För ett par år sedan uppdaterade ett par tre stycken sin egen blogg dagligen. Det är jätte intressant och motiverande att läsa hur det går för andra.
Mindre än två veckor kvar till du passerar halvåret =D
Dag 178.
Inte långt kvar till 6 månader… Skönt det.
Bara att fortsätta samla dagar. Det går lättare och lättare.
Detta fixar du! Ett halvt år är en milstolpe.
183 dagar.
Min app säger att jag inte har köpt 366 dosor och sparat 9537 kronor samt att jag klarat halvåret nu.
Bra det.
Härligt. Det är inte många skatter du kan blåsa staten på, men snus är en av dom 
Grattis!
Både till att du klarat ett halvår, och dessutom pengar.
Starkt jobbat!
Man sparar ganska mycket pengar, på att sluta och som man kan ha roligare för.
Grattis än en gång!
Dag 196.
Inga konstigheter. De eventuella tendenser till sug viftas med lätthet bort.
Kämpa på där ute.
“Tiden läker alla sår” är applicerbar på snus. Det vill säga att samla nikotinfria dagar gör det lättare och lättare.
Exakt. Tiden avgör och det rätta tålamodet.
Bra uttryck, bra kämpat!
Härligt att du kommit så långt att du kan vifta bort dina besvär. Du har gjort ett jävligt starkt och bra jobb för att komma dit.
Dag 200.
Samla dagar!
”Ett par hundra dagar”
Grattis till det
Dag 209.
Status: Ok
Lufttork: Tack!
Har du medvind just nu? Kul om så är fallet.
Det rullar på bra. Det var väldigt längesedan suget var jobbigt. Enbart en större katastrof skulle kunna fälla mig nu känns det som. Känner mig klar(skulle kunna leva med känslan jag har nu). Jag upplever dock att det blir bättre hela tiden fortfarande. Men det gåååår långsamt nu så man måste känna efter… kan ju vara så att man inte är lika uppmärksam på slutandet längre på det sättet.
Måste vara en underbar känsla att inte vara så uppmärksam på slutandet, efter 6 månader så kanske det inte känns lika påtagligt nära längre? Starkt jobbat!
Dag 223.
Snusmonstret arbetar i det dolda och under radarn kryper det runt och antyder att det är lite roligare med snus vissa stunder(observera att jag skrev stunder och inte timmar/dagar).
Analys:
Jag har slarvat lite med kost, träning och dricker mer kaffe än vanligt. Det vill säga att jag själv underlättar för hjärnan att dra igång snusmonstret.
Dag 246.
Samma status som dag 223.
Jag behöver ta tag i träningen då det är som att slå dörren i ansiktet på snustrollet.
Det är bra med andras dagböcker där man kan söka stöd. Slog en titt igen i Mumintrollets dagbok och hittar nedan på hans dag 289.
“Börjar närma mig 300 dagar. Jag har märkt att snustrollet tydligtvis gillar att se undantag från rutinerna. Löpuppehåll pga flytt och andra saker jag varit tvungen att prioritera gör att snustrollet knackat på dörren lite mera frekvent än vad jag varit van vid sista månaderna.
Så dumt, så onödigt…. men kanske även bra att bli påmind över att sunda levnadsvanor med regelbunden sömn är väldigt viktigt framöver med.”
Precis så jag upplever min situation nu… så onödigt att jag bjuder in till diskussion.
Bra jobbat Fisk!
Det är ju inte längre någon tvekan om att du ror i land detta. Egentligen så tog man ju beslutet redan dag 1 när man valde att spotta ut sista prillan. Kul att min dagbok varit till hjälp, på samma sätt hade jag några dagböcker jag brukade läsa igenom och jämföra hur jag kände mig under de dagantalet andra hade på sina respektive räkneverk.
Jag kommer mycket väl ihåg hur jag kände mig just där för drygt två år sedan, jag var tvungen att ta ett uppehåll ifrån det som blev en av mina viktigaste livlinor, dvs löpningen. Samtidigt visste jag att jag aldrig någonsin skulle vika mig igen, än i denna dag är jag förvånad över hur strikt jag egentligen varit när det gäller just detta beslutet med nikotin. Jag var aldrig ens i närheten av ett återfall. Samma tankar om tvärstopp har jag sedan haft med både alkohol och godis men utan att lyckas, stora skillnaden är väl att jag inte kunnat bestämma mig på djupet med någondera av dessa.
När jag nu tänker på dagantalet där du befinner dig i så irrade det för mig fortfarande diffusa snustankar i huvudet mer eller mindre varje dag. Mitt sluta projekt var fortfarande en av de sakerna som låg högst på topplistan av pågående aktiviteter under en normal dag i mitt liv. Jag hade fortfarande svårt att förstå att det (kanske och förhoppningsvis) kommer en dag när jag inte längre tänker på varken snus eller mitt sluta snusa projekt. Tro mig, det hela kommer att klinga av mera och mera hela tiden till den grad att man till slut glömmer att tänka på att man varit en snusare. Numera är det mycket sällan jag längre tänker på snus eller mitt slutande, men det tog mig på ett ungefär ettusen dagar att nå hit.
Jobba på i höstmörkret, snart vänder det och blir ljusare igen!