Jag har vid flera tillfällen haft uppehåll från snusandet men alltid fallit tillbaka efter någon månad. I flera år har jag gått runt och “hållt på och slutat” i mitt huvud. Den här gången måste det vara på riktigt.
Jag testar därför också nu att skapa en dagbok här efter att ha blivit taggad av alla er som lyckats sluta på riktigt. Nu tar jag rygg på er. Är inne på dag 7 nu, slutade cold turkey. Jag har varit grinig och extremt sugen på snus under veckan. Det värstavärsta börjar lägga sig. Men det är nu det svåra börjar- snustrollet lurar alltid runt hörnet. Mer träning och ingen alkohol ska ta mig igenom de första månaderna. Det ska gå den här gången, nu kör vi!
Din historia påminner mycket om min egen, dvs, ett antal “halvhjärtade” försök att sluta samt ständiga tankar på att faktiskt sluta. Jag gör också en cold turkey och är inne på dag 19. Jag tycker träningen hjälper extremt mycket verkligen och det här forumet är så jävla bra! Läs dagböcker från andra, ta tips, skriv av dig osv. Man känner sig inte ensam och det finns många lyckade resor att läsa om.
Du vet säkert vad som väntar från tidigare försök men efter 15 dagar tycker jag det börjar gå lättare så kämpa på! Dessutom måste den mest självklara frågan (vill du sluta snusa?) ha ett tydligt och övertygat svar i form av ett “JA” med stora bokstäver. Själv har jag inte riktigt velat tidigare men nu har jag bestämt att det är slut med snus för min del.
9 dagar nu! Helgen har varit de lättaste dagarna hittills efter en tuff fredag. Då satt jag hemma själv med en tenta hela dagen och kom tillbaka till tanken att jag skulle koncentrera mig bättre med snus (=jag klarar ingenting utan snus). Men jag var förberedd och det var inte nära att jag gick och köpte mig en dosa. Och det gick ju bra! jag fick den gjord, och efter det har det varit nerförsbacke under helgen och jag känner att humöret börjar bli mer stabilt.
Ny vecka och jag tar det dag för dag nu. Beslutet att sluta känns fortfarande självklart och jag minns fortfarande de negativa konsekvenserna av snuset. Det läskiga är när det börjar försvinna. Jag saknar inte abstinensen på morgonen, huvudvärken på eftermiddagen efter för mycket snus, det eviga plågandet med att börja och sluta snusa, sömnryckningarna på kvällarna, sårigt tandkött.
Lättare dagar på sistone. Drömmer fortfarande mycket om snus och det tar upp mycket tankar fortfarande. Känner mig dock stark och är taggad på att få räkna dagar i snabb takt nu. Snart 2 veckor!
Igår var det kämpigare. Var ute och drack öl på kvällen och många snusdosor åkte fram på bordet bland de jag var ute med. Jag höll mig till alkoholfri öl, och det ska jag nog fortsätta med ett tag till i de sammanhangen. Det hjälpte mig mycket- men det var lite kämpigt ändå. Det var svårt att släppa tanken på snuset- även om det inte var nära att ta en just igår så kom känlsan tillbaka med att det vore sorgligt att vara utan i resten av mitt liv.
Idag vaknade jag upp stolt. Jag klarade mig och har idag inte haft alls lika jobbiga tankar kring snus. Samlat kraft genom att läsa lite gamla trådar här inne. Tror det kommer bli avgörande den här gången att läsa andras historier och dessutom dela sin egen. Jag vill inte bli en av de trådar som dör efter sida 2 med ett återfall. Det gör himla ont i mig att se andra falla dit- lika glad och motiverad blir jag av att se de som faktiskt kommit över de jobbiga krönen och kommit ur beroendet.
En skillnad mot tidigare misslyckade förslag att sluta med snus är att jag ser på mitt snusande på ett annat sätt. Dels att jag faktiskt ser det som ett missbruk denna gången, mycket eftersom jag varje gång jag börjat smussla för mig själv och mina vänner känt mig lite pundig.
Och tidigare gånger jag slutat har jag nog släppt garden lite för snabb och rätt snabbt efter det tagit en snus av en vän. Nu ser jag det mer som att jag kanske aldrig kommer bli HELT fri från snus, och att det är okej. Jag kommer helt enkelt prioritera tillfrisknandet mer den här gången eftersom jag ser mitt snusande mer som ett missbruk.
…och det är ett missbruk. All form av snusning eller rökning är väl i och för sig någon form av missbruk men personligen anser jag att jag inte ens kunde snusa “vanligt” utan att jag faktiskt missbrukade snus. Jag tog inte en snus när jag var sugen, vid speciella tillfällen etc. Jag snusade exakt hela tiden av min vakna tid. Om jag inte hade snus inne kände jag mig naken. Om jag inte såg eller kände den klassiska “ringen” på byxfickan blev jag nervös. Jag blev nästan kallsvettig när jag inte hittade min dosa vilket ledde mig till att alltid ha minst en stock hemma. Det kallar jag missbruk på hög nivå. Alltså, där faktiskt snuset styr vardagen helt och hållet.
Så fortsätt se det som ett missbruk för det är precis vad det är!
Ja HELT fria lär vi aldrig bli… Däremot tror och hoppas jag på att man kan komma så långt att sluta helt och hålla uppe massor av år samt att när suget faller på kunna stå emot och vifta bort den känslan. Tanken på snus kommer nog alltid att finnas trots att man kanske t.o.m glömmer både smaken, känslan och “ruset” av den.
En rätt tung helg med mycket snustankar och abstinens. Har under helgen omgett mig snusande personer, och framförallt personer som snusat starka varianter av Lyft har påverkat mig. Det är den snusen jag tänker mest på, och den grymt starka nikotinkicken de ger. Jag tog under helgen några nikotin- och tobaksfria Onico av en annan vän som slutat. Det kändes lite som ett nederlag i stunden faktiskt, men jag väljer nu att istället fokusera på att jag klarade att hålla mig undan från nikotinet.
Jag är stolt att jag höll undan, och ser nu fram emot en ny vecka med nya tag där jag hoppas få räkna in några lättare dagar. Jag är fortfarande övertygad om att det här är gången vi kommer lyckas sluta. Det är svårt att få ett bättre tillfälle än att vi nu faktiskt är flera stycken som slutar ungefär samtidigt här på forumet. Grymma är ni!
Håll i nu Slutsnusarn och fall inte för den där “minutkicken” som du pratar om. Du vet ju själv att det handlar just om en väldigt tillfällig kick där du matar din hjärna med gift. När du tar den andra så är det fortfarande en bra kick men tredje och fjärde sämre. Femte och sjätte funderar man inte över och sjunde, åttonde, nionde, tionde, ja det är här man börjar fundera över varför i helvete man började med skiten igen!
Jag kan också lova dig att om du skulle börja igen så möts vi här i forumet igen om ca 8 år där du skriver att du varit snusfri i EN dag och vi andra att vi varit fria i ca 3000 dagar. Det var nämligen exakt det som hände mig för 29 dagar sen och det var väldigt tung läsning, tro mig.
Nu låter det inte som att du är nära men jag tror du måste försöka tvätta bort snusromantiken och förhärligandet av “niktonkickar” och istället tänka på missbruket och nackdelarna som följer med.
De senaste dagarna har rullat på bra och jag inser att jag tänker mindre och mindre ofta på snus. Däremot kommer det starka snuget SNABBT tillbaka så fort jag känner mig lite stressad eller hotad på annat sätt. Den instinktiva känslan av att se snuset som en snuttefilt finns kvar.
Hög igenkänning på ditt inlägg. Stress är det värsta, speciellt jobbrelaterad stress. Men för varje dag som går… Du är snart på EN MÅNAD utan snus! Fira!
Har under helgen omgett mig med en hel del snusare och det har känts riktigt bra. Jag kände mig äcklad av snusdoften och fastnade inte i tanken om att det vore “gott med en snus” som jag lätt gjort vid tidigare försök att sluta. Och som till slut lett till att jag snyltat en snus. Jag är inte klar än. Men det känns så grymt skönt att ha fått räkna in en månad nu. Och jag känner mig säker på att det faktiskt är slutsnusat för mig den här gången. Vinsterna är så stora redan nu. Nu gäller det att fortsätta skapa nya positiva snusfria minnen och fortsätta hålla garden uppe, för än är snussuget inte borta i alla lägen.
Nästa mål: 50 dagar. Det är där någonstans jag fallit tillbaka tidigare.
Nu har vi den värsta tiden förbi! Vissa pratar om tuffa dagar fram till dag 90 men jag säger Bring it. Dom värsta dagarna är definitivt över så grattis till oss. Inget är värre än första veckan och den är förbi med råge.
Härligt att du klarar att hänga med dom snusande polarna också.
