Tiden är inne

Så har jag gjort, tänkt tanken ut hela vägen. Tycker att det har hjälpt mig iaf, kanske för tidigt för dig att göra det ännu. Kämpa på bara så kommer belöningen, till slut.

Nej, nu känner jag mig rätt klar med både snus och slutasnusa-forum. Jag tänker (knappt) på snus längre. Det är när jag dricker och under vissa fall på dagarna men det är nu faktiskt snarare sällan än ofta numera. Det kan i och för sig vara så att jag har en väldigt bra dag - vad vet jag - men faktiskt så bubblar tanken “mission complete” upp i huvudet. Kanske får jag äta upp dom orden? Kanske så snart som inom några dagar, vem vet…

Likväl, det är nu dags att lämna forumet (åtminstone för en lång tid). Det har hjälpt mig mycket faktiskt, speciellt i början. Det fanns faktiskt tillfällen då jag ville börja igen men då jag tro det eller ej kände att jag hade “svikit” Er här på forumet och känt mig som en lögnare.

Min övertygelse är dock att det inte är lämpligt att stanna här för länge - om man nu någonsin vill sluta snusa. Det handlar om att glömma bort det som handlar om snus - inte att fortsätta leva i “projektet” och ständigt se sig själv i termerna “jag har slutat snusa”.

Det var allt för mig på ett tag. Lycka till alla och tack för all hjälp och stöttning. Vi ses förhoppningsvis inte här igen… :slight_smile:

Man får önska dig lycka till Ziiid, ha det gott

Lycka till Ziid

Hej alla fighters!

Det är nu dryga två veckor sedan jag var här och jag vill först passa på att tacka för lyckönskningarna.

Det går faktiskt jättebra för mig. Det kan nu (i stort sett) gå en hel dag utan att jag en enda gång tänker på snus. Faktum är att det nog nästan gått två dagar vid något gynnsamt tillfälle.

Återigen, tack för stöd och tack för era berättelser. Det har hjälpt mig att komma ur den här skiten - ni är alla delaktiga till min snusfria vardag. Att få hjälpa andra med mina insikter hjälpte mig till en början men jag känner att jag måste vidare nu och hoppas jag drog mitt strå till stacken och kanske hjälpte eller motiverade någon.

Jag avslutar där jag började fast tvärtom. En liten lista på vad jag älskar med att vara fri:

Jag springer inte huset runt som en jävla galning när jag inte hittar min dosa och blir på dåligt humör
Jag vaknar aldrig med en snus under läppen och blir besviken (igen, igen, igen)
Jag vågar prata nära någon eller kyssa min fru utan att tänka att min andedräkt suger.
Jag kan utan att tänka mig för smaka på min lilla älskade ettåring mat för att kontrollera värmen utan att behöva byta sked till henne efteråt.
Jag slipper vakna kallsvettig av mardrömmen att jag glömt en använd snus framme någonstans som min dotter hittar och sväljer
Min högra hand är ständigt normaltempererad och inte iskall.
Listan kan faktiskt göras lång, sammantaget - jag älskar mitt nya liv som ickesnusare!

Därför säger jag nu hej då till Slutasnusa.se och alla kämpar. Jag kanske tittar in om några månader och ser hur det går för er. Min förhoppning är dock att jag inte kommer komma ihåg att gå in - för då har jag verkligen lyckats. :slight_smile:

Goodbye Knox Portion - will never see you again - do not RIP. Over and out.

 

Fantastisk att du nått så långt med knappa 50 dagar! Bara att gratulera! Visst är livet utan snus underbart!!
Hoppas du hälsar på och stämmer av lite längre fram.

En liten tillbaka blick och för egen del var det nästan värsta perioden just mellan 40-60 dagar, förutom de 3-4 första.

Wow. Jag lägger handen på hjärtat och erkänner - den här dagen trodde jag inte skulle komma. För exakt 201 dagar sedan skrev jag att jag var klar här. Jag skrev att snuset var ute i mitt liv. Vad hände då? Senaste två veckorna har jag tänkt på att börja snusa igen varje dag. Jag har fortfarande två dosor i kylen och jag har varit ca en halv centimeter med tungan från en prilla och samtidigt tagit mitt djupaste luktandetag ever. Jag bestämde till en dag att imorgon vid lunchtid börjar jag. Jag såg verkligen fram emot det! Samma kväll såg jag “Så mycket bättre” och Bo Kasper berättade att hans bror dog i bukspottskörtelcancer. Det fick mig att minnas varför jag slutade en gång i tiden för länge sedan. Jag måste faktiskt erkänna att jag förbannade mig själv för att jag hade sett programmet. Jag var såååå nära att äntligen få börja och så händer detta! Som någon form av röst från ovan som sa “Nej”. Jag började frenetiskt googla - ÄR det verkligen så att snus kan leda till en ökad risk för just bukspottkörtelcancer? Vad är riskerna med snus? osv osv.

Utan att gå alltför långt i mitt eget privatliv så känner jag att jag förtjänar att snusa just nu. Jag får dra ett extremt lass hemma eftersom min fru är gravid och supertrött. Jag börjar känna att det är min förbannade rättighet att få ta en snus och koppla av lite efter ca 14 timmars hemmaarbete (är pappaledig för tillfället). Slutligen, alla mina kompisar som slutat har börjat igen. Någon “salongssnusar” säger han. Varför kan inte jag salongssnusa? Han säger att han tar en snus någon gång per dag, som en extra belöning.

Fan, jag är nära nu på riktigt. Åtminstone att ta någon ibland i smyg. Jag skulle aldrig smygsnusa för min familj under en längre period om jag verkligen började igen men om det skulle handla om ett par i månaden skulle jag smyga. Vad händer med mig och varför?

Jag hade en liknande dipp för två veckor sedan…
Det gäller att ha ett mentalt övertag… ibland tappar man fokus…
Men att salongssnusa… du hör hur dumt det låter va…
Vill du tillbaka till abstinensen och den eviga ångesten att alltid ha snus i närheten… ingen kan snusa en snus om dagen som belöning en längre period… man höjer alltid dosen…

Välkommen till November i Sverige Ziid. Det du känner är förmodligen något som en vecka på Barbados lätt skulle fixa… Som fd snusare skyller man lätt all livets djävulskap på brist på snus. Det är inte många som mår bra just nu. Att leva i ett totalt mörker ställer till det med hormonbalanser. D vitamin och lunch promenader i ljuset lindrar förmodligen. Icke snusare skulle aldrig komma på tanken att bota avvikande ljusberoende melatonin och serotonin nivåer med nikotin. Sömn hjälper, men det är förstås ett riktigt dåligt råd till en pappaledig med en gravid fru… Småbarn är ju inte precis bra för ens sömn…

Snus är speed, dvs lånad tid från slutet av ens liv… Speed mot graven, när bukspottskörten inte pallar med att producera insulin längre, då man med snuset fått blodsockret att åka berg och dalbana hela tiden. Cancerrisken är definitivt större, men åldersdiabetes i förtid är förmodligen mycket vanligare… Följderna av diabetes förkortar livet rejält… och livskvaliteten innan man till slut dör av sjukdomen. Ditt barn och ditt blivande barn kommer att behöva en pappa med fungerande inre organ en lång tid framöver. Hur kul på en skala att skjuta pappa i rullstolen i stället för att åka off pist eller paddla havskajak med honom? Rullatorn får ju tyvärr inte plats i kajaken…

Kör hårt mot solen, snart är det vintersolstånd och sen börjar våren igen…

Gör det inte!

Det är nog inte många nyktra nikotinister, alkoholister, narkomaner som inte mer eller mindre dagligen har tankar om sitt forna missbruk men väljer att fortsätta avstå. Vi har nog alla olika skäl till varför vi slutade med skiten men det är så svårt att komma ihåg anledningen efter ett tag.

Tänk på hälsan, tänk på pengarna du sparar! Sätt in pengarna du sparar på ditt icke snusandet och gör nåt kul med familjen eller en till bra grundplåt för dina barn. Det blir jäkligt mycket pengar!! Den där sommarstugan med strandtomt som jag alltid drömt om, den hade jag kunnat ha istället för äcklig snus som jag kletat med. Samma pengar.

Tack Nybro, Cumulus och Issen… Det var det där jag behövde. Tankarna kring att börja känns (relativt) främmande igen. Jag kanske borde slänga de två sista dosorna trots allt. Well, dom gick ju dessutom ut 8/6-13 så det kanske är läge oavsett.

ja, släng skiten - för vad skulle du med snus till… dessutom är det utgånget och dåligt!

Hej,

Börja inte. Fortsätt vara en förebild för mig och andra. Jag gav bort min stock idag. Först tog jag ut en dosa och öppnade den och kastade en och en i toastolen. Det kändes konstigt men en sak som jag säkerligen kommer ihåg.

Håll i och tänk på varför du slutade förra gången. Det ända positiva är den där lilla kicken och allt det negativa som är så mycket med tänker man inte på. Läs din blogg de första dagarna och tänk efter vilken skit du är av med. Suget är din hjärna som behöver en kick. Det vill du inte. Spring en runda och få en endorfinkick.

Håll ut…

…men… det finns stora MEN hos mig fortfarande. Jag VET hur sjukt det är att man alltid ska vilja ha “ngt” att trösta, lindra, hissa, dissa, njuta, slappa med i livet. Men faktum kvarstår: Jag är nog sådan och så är dom flesta. Vad är då egentligen bäst för mig (om jag nu måste ha något)???

  • Just nu äter jag dålig mat - gjorde inte lika mycket innan jag slutade snusa.
  • Nu äter jag mycket socker som godis och bakverk samt chips etc - gjorde knappt alls när jag snusade.
  • Jag har säkerligen sämre värden i min kropp nu än innan jag slutade.

Vad är då bäst? Är det sämre att snusa än att bli fet och få högt blodsocker? Jag blir fan galen på det här. Det var över 250(!!!) dagar sen jag slutade och NU tänker jag varje dag på att börja. Jag har det förvisso både laddat, nervöst och stressigt privat. Nytt barn på väg, gravid fru, sämre ekonomi pga pappaledighet mm. Just nu står det ärligt typ 60 - 40 i favör att börja igen, åtminstone idag. Skulle min fru säga “jag tycker faktiskt du kan börja, du behöver ju inte gå all-in men du kan väl köpa en dosa om du mår bra av det. Jag tycker du är värd det” så skulle jag vara nere på den lokala ica:n om två röda.

Hallå Ziiid,
Det är lätt att tro att alla problem löser sig och att allt blir bättre bara du får ta en snus… men tänk efter snälla du.
Hur skulle du må?, till stressen och allt övrigt skulle du lägga ett fruktansvärt dåligt samvete för att du inte kunde stå emot.
Ekonomin?? Kan en dålig ekonomi bli bättre av att börja snusa???
Mår bra av det… Du vet ju så väl att det är ett jävulskt kort må-bra-moment i att ta en snus. Sen blir du snabbt inne i abstinensköret igen. Du kommer inte att må bra.
Inte gå all in… Hallå, VAKNA!!!
Skyll inte hur du äter, mår eller dina värden på att du inte får snusa. Du måste ta tag i ditt liv och inse att INGENTING blir bättre av att snusa.
Bestäm dig för att du inte ska falla för frestelsen så slipper du hålla på och “deala” med dig själv som du gör nu.
DU bestämmer över ditt liv och din kropp.
Spotta i nävarna och rid ut den här stormen!
Jag vet att du kan!

258 snusfria dagar skulle vara förgäves, och du skulle känna en oerhörd ångest om du börjar nu. Och vilken prestigeförlust det skulle vara för dig. Förmodligen så dröjer det mycket länge innan du orkar mobilisera den kraft och motivation, som behövs för att du skall sluta igen, om du överhuvudtaget någonsin kommer dithän nån mer gång. Ge fan i att lura dig själv! Börja inte du kommer att ångra dig oerhört mycket.

Hej Ziid!

Motivation och Lappalpp har redan sagt allt - börja inte med giftet igen, du kommer att ångra dig så satans sjukt mycket och INGENTING blir bättre med snus! I n g e n t i n g . ALLT - allt! - blir bara sämre.

Men angående belöningar unt so wieder: någon månad efter att jag slutade med nikotinet började jag äta en lågkolhydratskost (lchf). Jag märkte att jag sökte belöningar och kickar i främst kladdkakor och cheesecakes i mängder och kände så väl igen beteendet från snusningen och rökningen. Jag ville inte ersätta nikotinet med socker, speciellt inte eftersom jag gick upp minst fem kilo när jag slutade snusa 2012 (som sitter kvar än).

Lågkolhydrat funkar på mig för att det håller mitt blodsocker jämnt. De gånger jag äter mycket kolhydrater en dag märker jag genast av blodsockerdippar med vresighet och tjurighet och ett enormt sockersug = belöning nu! Jag har också fått en ny spärr i och med kosten; att äta en stor kakbit eller frossa glass en hel kväll ger mig lite dåligt samvetet - tillräckligt för att jag ska bli påmind om det helvetiskt dåliga samvete jag drogs med i veckor efter att jag börjat röka efter ett halvårs frihet 2012 (när jag ringde min sambo för att berätta att jag rökt sa jag först att jag testat amfetamin… för att han skulle bli “glatt överraskad” över att jag “bara” rökt cigg. Tragikomisk.)

Jag är inte “lchf-frälst” - kanske mest för att jag gått upp några kilo kosten till trots (men jag är fortfarande normalviktig och tänker inte bry mig om vikten förrän jag varit nikotinfri ett år). Men jag kommer nog aldrig att äta mer än litelite kolhydrater om dagen igen, så pass bra mår jag på lågkolhydratskost (perfekt fungerande mage, lugn utan blodsockerdippar, inte ersatt nikotin med socker, osv.)

Ja, det var mitt tips: läs mer och fundera på om en kostomläggning för att slippa blodsockerdippar och belöningstänk skulle vara något för dig.

Ps. Jag äter inte bregott med sked (varje dag), jag har bara bytt ut all pasta, potatis och allt ris mot grönsaker och undviker socker, vitt mjöl och allt som inte är lagat från grunden (men jag åt en kebabrulle och choklad igår, lagom dåligt samvete idag).

Lycka till med din kamp! Tänk på att du är en inspiration för alla oss som också befinner oss på det stormande havet då och då!

Bra Jajo,
lite tips istället för mitt skällande :).
Du beskriver det så bra. Jag försöker också hålla mig från snabba kolhydrater och känner att det gör skillnad.

Jag har uppenbarligen klarat 5 dagar till sen förra inlägget men det har tyvärr inte förändrat något. Idag när jag var ute och promenerade hade jag till och med med mig en dosa i jackan. Planen var att ta en. Jag gjorde det aldrig.

Hur som helst, snart börjar jag igen bara för att slippa tänka på att börja igen. Det är så det känns i alla fall. Fan va jag saknar snuset. Den där värmen som sprider sig genom kroppen, det där dova bultandet som uppstår under läppen. Jag vet att jag snusromantiserar just nu. För tillfället är mitt problem att när jag till och med läser min egen dagbok så biter det inte längre. Det känns som det var för länge sedan och jag har glömt KÄNSLAN kring varför jag slutade, alltså hur det kändes när jag la av. Jag vet varför men känslan är puts veck.

Jag har faktiskt problem just nu och jag vet med handen på hjärtat inte hur det kommer gå.

Skjut upp beslutet. När det gått en dag till, en vecka till, en månad till och på din årsdag kan du utvärdera. Om du sen fortfarande vill börja, mätta glykogenförådet med snabba kolhydrater, som en sista livlina. LCHF med ständig glykogenunderskott kan ge svåra hungerskänslor som snusare lätt förväxlar med nikotinabstinens. Chips är bättre än snus