ligger och skriker mitt namn?! Några gånger under dagen har varit svåra. Att inte få trycka upp en dubbel efter maten (eller närhhelst det suger och drar) är nästan som tortyr. Positivt och intressant i allt detta är att händerna som varit konstant kalla i hela mitt vuxna liv nu börjas kännas varma. Fötterna också. Känns som de brinner. Ja, 9 timmmar (dagtid!) utan snus avklarad i alla fall. Blir tidig sänggång idag.
To be continued…
“Kanske man skulle börja den här resan efter nyår ändå…”
En riktig klassiker. Jag tror inte ens du lurar dig själv med den kommentaren…? Vad händer efter nyår? Då kanske det är bättre att trots allt köra på någon månad till för du byter jobb/blir förkyld/tappar plånboken/etc/etc/etc. Det är som någon vis person skrivit här i formumet: “Det finns ingen dålig dag att sluta snusa”. Däremot det jag själv ofta hävdat är att om inte motivationen och framför allt, viljan att sluta inte finns, då är det hopplöst.
Tack broder! Har faktiskt klarat mig utan snus så här långt och nu är klockan snart 10.20. Självbedrägei och undanflykter är en del av beroendet. Högst medveten om det. Det var egentligen inte jag som skrev de där dumheterna. En del av hjärnans kommandocentral hade tillfälligt kidnappats av onda krafter. Tack för påminnelsen ialf! Alla dagar är bra att sluta och det är aldrig förent att börja igen om man vill:). Ett annat perspektiv. Ny dag, nya möjligheter. Idag kastar jag inte ner pengar i statens svarta hål. Bara det är ju en drivkraft…
Kan även tillägga att jag tog nytt blodprov idag dvs 24 h utan snus. HELT NORMALT! Faktiskt helt otroligt att det kan gå så snabbt. Blir förbannad när jag läser att “osäkert om snus kan kopplas till högt blodtryck” i olika magasin.
Jag håller med. Snus förskönas. Jag har verkligen letat incitament hos olika läkare jag träffat. Jag har velat att dom ska säga “Ja absolut, snuset ska du ta ur ekvationen”. Det har aldrig hänt. Inte ens tandläkaren.
Jag upplevde också stora fysiska vinster när jag slutade med det kan man läsa mer om i min dagbok om man är intresserad.
Om det var 99 dagar igår måste det vara 100 dagar idag! STRORT GRATTIS! Det är ju en definitift en milstolpe.
Snackade lite med brosan förrut. Han hade varit ute och fiskat med en primärvårdsläkare för en tid sedan. Läkarens kommentar var: “Men snus är gott ju - ta lite blodtrycksmedicin om du är orolig för blodtrycket” Schysst råd.
SKall in och läsa om din resa senare. Har några surdegar på jobbet som måste klaras av först. Tempo, effektivitet och koncentration är just nu inget att skryta med.
Samtidigt som jag sitter här och arbetar och skriver om vartannat är det något i mig som försöker tala om att jag är en stark människa och sluta snusa är ju inte svårt alls. Möjligen för andra men inte för mig. Har i princip redan bevisat det. Njut nu av stocken som ligger där i byrålådan och sluta sedan när den är klar istället.
Nu är snart dag nr 2 avklarad också. Idag har det varit jobbigt till och från. Haft mycket kort stubin vilket familjen tyvärr fått känna av. Innan jag hämtade lilleman på dagis var jag bara tvungen att sladda in på macken och köpa en onico. Måste få ha något under läppen. Tuggat papper som jag rullat i caynenpepparn också. Bränner skönt första gången men effekten avtar snabbt därefter.
Nu sover barnen. Har parkerat mig själv i soffan. Mina händer känns svullna. Är väl blodet som börjar rinna uti fingrarna igen efter 30 år. Dim-syn, koncentrationssvårigheter och trötthet är några andra symtom jag dragits med under dagen (och et djävulskt sug såklart).
Brukar tycka att den här stunden på dygnet är den bästa på hela dagen. Lägger mig sällan innan 23.59.
Utan snus känns de just nu helt meningslöst att vara uppe så länge. Igår la jag mig vid 21.20. Blir nog så idag också. Fan, vad jag gnäller. Låter som en riktig kärring. Någon annan som känt sig lätt depressiv de första dagarna?
Hög igenkänning på allt du skriver. Grinigheten, uppgivenheten, vakumet man hamnat i, bomullen i skallen - och ja - skriver under på allt annat du skriver också!
Hur meningslöst det än kan kännas så är det nu du ska nyttja forumet här till max. Eller jag kan bara tala för mig själv men mig har det hjälpt otroligt mycket. Jag har några favoriter som jag kan rekommendera:
Om du vill ha en “teknisk” resa som beskriver nikotinets och snuset generellt på ett mer “mediciniskt” sätt, läs användaren CumulusNimbus (finns på sidan två bland dagböckerna). En annan väldigt välskriven och fantastisk resa är Mumintrollet. Samma där, finns på sidan två. En lättsam ganska straightforward men som jag ändå fastnat lite för är en användare som heter Fisk. Återigen, finns på sidan två.
För mig har det varit en tröst att känna att jag inte är ensam och att det finns fler som gått igenom slutandet av väldigt bra anledningar och dessutom klarat det, kommit ut på andra sidan och beskrivet det som det bästa beslut dom tagit i livet. Jag har stundtals känt att “fan, det är bara jag som står kvar på perongen! nu är det dags att hänga på tåget innan man sitter där som pensionär och konstaterer att alla andra klarade lägga av men inte jag!” det är den känslan du måste söka inom dig - att det är dags! utan att veta speciellt mycket om dig så åtminstone låter det som att vi är ungefär på samma ställe i livet. Familj med barn, snusat 30 år. Hur många år till behöver du?
Försök att mobilisera nu och använd inte för mycket substitut. Du döpte din dagbok Cold Turkey - försök också göra en. Min erfarenhet är att det är absolut bäst. Jag har slutat med snus men hamnat i ett läge där jag varit beroende av både Onico och nicontinell tuggummi istället. Nej, fimpa allt!
Och du - dimman kommer försvinna, glädjen kommer tillbaka och tro mig det går att sitta uppe på favorittiden på dygnet även utan snus även om det är segt i början.
Dag 3: dagen har faktiskt gått bättre än väntat. Begravt mig i jobb och stressat runt på stan med julbestyr. Ätit en påse djungelvrål och fått ont i magen. Just nu inte särskilt sugen på något alls. Tack Ziid för glada tillrop och värdefulla insikter; att de första dagarna är en ökenvandring men att bättre (=helt normala) dagar kommer. Ser fram emot det och att slänga av mig det här j**vla oket. Finns lite symbolik i att offra sig/blota så här i juletid och återuppstå som en ny och bättre människa runt påsk nästa år (i bästa fall och det känns rätt långt dit…)
Pengar har aldrig varit en drivkraft för att sluta. Roade mig dock med att göra en “ränta-på-ränta” beräkning idag. Jag lägger ca 1000 kr i månaden på snus och har gjort det i ca 30 år. Med en årsavkastning på 12% skulle jag haft drygt 3 miljoner om jag istället la snuspengarna i en bred indexfond. Men nu gjorde jag ju inte det. Jag valde att spola ner dom i toaletten istället.
Målande beskrivning med perrongen. Vill inte heller stå kvar där i snålblåsten och känna skägget växa och håret gråna. Skall det slutas så får det ske nu. Juldagarna kommer dock bli eldprovet hur man än vänder och vrider på det. Enbart egen vilja räcker nog inte här. Kommer behöva kraft från högra makter också; “Herre, inled mig icke i frestelse så som du så ofta gör. Var på min sida nu och bespara mig några av frukterna i din örtagård. Göm dom för mitt öga och låt mig icke se dom. Du om någon vet så väl vilka jag talar om”.
Så där ja, nu går vi in och tar tjuren vid hornen…
Välkommen tillbaka Bra kämpat! Första tiden är värst men det vet du ju redan. Skit i stocken du köpt! Släng den i soptunnan… Tänk nu, klarar du slänga stocken och klara dig igenom både jul och nyår utan snus klarar du ju vad som helst sen! Att börja processen efter nyår är bara till förlänga lidandet. Sluta nu istället och börja det nya året som en ny människa utan snus
Dag 7: Annandag jul; måste säga att jag är imponerad av mig själv. Är inne på 7 dagen utan snus. Lätt? Absolut inte. Både julafton och juldagen avstod jag därför från all alkohol. Inte en droppe blev det. Hade fantastiskt trevligt ändå. Sjöng glatt och högljutt med i samtliga snapsssånger.
Tack snuskalkonen, jag hoppas att du har rätt i att jag nu kan klara vadsomhelst. Efter nyår kanske jag därför klarar att inte trycka upp cayennepeppar impregnerat papper i käften på mig själv. Har dock varit tvungen att få någon sorts (om än falsk) känsla av att jag fortfarande har en rejäl snus under läppen.
Fortsätter räkna dagar. Dagarna går, men jag tänker fortfarande lika mycket på snus. Möjligen är mitt fysiska beroende inte lika starkt, men mentalt är jag långt från trygg hamn. Min fysiologiska programmering bör ju inte vara helt olik er som har har lyckats så ään lever hoppet.
Only time will tell…
Grymt jobbat! Helger är kluriga tycker jag. Har redan svajat flera gånger sen jag “började sluta” för 9 dagar sedan, och på nyår vet jag inte om jag pallar vara spiknykter, så lite orolig över den aftonen. Helt klart lätt att triggas av till exempel öl!
Håller med. Omdömet brukar inte vara 100% tillförlitligt då. Grattis till dina 9 dagar. 30% längre än mina 7 dagar:) Alltid en liten tröst att veta att det finns anda olycksbröder därute som med lika oroligt nervsystem som än själv
Jag har trillat dit 3 av mina 9 dagar så inte mycket att gratta här Men väljer att se det som att jag påbörjade processen då ändå snarare än att man “börjar om igen från ruta 1”. Det senare känns bara som att man skapar onödig skam och dåligt självförtroende när man lika gärna kan se det som att jag “övat” första dagarna och i bästa fall lärt mig något inför kommande dagar/veckor.
Det fysiska beroendet tror jag är ganska lindrigt jämfört med att ställa om skallen, och för min del så jämfört med att läka ut en del skit man råkat sabba med snusen.
DAG 11: Mina herrar (och damer för all del), nu träder jag fram ur dimmorna igen. Som jag skrev till någon tidigare utkämpar vi ett krig. Följdfrågan till mig själv blir dock mot vem? Mot oss själva? Mot snuset? Mot föreställningar om alla hemskheter som kan drabba oss av detta ok? Mest är det väl mot den stora frestelsen att öppna byrålådan och vrida loss en dosa från stocken som fortfarande ligger kvar där. Tänk nu INTE på att trycka upp en rejäl snus och känna chockvågorna av njutning som sprider sig genom kroppen. Ja, så ser min kamp ut.
MEN Idag är inte mitt Breitenfeldt eller Narva. Inte heller var förgående dagar. De har mer varit som kalabaliken i Bender för att använda en historisk analogi. Segerrik är väl inte det första man tänker på då. Snarare rejält tilltufsad efter en tuff fight, men med heder, ära och liv i behåll.
Jesus christ vad man svamlar på. Är väl en del av tillfrisknandet får man hoppas. Vad jag vill säga egentligen är väl bara det att 11 dagar utan snus för mig är bra. Oddsen för det skulle ge tillbaka insatsen många gånger om. Jag är dock tillräckligt gammal och klok för att förstå att jag inte får bli mallig och styv i korken. Tro nu inte enda risken kommer med ev fylla på nyårsafton. Lika hög är risken för återfall en stilla dag på havet, efter den där lite fina middagen, den där situationen då man behöver vara lite extra koncentrerad el vilken banal vardagssituation som helst egentligen.
För kännedom har jag blivit beroende av (hushålls-) papper istället. Favortitmärket är Torky (Serla är lite för mjukt och mesigt). Tuggas till lagom stora bollar och rullas med fördel därefter i cayennepeppar. Rena hälsokuren skall det vara. Möjligen fimpar jag även det beroendet efter nyår.
Vad händer efter nyår? Då kanske det är bättre att trots allt köra på någon månad till för du byter jobb/blir förkyld/tappar plånboken/etc/etc/etc. Det är som någon vis person skrivit här i formumet: “Det finns ingen dålig dag att sluta snusa”. Däremot det jag själv ofta hävdat är att om inte motivationen och framför allt, viljan att sluta inte finns, då är det hopplöst.