Heja Hanna100!! Alldeles snart borde den värsta abstinensen släppa, kanske redan idag. Känn dig stolt över dig själv!! Detta kommer du fixa galant!
I går var det så nära, så nära att jag gav upp. Men det gjorde jag inte. Och idag känns det lite bättre. Vågar knappt tro det. Suget är där och det är fortfarande starkt. Men det är inte lika starkt som det var i går. Och jag känner mig på lite bättre humör. Kanske vänder det nu?
Tack för peppen Fallera. Nu kämpar vi vidare!!
Du gör ett kanonjobb. Om en eller ett par dagar är du igenom det värsta.
Idag känns det som sagt var lite bättre. Abstinensen är fortfarande jobbig, men jag ligger inte i fosterställning och gråter som jag gjorde dag 2 och 3. Tänk att ett gift kan vara så starkt! Jag hoppas verkligen att jag klarar det här. Det skulle betyda mycket för mig att lyckas med någonting. Känns som om de senaste åren i mitt liv mest varit en serie misslyckanden och jag vill verkligen vända den “trenden”. Klarar jag det här skulle mitt självförtroende få sig en välbehövlig skjuts i rätt riktning. Misslyckas jag vet jag inte vad jag gör 
Då är jag väl ett hopplöst fall, helt utan karaktär…
MÅSTE ALLTSÅ KLARA DET HÄR! MISSLYCKANDE ÄR INTE ETT ALTERNATIV!
Kämpa på, du har lika stor chans att klara det som vemsomhelst av oss andra här! 
Tror att det är bra om man försöker hitta morötter så viljan att lyckas blir större än rädslan att misslyckas. Försök hitta positiva målbilder och tänk att en dag ÄR du där!
Sen kan nog självförtroendet få en boost om man kan känna sig säker på att man verkligen bestämt sig. Så att hjärntvätta sig med varför man inte vill fortsätta snusa är nog bra också, om det kan hjälpa till att ta en ännu mer åt det hållet - att man verkligen inte vill gå tillbaka till snusen.
Kämpa på! Det blir lättare även om det känns som det går långsamt!
Fredag och snart har jag tagit mig igenom ytterligare en dag som snus- och nikotinfri. Känner mig långt ifrån i balans så är glad att jag inte har några sociala aktiviteter inbokade i helgen. Har inte känt mig lika handlingsförlamad och deprimerad idag som dag 2 och 3, men jag har inte varit på något solskenshumör direkt. Tänker på snus och cigaretter exakt hela tiden. Känslan är lite lik den när man är olyckligt kär har jag kommit fram till. Ska bli så skönt när abstinensens släpper och jag är fri. Längtar!!
Har bäddat ner mig i sängen och ser fram emot en paus från abstinensen. I morgon ska jag försöka komma igång med att röra på mig / träna. Hade ju tänkt börja med det redan dag ett som snus- och nikotinfri men den planen var ju helt orealistisk. Dag 1-3 var jag verkligen LAMSLAGEN av abstinens. Ont i hela kroppen, huvudvärk, en konstig smärta i ögonhålorna/runt ögonen, yrsel och kramper (ja, faktiskt) i magen. Dessutom sjönk humöret till långt under fryspunkt. Värst var det dag 2, då jag verkligen kände att allt saknar mening. Tror aldrig att jag känt mig så låg någonsin. Dag 3 var också FASANSFULL.
Idag (dag 4) har det som sagt var känts lite bättre. Yrseln och smärtorna i kroppen har avtagit och även om jag fortfarande känner mig väldigt deppig så känner jag också ett pyttelitet spirande hopp. Jag kanske, kanske kan lyckas bli fri från nikotinet.
En dag i taget!
Kunde inte somna i natt. Var vaken långt in på småtimmarna och mår därefter nu.
Dag 5 idag. Jag måste göra något åt att jag tänker i så negativa banor. Mina tankar är ett stort hinder för mig.
Jag märker att jag förväntar mig det värsta precis hela tiden.
Men jag är i alla fall fortfarande snus- och nikotinfri.
Nu kämpar vi på! En dag till!
Nej, fy och usch, VAD DETTA ÄR JOBBIGT! SUGET ÄR KONSTANT. Tänker inte på något annat än snus och cigaretter. Önskar att någon kunde söva ner mig och väcka mig om några månader!
MEN NÄR SKA DET GÅ ÖVER? DEN HÄR ABSTINENSEN ÄR DET VÄRSTA JAG VARIT MED OM! STÅÅÅÅÅRRRRR IIINNNNNTTTEEEE UUUUUUUUUUTTTT!!!
Kämpa på!! Ät lite godis och gå en promenad. Du kan klara det!
Jaha. Då var det dag sex. Huvudvärken är tillbaka och suget fortfarande konstant. Önskar att jag kunde ha en mer positiv attityd till det här och till resten av livet. Inser i alla fall att ingenting kommer att bli bättre om jag ger upp. Är bara så rädd för att jag ska svika mig själv och ta den “enkla” vägen. Har så svårt att SE mig själv som en snus- och rökfri person. Suck.
Vill du uppleva de senaste sex dagarna igen? Om inte, kämpa på!!! 
Kom igen hanna100, du är redan en snus- och rökfri person, grattis! Se på dig själv som någon som faktiskt klarade detta! Du är stark och duktig, precis som alla vi andra! Snart har det gått en vecka och det kommer bara bli bättre och bättre!
Drick mycket vatten och försök få frisk luft så mår du snart bättre och kan känna dig ännu stoltare!
Den enkla vägen är inte att börja med nikotin igen, du kommer inte känna dig nöjd som nikotinist, ta hand om dig själv och din kropp och låt den få må bra resten av livet utan nikotin.
Jag hejar på dig och tror att du snart kommer att må bättre! Många stora kramar!!
Tack Slutaren och Fallera, det känns lite bättre när man blir peppad
Och ja, det går nog framåt, även om processen känns minst sagt långsam och jag har svårt att lita på mig själv. Känns fortfarande osäkert om jag ska klara det här. Misslyckande har så att säga varit mitt andranamn de senaste åren
Har i alla fall gått en riktigt lång promenad idag. Sitter upp vid ett bord när jag skriver det här och ska strax ta en kopp kaffe på balkongen. Sen blir det meditation. Jag måste försöka börja tänka mer positivt, är trött på att se allt genom ett svart filter.
Och för mig är det här med att sluta snusa och röka ett av flera steg som jag hoppas att jag ska orka ta för att förändra mitt liv och bli en gladare person. Så det är bara att försöka stå ut med att abstinensen och ta sig igenom den här värsta perioden.
Tack igen för pepp! Är så glad att jag hittade det här forumet!
Måste säga att du gör helt rätt här, som skriver av dig hur det känns rent känslomässigt. Jag är imponerad!
Du om någon är värd att bli fri från snus och cigaretter. Jag kunde inte undgå att läsa din kamp, för jag har inte sett någon som är så öppen, tydlig och rak om, vilket helvete det är att sluta. Själv lyckades jag inte. Men jag hoppas verkligen att du gör det, för det du har skrivit av dig hittills är riktigt modigt och starkt. Och du kommer att ha stor nytta av det i framtiden.
Jag önskar Dig stort lycka till!
Sverker
Tack snälla Sverker! Jag försöker vara ärlig när jag skriver. Och jag tycker verkligen att det är overkligt svårt att sluta med nikotin. Men på ett sätt är det just det som får mig att inte ge upp. Jag vill inte vara beroende av ett så starkt gift som påverkar mig så mycket att jag känner dödslängtan när jag försöker bli fri från det
Känner mig som sagt var väldigt osäker på om jag ska klara det här. Kan nästan inte tänka på något annat än hur skönt det skulle kännas att få dricka en kopp kaffe och röka en cigarett på balkongen. Den tanken mal runt i mitt huvud hela tiden. Men innerst inne vill jag varken snusa eller röka.
p.s. Har du funderat på att försöka igen? Det sägs ju att chanserna att lyckas ökar för varje försök man gör?
Kväll dag 6. Fortfarande jobbigt det här. Tycker inte att suget har avtagit speciellt mycket. Det som har blivit bättre är yrseln, som har lagt sig och de konstiga smärtorna i kroppen och runt ögonen som har avtagit. Min inledande dödslängtan har väl mattats lite också, men dagens ljuspunkt är fortfarande när jag får gå och lägga mig och sova och får en paus från det hela.
I morgon ska jag jobba igen. Förstår inte hur det ska gå till. Koncentrationsförmågan och tålamodet är ju i botten. Och jag klarar inte minsta motgång just nu. Ja, ja, ett problem i taget. Kanske känns bättre i morgon efter en (förhoppningsvis) god natts sömn.
Tänk på hur det känns i nuläget, exakt så skrek kroppen under den tiden du matade in snus i munnen.
Och mår du såhär bara för att du inte får din dos nikotin, hur nyttigt är skiten egentligen för kroppen?
Kämpa på ett par dagar till så kommer allt bli bra mycket enklare än vad det är för tillfället!
Skitbra krigat!
En vecka idag. Dags att ta sig samman och att försöka göra någon nytta. Mår inget vidare så förstår inte hur det ska gå. Fortfarande abstinens. Hur lång tid tar det egentligen innan nikotinet försvinner ur kroppen? Har kollat runt lite och fått olika besked, allt ifrån 72 timmar till två-tre veckor.
Usch, har ärligt talat mest lust att dra täcket över huvudet och somna om. Och tror att jag ska ge efter för den tanken och sova en timme till.