Grattis till fyra månader, Iceman! Upplever också väldiga hälsofördelar. Känner mig piggare i största allmänhet, somnar fortare och framförallt är det skönt att slippa svidande tandkött. Men det allra skönaste är nog att vara FRI.
Stort jobbat, Iceman. Sköt om dig.
Heja & Grattiz!
Bra kämpat Iceman.
Jag är ofta här hos “din dagbok” & läser.
När det är lite trögt trist eller bara
något jag vill lära mig i denna resa.
Jag har gjort den en gång tidigare och föll
dit på att prova “bara en enda”
Så när jag fick chansen att ta steget.Som
jag skulle gjort för länge sedan så gjorde jag det.
Och nu är jag här.
Allt gott/
Vante Ante
Dag 128. Snusmonstret har gömt sig och det går ganska lätt. Ett lätt snussug eller något som “saknas” finns där ibland. Men det är inget jag behöver bry mig om. Det finns två stora faror kvar.
Nu ska jag utomlands några dagar i jobbet. Så skönt att slippa tänka på att ta med snus. På hemvägen ska jag räcka ut tungan åt Pressbyrån på Arlanda. Där jag så många gånger fallit dit efter långa ofrivilliga snusuppehåll.
Starkt jobbat iceman!
Även jag har varit inne och läst genom din resa ett par ggr. Grymt imponerad och glad du delat med dig åt oss andra.
Instämmer i allt du skriver iceman. Privata svårigheter är ingen anledning alls att börja igen, tvärtom du kommer att få mer ångest.
Snusmonstret kommer alltid med “bra” argument, till att få oss att börja igen. Black swan - ursäkter som passar på när du känner dig vek. Då är han framme - men det har han inget för - vi är starkare.
Själv är jag fortfarande lite “snurrig” i skallen. Men det får bra!
Grattis till 128 dagar! Vi fixar det här tillsammans.
Dag 133. Tillbaka från min utlandsresa. Fick nöjet att med ett leende kunna räcka ut tungan åt Pressbyrån på Arlanda. Där jag åkt dit så många gånger tidigare. En härlig känsla.
Att sluta snusa gör man av olika skäl. I mitt fall var det hälsoskäl och att jag vill vara fri från nervgiftet som var de viktigaste faktorerna. Tekniken hur jag slutade finns beskriven i min dagbok.
När man väl slutat snusa så kommer utmaningen att inte börja igen. I mitt fall så måste jag hålla upp MOTIVATIONEN. Aldrig glömma bort varför jag slutade samt de plågor som “sluta snusa kampen” inneburit. För mig har KUNSKAP varit en viktig motivationsfaktor. Dels kunskap om tekniken att sluta på bästa sätt (veteranernas dagböcker är en bra källa här) men även kunskap om hälsorisker.
Att sluta snusa har för mig och många andra veteraner här inneburit en nystart i livet. Sundare leverne med motion och bra kost, bättre sömn, bättre självförtroende. Att lyckas sluta snusa är i sig mycket bra för självförtroendet. Du blir lugnare, vackrare och får ett stabilare psyke. “Vackrare” kan låta som en inbillad floskel men skönhet kommer inifrån och när du mår bättre blir du “vackrare”. Jag har fått flera positiva kommentarer om detta och varför inte ta till sig dem?
Jag har vunnit över snusmonstret och är FRI. Snusmonstret ägde tidigare min hjärna och styrde mitt beteende på ett Stasi-liknande sätt. Fick jag tidigare inte mitt snus så blev det panik. Idag är jag FRI.
Grattis iceman!
Fantastisk resa du gjort och jag har läst genom din dagbok flera gånger.
44år som snusare och dag 133 kommer konstaterandet “Idag är jag FRI.”
När jag har haft det motigt har jag ofta kikat var i resan du befunnit dig vid samma antalet dagar jag har klarat av. Jag har själv känt att jag efter kanondagar fortfarande får oförklarliga svackor. Ta exvis idag, trodde 40dgrs krisen var förbi och nästan hoppades på bara en enda lång fade out fas. Tyvärr har man ändå lyckats pricka in en riktigt skitdag där snusmonstret bråkat ordentligt.
När kände du att det började släppa mer och mer?
Jag kan “lyckligtvis” se att även du körde berg- o dalbana ännu kring dag 55. Det är inte speciellt kul att varva kanondagar med riktigt eländiga dagar så långt inne i resan.
Dag 137. Munintrollet: Runt dag 90 började det släppa på allvar. Fortfarande kan jag ibland känna ett sug och tänka “Äh ta en bara - vad spelar det för roll - det klarar du”. Kände så i morse efter kaffet. Det är bara snusmonstret som försöker lura mig. Suget det släpper mycket snabbt (på några minuter). Jag väntar ut det bara och har ingen tanke på att ge upp.
Efter dag 90 har jag inte fått några riktigt svåra attacker. Före dag 90 kunde jag få enstaka 1-3 dagars attacker då jag nästan tänkte på snus hela tiden. Men efter dag 50 började den grå vardagen försvinna. Livet blev lättare. Sen går det alltid upp och ner vare sig du snusar eller inte.
Förklaringen till dippen runt 40 dagar är att dopaminnivåerna är som lägst. Vardagen blir tråkigt grå då. Sen stiger dopaminnivåerna sakta när kroppen lär sig att hantera det utan snus.
Du är med 45 dagar halvvägs till att bli FRI så kämpa på. Det värsta är redan avklarat. Riktigt FRI blir man aldrig. Det gäller att tänka på att man är en nykter nikotinist. Aldrig, aldrig testa bara en.
Dag 140. Inte så mycket nytt och spännande att berätta. Dagarna rullar på. Inga snusattacker och det lilla suget som dyker upp ibland är lätt att hantera.
En anledning till att jag skriver här att dela med mig av mina erfarenheter. Jag har fått mycket kunskap av andra veteraner. Sen läser jag min egen dagbok någon gång ibland. Då påminns jag om det jag glömt eller förtränger nu. Den jobbiga psykiska kampen mot snusmonstret som varade i tre månader. Ska aldrig glömma hur jobbigt det var speciellt de första två månaderna. Sett bakåt var den fysiska abstinensen lättare att hantera än den psykiska.
Även om det inte händer mycket, så är det bra att skriva ändå. Jag tycker att den psykiska jobbiga kampen redan har börjat, de första dagarna är ingenting jämfört med det här när man befinner sig i ett igemansland. Och snusmonstret plågar mig dagligen med sina 4-5 stötar. Ständigt låg i humöret, bara väntar på att det ska hända något så att jag får lusten tillbaka. Påfrestande att känna sig så här, att sluta snusa måste vara jobbigare än att sluta röka (jag har inte heller rökt) det positiva är väl att man får saker gjorda som man struntade blankt i som snusare. Likafullt så är det jobbigt. Din dagbok är värdefull hämtar en del kraft ur den.
Trevlig tisdag!
du har fått mig att ta steget ska dock vänta till vecka 43 vill inte vara hispig och nojig v 42 under älgjakten sen ska det bli av har snusat sedan 20 år tillbaka och dess innan rökat i 23 år så nu j…r ska det ske
Falmo53: Bra beslut. Nej älgjakten är nog inte bra tid att sluta snusa.
Tips! Tag en vanlig vecka, börja sluta på fredag och var för dig själv lördag, söndag när det är som värst. Eller börja på en måndag och se till att du inte är pressad på jobbet den veckan. Varna nära och kära innan att du kan få lite dåligt humör ibland. Var beredd på att sova lite dåligt första veckan. Jag rekommenderar cold turkey men det är upp till var och en.
Det går om man vill!
Helvete. Helvete, helvete. Har hållt upp i 52 timmar nu. Vill bara gråta, Orkar knappt ta mig för något. Skall ta mig till jobbet imorgon. Känner mig som en junky som behöver något lugnande.
Samtidigt som jag känner mig så j-kl otacksam som har det så bra, jag är frisk, två fina friska barn som jag vill vara en förebilder men som jag just nu bara kinte orkar ta mig för något. Blir det bättre
Anna43: Du är på dag 3 nu och det är som värst. Du mår pyton, sömnen är störd, huvud känns som fylld med lim, du är orolig och du bara tänker på snus. Håll ut 1-2 dagar till så släpper den fysiska abstinensen snabbt. Blir tungt på jobbet i morgon men du är inte sjuk. Ofta bra att tänka på något annat än snus.
Du är stark som klarat det så här långt. Kör på så blir det snart bättre. Du kan klara det! Tänk vad mycket bättre du kommer att må sen och alla pengar du kommer att spara. Och vilken bra förebild du blir för barnen.
Påminner om akuten på sjukhuset hos dig 
Tack, underbart att läsa ditt mail, känns lättare.
Ich sedan din kommentar Sverker som pricken över iet sådan brast ut i skratt. Ja det konstiga är ju att man har ju skrattat ändå dessa dagar. Kanske inte idag förrän jag läste era mail. Kram
@Anna43: Humor och skratt är ett utmärkt sätt minska plågan. “Du mår som du tänker” säger psykologerna. Tänk positivt, var glad för det du har så blir livet utan snus ännu bättre. För nu har du börjat en resa som kommer att förändra ditt liv positivt på många plan. Kanske svårt att förstå i detta läge du befinner dig i nu men vänta ett par månader så kommer du att se det. Om du fortsätter att låta bli nervgiftet nikotin.
Lycka till!
Humor är viktigt och att kunna skratta åt eländet ibland, när man är på det humöret. Att ha en positiv grundinställning och inte tro att tillvaron rasar sönder och samman, för att man slutar snusa är ett stort plus.@Anna 43 Lycka till! Du klarar det här. 
Dag 149. Snart 5 månader. Har hamnat i den “grå vardagen” igen. Men denna gång har jag inget sug att lösa det med en snus. Tror inte ens “grå vardagen” har med snus att göra denna gång. Så livet går upp och ner, med snus och utan snus. Lätt att skylla allt på snuset (eller brist på) när man slutar. Men ibland stämmer det inte.
Kul att läsa att det fortfarande går så bra för dig. Fint också att du håller i som stöd och inspo åt nya slutasnusakollegor. Du är verkligen en inspiratör!