Heja Dzan.
Att sömnen påverkas vid slutandet har flera upplevt.
Läs runt ibland tidigare dagböcker här på forumet.
Här finns en guld-gruva av erfarenheter.
Även dopaminets påverkan jag lovar allt finns där…
Det var min tröst när jag kämpade som mest med
snusmonstrets attacker.
Bra jobbat 
Ta hand om Dig/
Vante Ante
Tvärtom här… ABSOLUT inga sömnproblem… Sover mer än vanligt
Det är väldigt individuellt har jag förstått.
Jag hade en del problem första veckan men redan vecka två var det lights out i princip genast när jag la mig. Det har hållt i sig helt sedan dess.
Just detta är något av det jag värderar allra högst med mitt slutande, jag vaknar numera pigg och kry och inte trött och seg pga abstinens.
Dag 7
En vecka sedan jag slutade! Känns riktigt bra.
Har inga sömnproblem utan vaknar pigg och med mycket mer energi än förut, dessutom
vitare tänder och fri från mitt nikotinmissbruk. De senaste dagarna har jag haft ganska mycket abstinens,
men det har blivit bättre än det var de första 3-4 dagarna. Jag vet att jag har en lång resa kvar, men jag
är klar med att missbruka nikotin för alltid så försöker bara njuta av mitt snusfria liv.
Mitt nästa delmål får nog bli två veckor. Nu gäller det att inte släppa garden och få för sig att man skulle klara
en snus eller cigg. Det är skrämmande hur hjärnan och missbruket undermedvetet försöker få en att börja igen.
Nae nu är det bara kämpa vidare!
@Vante Anta. Jag följde ditt tips och läste bland gamla dagböcker inklusive din egen. Verkligen en guldgruva och hjälpsamt att se
var man bör se upp!
Dag 8- Substitut eller inte?
Träffade en kompis till mig förut idag, han har slutat snusa för 2-3 månader sen. Jag berättade att även jag slutat.
Han tog upp en snusdosa och la in en onico eller liknande under läppen, alltså nikotinfri snus. Han frågade senare om jag ville ha. Jag avböjde. Tänkte för mig själv hur otroligt dumt det är att köpa en dosa med påsar i och sedan ha under läppen.
Men nu på kvällen blev jag något djävulskt sugen på att köpa en Onico-dosa. Jag började dividera med mig själv på samma sätt som jag gjort förr när jag slutat och “bara ska ta EN prilla eller cigg” och sedan åkt dit igen. Jag tänker att jag aldrig någonsin kommer börja snusa eller röka igen, det känner jag verkligen. Men jag vill bara prova en onico.
Jag har ingen fysisk abstinens men den psykiska är brutal. Jag har ganska dålig impulskontroll och är jag sugen på något så köper jag oftast det. Men jag gick in här på slutasnusa och läste en gammal dagbok. Det var en kille som fortfarande använde onico, trots att han varit nikotinfri i två år. Jag tänkte sedan på min kompis som också använde onico efter 2-3 månader. Det måste också vara beroendeframkallande av bara satan, jag kommer säkert fastna på den kroken med om jag bara köper en dosa. En användare skrev att alla han kände som kört med onico förr eller senare åkt dit, det är trots allt ett försök av Swedish match att få en tillbaka till missbruket. Jag har klarat mig hittills utan något substitut, och då har jag ändå upplevt det värsta.
Just nu vill jag bara köpa en dosa, kan inte koncentrera mig, att knåpa ihop den här lilla texten var svårt. Jag får se hur jag gör. Kämpa kämpa!!
Uppdatering
Jag bestämde mig för att köpa en dosa Onico. Bara en dosa sen inget mer tänkte jag. Jackan åkte på och jag satte mig i bilen. Jag försökte övertyga mig själv att det var rätt beslut, eller snusdjävulen försökte, men någonstans kände jag att det inte var rätt. Jag startade bilen och började köra iväg. Bestämde mig för att ta en omväg för att få lite betänketid. Jag kom fram till att jag inte skulle köpa en dosa. Jo jag vet att det är nikotinfritt, men det är bara kolla på alla användare som snusar det år efter dom slutat med riktigt snus. Jag visste att om jag köpt en dosa skulle det varit ett stort steg mot att falla dit igen, och det tänker jag inte göra. Jag har bestämt mig för att sluta, och då får det gälla hundra procent, inga låtsassnus, inga festcigg. Det är slut nu.
Just nu känns det som ett misstag, snusdjävulen skriker att jag ska åka och köpa en dosa ändå, att det inte är farligt osv. Men innerst inne vet jag att jag tagit rätt beslut. Hoppas att mitt framtida jag kommer tacka mig.
Fan va gött att se!
När det var som allra värst för mig så åkte jag och köpte en dosa onico, tog nån snus men sen blev jag äcklad av vad jag höll på med så jag la in den i garderoben.
iochmed att sambon snusar och jag hade en onico i garderoben så var jag helt enkelt tvungen att stå ut genom ren vilja.
Detta tror jag är en av anledningarna idag att jag kan stå emot nikotin såppas lätt på fest m.m
Hade jag velat så hade jag bara nån meter till snusen.
Jag tror faktist min resa hade vart mycket svårare om ingen i min närhet snusade
Dag 11
Uppe i tvåsiffrigt nu, känns riktigt bra! Att klara tio dagar var ett litet mål jag hade.
Det rullar på bra annars tycker jag. När jag upplever saker som skulle kunna tolkas som abstinensbesvär försöker jag alltid ifrågasätta om det kan vara andra anledningar som ligger bakom, man vill inte ge nikotinmonstret för mycket credit. Jag har abstinens ibland, kommer som små attacker. Men det är bara ibland, första dagarna var det konstant, så det känns skönt att det bara blir bättre och bättre.
Träffade en vän förut idag, han röker ganska mycket. Vi brukar ofta ses och “ta en cigg ibland”. Detta är lite som en ursäkt för att sitta ute och prata skit. Detta var en av grejerna som jag trodde jag skulle sakna väldigt mycket när jag slutade. Men idag sågs vi ändå och “tog en cigg” utan att jag rökte. Helt ärligt så kände jag mig inte ens sugen. Det fanns inte som alternativ att jag skulle be om en, jag har ju slutat. Så det kändes mycket bra, hoppas dom tankarna håller i sig. För övrigt är jag väldigt glad att jag inte köpte Onico!
Annars är jag dessvärre förstoppad. Hundra procent säker på att detta har med att jag slutat snusa. Men det är okej, kroppen håller på att lära om sig, att fungera utan giftet nikotin. Hoppas dock att det släpper snart. Sen har jag gått upp 2-3 kg med sen jag slutade, men för mig personligen gör det ingenting.
Nästa mål är två veckor, så det är bara köra på och njuta av mitt nya snusfria liv. Kämpa på ni andra!
@elKA. Tror absolut att det kan stämma, det gör en mentalt stark. Det upplever jag har gjort mig starkare när jag varit med vänner som snusar/röker och man har stått emot även fast man varit berusad eller liknande.
Två veckor
Två veckor sedan jag slutade, känner mig stolt! Nu när jag fått tillbaka mitt luktsinne så känner jag hur starkt snus luktar. Kan känna doften när någon öppnar en dosa på två meters avstånd. Måste dock säga att jag tycker det luktar gott, vilket är lite märkligt då i princip alla jag träffat som aldrig snusat tycker det luktar äckligt.
Bara tuffa på, inte släppa garden och nå tre veckor!
Dag 15
Har blivit av med mina darrande händer. Har väldigt länge haft skakiga händer vilket jag trott berott på ärftlighet, men efter en snabb googling och icke-darrande händer så verkar det som det till stor del har haft med nikotinet att göra. Ännu en fördel med att ha slutat!
Samma iakttagelse som jag gjorde Dzan. Jag var helt säker på att mina darrande händer var en del av mig och att det alltid varit så. Det hela hade faktiskt utvecklats sig till en form av social fobi eller s.k. kaffekoppsneuros. Jag hade stundtals väldigt stora problem att äta bland människor, så illa skakade mina händer och det kändes att det bara blev värre ju mera jag tänkte över det.
Redan efter några få dagar kunde jag märka att det i princip försvann helt, efter en vecka har jag aldrig behövt tänka över det längre.
Hokus pokus
Dag 18
All fysisk abstinens är i princip borta. Fortfarande inte bra i magen men det börjar lätta. Fått tillbaka mer av mitt luktsinne, otroligt att känna dofter som man inte känt på nästan tio år. Samma med de darrande händerna, man glömmer bort hur livet var innan man började med nikotinet. Sover för övrigt mycket bättre, och vaknar piggare.
Det händer att jag får impulstankar om att jag bara ska gå och köpa en dosa. Det är omöjligt för nikotinmonstret att motivera logiskt varför jag skulle köpa en dosa, därför får jag som impulser att “jag bara borde köpa en General, inte tänka så mycket, bara göra det”. Viftar dock bort dessa tankar rätt lätt. Annars är det bara fortsätta, kommer inte att ge mig.
Tre veckor!
Känns grymt, visst jag hade bestämt mig för att sluta men märker att jag är lite förvånad över att ha klarat mig till tre veckor. Ångrar inte mitt beslut för en sekund och vill aldrig börja igen så det är bara fortsätta kriga. Helt klart mycket lättare nu än det var första veckan. Har fortfarande lite problem med magen och bristen på dopamin gör sig kännbart ibland, men kroppen är nu i en fas där den lär sig att leva utan niktoin. Några fördelar annars
-Vitare tänder
-Behöver inte oroa mig för tandlossning/samt tandköttet fräter inte sönder
-Slipper vara slav till nikotinet och tänka på det hela tiden. Börjar märka hur stor del av ens liv det varit
-Sparar pengar som jag kan använda till bättre saker
-Somnar lättare, vaknar piggare och är piggare
-Bättre luktsinne
-Inga darrande händer längre
-stor boost till självkontrollen
-slipper snusfläckar på kudden
-bättre andedräkt
Med mera.
Nu är siktet inställt på fyra veckor och sedan en månad. Bara fortsätta på den inslagna vägen.
Kämpa ni andra!
Det är en riktigt skön känsla att vara fri, även om det inte vart så jätte länge.
Längtar till att kunna fira 1 år.
1 månad
Känns riktigt grymt att jag nu varit nikotinfri i en månad! Det har varit en lång kamp men känns ändå som att tiden gått fort.
Har äntligen blivit bra i magen igen, led länge av förstoppning men nu är ordningen återställd. Tänker mycket mindre på snus, även om jag gör det varje dag. Har även börjat inse mer och mer hur mycket jag tänkte på snus när jag var snusare. Det var konstant, fingrarna längs byxorna för att känna att snusdosan var med, det konstanta planerande av att fylla på med nya dosor, mer snus under läppen. Jag kunde aldrig slappna av helt när jag var utan snus. Minns när jag var på semester i somras och glömde ta med dosan till stranden, kunde inte njuta när dosan inte var med. Så var det alltid, dosan var tvungen att vara i närheten hela tiden, samma rum, inom räckhåll. Skönt att äntligen vara fri.
Tänker fortfarande på snus dagligen, men mycket mindre. Ser fram emot när det går en hel dag utan att jag har en tanke på snus, för jag vet att den dagen kommer. Suget slår till då och då, framförallt när man är kring människor som snusar eller röker. Ibland känner jag inget sug alls, men ibland får jag ett starkt begär och börjar överväga om jag kanske skulle klara en, eller ta några bloss bara, det borde gå. Men jag kommer alltid fram till det enda rätta svaret, och det är att inte en enda prilla eller ett enda bloss funkar.
Hade för övrigt en dröm där jag tog en snus, men inget hände så jag tog en till, kände inget så jag tog en cigarett och insåg genast att jag var fast i mitt nikotinberoende igen och blev förkrossad. Även om det bara var en dröm så är jag säker på att det är så jag skulle känna i verkligheten, så jag försöker bära med mig det när suget kommer.
Jag har mitt mål att klara hundra dagar, det är långt kvar men jag sneglar på det i horisonten. Så det är bara fortsätta. Mål tills på söndag får bli att försöka tänka mindre på snus och träna mer. Kämpa kämpa
Dag 34
Motivationen börjar vackla lite. Jag vill absolut inte börja igen, men jag skulle vilja ta en snus, eller en cigg, bara en. Men jag vet att det inte funkar så, tar man en så är man fast. Alla fördelar som kom när jag slutade började bli vardagliga, man glömmer bort hur hårt man kämpat och alla fördelar tas för givet. Jag måste påminna mig själv om varför jag slutade från början och att det är ett missbruk det handlar om. Får ta och läsa om “Äntligen icke-rökare” av Allan Carr och rida ut den här stormen. Ska på fest ikväll och är då lite orolig att jag ska tappa omdömet och ta en snus eller cigg. Nae nu tar jag och rider ut den här lilla stormen. Fem veckor nikotinfri imorgon !
Dag 35
Gårdagen var inga problem. När jag var på festen fanns inget sug efter nikotin alls, trots att jag blev erbjuden flera gånger tackade jag nej som en reflex, jag är ju varken snusare eller rökare längre. Så det kändes riktigt bra, för varje hinder som jag klarar så känner jag mig starkare i min resa.
Annars så är det fem veckor sen jag slutade idag! Dagarna rullar på. Kämpa ni andra!
Dag 37
Väldigt starkt sug under hela gårdagen. De sista dagarna har jag haft ett ökat sug, men att ta steget att börja igen blir bara större och större för varje dag som går i mitt snusfria liv. Men jag får inte släppa garden när suget dyker upp. Jag måste påminna mig själv om varför jag slutat och hur skönt det faktiskt är. Idag är det inga problem hittills, så det är bara köra på som vanligt.
Du kommer närmare 40 dgr vart efter tiden går.
Bra med STOR beslutsamhet & envishet.
Håll i det ger resultat Dzan.
Kriga vidare med stolthet & ett stort leende.
Allt gott/
Vante Ante
Dag 41
Tackar för peppen Vante Ante, vips så var jag förbi fyrtio dagar! Tack vare forumet så vet jag att det nu förmodligen väntar en stor svacka. Många skriver om att de fallit tillbaka runt 40 dagar och att just mellan 40-50 dagar är en tung period där dopaminnivåerna är som lägst. Så jag är inställd på att kriga och har nu siktet mot femtio dagar!