Slutat!

Har missbrukat nikotin i 30 år. De sista åren 1,5 dosa portion/dygn. I slutet av januari i år fick det räcka. Har haft det för jävligt ,där det enda som skänkt mig lindring är träning samt att läsa här.
Fortfarande ett sjöslag inombords, känns som jag har en vildkatt i bröstet 4-5 timmar per dag. Trodde väl att det skulle ha lättat mer efter 80 dagar utan nikotin. Kört cold turkey, inga substitut, inget ingefära eller papper under läppen heller. Känns just nu hemskt men skall inte återvända till snus. Vet att jag har snusat färdigt i livet.

Är så less på snustrollet nu, monstret har varit extra aktivt och slitit i min kropp hela dagen. Inte ens nästan 2 timmar löpning skänkte mig lindring. Domningar i läppen och känsla av en boaorm som kramar över bröstkorg och hals. Vedervärdigt.

Fick några timmars sömn. De flesta mornar har varit bra sedan jag slutat. Dock inte denna. Tar en löptur för att se om det hjälper.

Det blir mycket bättre med tiden, och fysisk aktivitet är det bästa botemedlet mot nikotinmonstret!
Tänk igenom vad som är viktigast i livet för just dig.

Du ska se att det här går bra. Har jag klarat 9 månader utan snus och nikotin, så kan du göra det också.

Se till att du får lugn och ro.

Lättade lite efter 2mils löpning. Men denna vecka är inte kul. Trollet bråkar och river i mig, läppen är domnad. Men jag ger mig inte.

Tack inkognito! Trodde runt 70 dagar att det vänt men nu känns det väldigt illa igen. Men många veteraner säger ju att vid 90-100 dagar kan det lätta. Tyvärr har jag ju även läst skräckexempel som verkar ha haft en fruktansvärd strid i flera år, för att sedan börja snusa igen.

Verkar tyvärr inte bli lättare idag. En del bättre dagar dyker trollet upp först på eftermiddagen. Nu var den på plats minuter efter jag vaknat. Vilken kamp det är, fortfarande efter 82 dagar är denna strid nästan det enda som upptar min vakna tid. Men skall ta mig igenom denna dag också. Får se om trollet orkar hänga fast om jag springer backintervaller?

Träning verkar inte hjälpa mig längre. Känns fruktansvärt tungt nu. Vill bara få uppleva en stund utan det glödgade spettet trollet kört in i bröstet.

Hallå Doktorn,
Du har det tufft, men bit ihop för satan! Du skulle kunna tänka så här:
Du har genomlidit 83 dagar, drar du igång igen har det varit i onödan. En nedförsbacke efter 100 dagar är en klassiker o den gällde för mig. Men efter 6 mån skulle jag säga att du vet huruvida det här med snusfri är “värt det”. Du kommer inte var symptomfri efter 6 månader, men du kommer kunna göra en korrekt bedömning av för/nackdelar.

För en redan frälst skulle jag säga att det nog alltid är värt det. Rent krasst handlar det om en drog som måste ur systemet (fysiskt, men framför allt mentalt).

Tack dostovei! Trollet har nästan mirakulöst dragit sig tillbaka , han kommer ju givetvis tillbaka men just nu känns det okey. Det är märkligt med trollets härjningar, jag minns liksom aldrig att det blir bättre. Varje gång suget biter tag i mig tror jag att det kommer att kännas så illa för evigt.

Heja doktorsnus73

Om du läst runt kanske du sett att 90-100 dgr tar det
för hjärnan att vänja sig koppla om. Det tar tid och
du är precis där. Men har du snusat i 30 år så är
84 dagar snusfria Ja du fattar nog själv?

Träna inte sönder kroppen sysselsätt Dig på alla
sätt och vis.
Hjälp kroppen drick vatten rensa ut.

Jag hade själv en monster attack nu i påskhelgen.

Lycka till/
Vante Ante

Tack Vante Ante! Du har verkligen hjälpt mig i min resa. Tog det lite lugnt med träningen idag. Att sluta snusa är ju inget 800 m lopp utan ett marathon.
Vilket fruktansvärt monster nikotinet är, obehagligt att du fortfarande efter 1400 dagar kan bli utmanad.

Idag känns livet bra, munnen ren, kaffet smakar fantastiskt och jag är ledig!

ÅÅÅÅÅHH är så härligt då man vaknar med ny energi och ny tankegång. Njut av dagen doktorsnus73.

Den numera välbekanta känslan av glödande kolbit i halsen är tillbaka. Har funnits där några timmar.Trist och onödigt av trollet, kommer ju givetvis inte ge upp för detta.

Gick o lyfte lite skrot på gymmet. Trollet försvann med svansen mellan benen redan vid uppvärmningen. Vill ju gärna tro att de kilo jag gått upp är muskler efter all träning men det tråkiga gubbfläsket talar sanning. Var sak har sin tid. Efter 100 dagar slutar jag överäta och skalar av det nyförvärvade fettet.
Rätt stolt över att detta har gått! Trodde aldrig att jag skulle klara en dag utan snus och närmar mig nu tre månader.

“Känslan av glödande kolbit i halsen” är något som jag känner igen, pirrigt. Vi är på ungefär samma plats i vår resa, själv tycker jag det blev mycket lättare efter ca. 80/85 dagar (mellan 40 och 70 var jättejobbigt).
Bra att gymmet hjälper, kämpa på!

Trollet har gnagt i mig sedan lunch. Kroppen känns sliten så kan nog inte träna idag . Får väl bita ihop ,kanske en promenad o lite frisk luft kan driva bort nikotintrollet? Får prova det

Morgonen är nästan alltid fantastisk numer. Vaknar energifylld. En kort sekund av snustanke. Kaffe. Kontemplation i ensamhet. Dag för dag tar jag mig fram mot frihet från missbruk.

Kämpa på doktorn, jag hade det också riktigt jobbigt när jag närmade mig 3 månader. Sen börjar det släppa sakta men säkert.
För mig började det släppa mest på det sättet att de riktigt tunga dagarna blev färre och färre och att de väldigt sällan kom flera på rad längre. Du kommer att ha massvis med bra dagar framför dig de nästa månaderna fast det kommer enstaka skitdagar ännu.

Små delmål gör resan lättare, 3 månader, 100 dagar sen när du kommer upp mot halvåret och 200 dagar kan du märkligt nog vid läggdags komma på att du glömt snus för en hel dag… Om jag minns rätt tror jag det tog upp till 8-9 månader för mig innan första sådana dagen kom, för många andra kan det ske långt tidigare. Jag saknade aldrig snuset, men det låg och malde på i det undermedvetna som en ful tatuering man har svårt att bli av med.

Nu snart 4 år efter att jag slutat dyker fortfarande snustankar upp, men väldigt sällan. Väldigt ofta så är jag en snusare ännu i mina drömmar, jag har lössnus under läppen som runnit ut och jag har svårt att lägga ut den på ett förnuftigt sätt. Senast jag hade en sådan dröm var bara ett fåtal dagar sedan. Ärren efter mitt 20 års kraftiga missbruk ligger djupt, de finns kvar men det stör mig inte längre.

Du klarar av detta, kör på :slight_smile: